Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här är det ingen hejd på julpyssslet

/
  • Mikael Kjellberg och Ulla Stenholtz i Överboda  pysslar till jul. Städar,  kokar korv och bakar bröd. Här plockas julsakerna upp ur kartongerna medan hundarna Atlas och Jancker väntar på tomten. Foto: ANNAKARIN BJÖRNSTRÖM

Ulla Steinholtz och Mikael Kjellberg håller hårt på jultraditionerna. För flera veckor sedan var julkorven klar och nu är det dags att laga till leverpastejen.

Annons
37 julkorvar blev det. Äppelmosen är klar sedan i höstas och de inlagda rödbetorna finns det kvar av sedan förra året. Pepparkakorna och saffransbrödet är också klart. Nu återstår att laga till grisfötterna, tungan, syltan, sillen, strömmingslådan, revbensspjällen, köttbullarna, kålrotslådan, Janssons frestelsen, grava laxen, göra kräftströmming, rullsylta, kalvsylta, lägga in gurka, dopp i grytan, baka julbröd och låta fruktkakan dra lagom länge.

Det är Ulla som lagar all maten.
- Jag fixar skinkan, säger Mikael.
Barnen Gustav 12 år och Emilia 13 år, brukar göra ischoklad, rischoklad och knäck. Ullas mamma gör kolorna och Mikaels mamma gör sillsalladen.
På julafton kommer Ullas två vuxna barn hem samt en måg, Ullas syster med man och två barn samt mormor.
- Jag har firat sån här jul sedan jag var liten och vi var hos mormor i Gamla Gefle. Men risgrynsgröten äter vi på morgonen numera och grishuvudet är borta, berättar Ulla.
Lutfisken spar de till juldagen och äter den hos Ullas syster.
- Det blir för mycket annars, tycker Ulla.

Man skulle kunna tro att Ulla är på väg att bli sönderstressad och att det hemtrevliga stora bondköket är fullt med inköpslistor och lappar med kom-ihåg så här veckorna före jul, men så är det inte. Ulla tar det med ro. Hon behöver inte så mycket planering.
- När morfar gick bort tog mamma över och 1987 när pappa gick bort tog jag över. Det är en tradition. Jag är van. Jag står på kvällar och nätter och lagar maten och så har jag tagit ledigt två dagar före jul för att göra det sista.

Dagen innan julafton har paret uppesittarkväll. De slår in de sista julklapparna, dricker glögg, testar skinkan och leverpastejen.
- Då är det bara vi men det blir senare och senare ju äldre barnen blir.

På själva julaftonen är det fullt upp på morgonen. Men risgryns-gröten är ett måste och klockan ett ska all mat stå på bordet för då kommer gästerna och det är dags att äta. I två timmar varar middagen.
Klockan tre bänkar sig alla framför teven och tittar på Kalle Anka. Alla utom Ulla och Mikael. De ställer sig och diskar. Direkt efter Kalle är det dags för julklappsutdelning men någon tomte blir det inte.
- Klapparna ligger under granen. När barnen var små hade vi tomte men inte nu.
Självklart finns det paket även till hundarna Jancker och Atlas.

Framåt kvällningen åker gästerna hem till sig och Ulla och Mikael kan koppla av. Då sätter de sig framför teven en stund och äter frukt och nötter. Kvällen avslutas med att hundarna får en julpromenad. Men i år får Ulla koppla av utan Mikael. Han jobbar natt på Stora och hinner precis med julklappsutdelningen innan det är dags att börja jobba.
Det Ulla längtar mest efter är grisfötterna.
- De är så sladdriga och goda, säger hon skrattande.

Mikael föredrar laxen och senapssillen. Han skulle kunna tänka sig ett något mindre julbord men enligt Ulla ska det vara samma år från år. Något annat är inte att tänka på. Traditionerna är viktiga och påsk, midsommar och jul firas ordentligt hos familjen Kjellberg/Steinholtz.
- Mina väninnor tycker jag är präktig men jag har ju trott att alla gjorde så här, säger hon lite förvånat.
Inte nog med att hon gör all julmat hemma, hon bakar med barnen på dagiset hon jobbar på också veckorna innan jul.
Men julen är inte slut på julafton. På juldagen åker allihop till Ullas syster och äter av hennes julbord.

Förutom maten ska det självklart pyntas inför julen. Ulla vill gärna ta in granen tidigt så hon får julstämning när hon stökar runt i köket. Hon har två stora kartonger med julpynt.
- Det är mycket som ungarna har gjort. Allt ska upp i granen. Det är samma år från år. Jag köper aldrig något nytt.
Det finaste hon har har hon ärvt från sin mormor. Det är smällkarameller med bokmärken på som är minst 50 år gamla men de har börjat ta rejält med stryk och så några mycket gamla metalldekorationer. När Ulla rotar runt i lådorna hittar hon saker hon själv gjort på lekis. Det är hon och barnen som pyntar. Mikael sätter fast belysningen och toppstjärnan. Under julgranen ska kyrkan med ett ljus i stå. Även den kommer från hennes mormor.
- Vi har pynt till och med på toa. Där brukar jag hänga apelsiner med nejlikor så det luktar gott.

Så ska det julstädas förstås. Fönstren torkar hon invändigt och mattorna kastar hon ut för att kunna svabba golven.
- Men inte blir det lika noga som vid höst- och vårstädning.
Ulla skulle inte kunna vara utan julen och att åka utomlands är inte att tänka på.
- För mig är det inte lika viktigt. Jag kan tänka mig att åka till fjälls. Med familjen, säger Mikael.

MONIQA SWÄLAS
026-15 96 28
moniqa.swalas@gd.se

Mer läsning

Annons