Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det finns perioder hon ångrat

/

En tredjedel av tiden som landshövding har gått. Barbro Holmberg trivs i slottet i Gävle. Men om sitt privatliv vill hon inte prata, och inte om sin insats som migrationsminister.

Annons

Ericssons nedläggning, de apatiska flyktingbarnen och Tiger Woods otrohetsaffärer.

Gävleborgs landshövding Barbro Holmberg har hamnat i mediafokus den senaste tiden.

Men allt vill hon inte prata om.

När Barbro Holmberg fördes till sjukhus i Orlando, USA, där hon befann sig för att stötta sin dotter Elin i den medieturbulens som följde efter golfstjärnan Tiger Woods bilolycka i november, kablades det ut som en nyhet i hela världspressen.

”Tiger Woods svärmor kollapsade” löd rubrikerna. Men hon var aldrig allvarligt sjuk, säger Barbro Holmberg.

– Nej, jag drabbades av helt vanlig maginfluensa, men eftersom jag har lågt blodtryck så svimmade jag. Det har hänt mig flera gånger förut, men det var en ganska tråkig sjukdom att prata med världspressen om. Som tur är går maginfluensa över, och jag blev bra igen efter ett dygn, säger hon.

– Frånsett en förkylning som hindrat mig från att åka skidor en hel vecka nu är jag helt frisk, säger hon.

Sin hälsa kan Barbro Holmberg tänka sig att kommentera. Annars sätter hon en skarp gräns. Om privatlivet blir det inte ett ord.

– Jag kommenterar inte mitt privatliv, och absolut inte mina anhörigas privatliv, säger hon.

En annan fråga som hon inte heller vill kommentera är Gellert Tamas uppmärksammade bok De apatiska som kom ut i höstas.

Boken handlar om hur de svårt sjuka flyktingbarnen behandlades i Sverige 2003 till 2006 och om hur myndighetspersoner och politiker, inklusive Barbro Holmberg som var migrationsminister då, spred påståenden om barnen och deras föräldrar som saknade all grund. De sjuka barnen anklagades för att bluffa och påstods vara ”uppe och springa om nätterna”, trots att ingen någonsin sett att detta förekom.

Gellert Tamas ger en skrämmande bild av myndighets-Sverige, men Barbro Holmberg har hela tiden vägrat att kommentera boken och den roll hon själv spelade när sjuka barn avvisades från Sverige.

– Jag kommenterar inte den boken i dagsläget. Jag ska kommentera så småningom, men inte nu. Det är en omfattande bok, det tar tid att gå igenom allting, säger hon.

Men hon har faktiskt ångrat att hon accepterade uppdraget att bli migrationsminister 2003, säger hon.

– Det har funnits perioder då jag verkligen har ångrat det. Det fanns saker jag gjorde som minister som var bra, men annat som jag gjorde som var mindre bra. Men samtidigt lärde jag mig mycket, och hade jag inte blivit minister så hade jag inte blivit landshövding här i Gävle, så i dag ångrar jag det inte, säger hon.

För jobbet som landshövding, som Barbro Holmberg tillträdde för två år sedan, det gillar hon.

– Jag trivs verkligen bra. Tiden har gått vansinnigt fort, samtidigt som det känns som om jag alltid varit här, säger hon.

Barbro Holmberg är den första kvinnliga landshövdingen i Gävle. Hon kan bli den sista också – om det bildas en ny region och om Gävle inte blir residensstad i regionen. Just nu har frågan skjutits på framtiden efter att Kammarkollegiet gjort tummen ner för det förslag som fanns. Barbro Holmberg tror inte att det blir någon ny region förrän tidigast 2014.

Vad händer med länsstyrelsen om Gävle inte blir residensstad?

– Vi ska faktiskt åka ner till Kristianstad på studiebesök, för att se vad som blir kvar då. Men själv tycker jag att Gävle ska vara residensstad, det måste jag få säga. Gävle är en utmärkt residensstad, säger Barbro Holmberg.

 

Läs hela intervjun i dagens GD.

Mer läsning

Annons