Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lager på lager trotsar lagen

Annons
Naturlagen är sån att värmeoch kyla som möts, strävar efter att jämna ut varandra,säger Esa Kuosko ägare av Naturkompaniet i Gävle.

- Det är därför vi fryser när det blirkallt, fortsätter han. Tänk dig att du sitter påen kall sten, då går värmen i rumpan ner i denkalla stenen för att värma den, och kylan gårupp i rumpan i stället. Naturlagen bestämmer, och omvi utgår från den klarar vi oss ganska långt.

Regeln är alltså att isolera mellan temperaturskillnader.Flera lager med något som värmer mellan lagren ärgrundprincipen, till exempel dun, ylle, fleece eller luft.

- Jag rekommenderar faktiskt ylle som material i klädermot kyla. Visst fungerar syntetmaterial ofta bättre änbomull. Eftersom bomull suger upp och håller kvar fukt,medan synteten transporterar bort fukten och blir torr. Men ingetslår ullen, hävdar Esa. Ull närmast kroppen ärbäst, för om ullen blir fuktig alstrar den till ochmed värme.

Men hur ska man stå ut med stickig ylle mot huden?

- De flesta tänker kanske på farmors raggsockornär man pratar om ull. Men nu för tiden finns den långfibrigamerino-ullen från Australien som känns mjuk som bomullmot huden och den sticks inte alls. Den är både skönoch överlägsen mot kyla. Jag åkte skidor självi helgen och hade bara en enda ulltröja under jackan ochfrös inte ett dugg.

Men hur är det då med syntetunderställen somska vara så bra?

- Det beror på vem som ska bära kläderna.Jag brukar fråga om köparen är en non-stop åkare.Som rör sig hela tiden. För en vasaloppsåkaretill exempel, är syntetunderställ bäst. Eftersomsynteten släpper igenom svettfukten och du blir torr längstin. Ullen har sämre transportförmåga än syntet.Men syntet släpper också igenom värme, därförfryser du så fort du stannar. Om du ska på långfärdsturmed rast-stopp eller om du ska åka slalom och sitta i liftenmellan varje åk, är det bättre med ylle i understället.

Men en sak gäller för alla. Man ska inte ha bomullnärmast kroppen när det är kallt. Bomull sugeri sig svett och håller kvar fukten. Det är nackdelenmed billiga tubsockor av bomull. De behåller foten fuktigoch blöt istället för att transportera bort fuktenoch värma en torr fot. Det är det vanligaste felet vigör, att använda bomullsstrumpor enligt Esa.

- Tänk på hur tvätten känns närdu öppnar tvättmaskin. Allt av bomull är blött,men syntetkläderna känns nästan torra redan närdu tar dem ur maskinen, säger Esa.

Fast det finns ett undantag för detta också. Barnkan gärna bära bomull närmast kroppen. Barn svettasmycket mindre än vuxna, därför blir de inte blötainifrån på samma sätt.

En annan fördel som Esa tycker att ullen har jämförtmed syntetmaterialen är den betydligt mindre svettlukten.Syntetmaterial suger åt sig själva svettlukten mycketsnabbare än ull. Och även om syntetplagget är nytvättatkommer lukten snabbt tillbaka om det en gång har blivitnersvettat. Många ullplagg räcker det till och medatt man vädrar någon gång ibland.

Att mycket värme "läcker ut" från kroppennär vi fuskar med mössa är det många somkänner till. Esa berättar att det har skett en storförändring på senare år och han har aldrigsålt så många mössor som i år.

- Tjejerna som kommer in brukar skoja och säga att "manblir ändå så ful i mössa, så jag kanlika gärna ta en som är lite rolig", säger Esa.Och tack vare hip hop-kulturen är de många som tilloch med har mössa på sommaren nu för tiden. Förrvar det töntigt med mössa, men det är påväg att bli ännu töntigare att frysa, i alla fallbland vissa.

Esa har också märkt att allt fler äldre människorkommer och handlar.

- De brukar säga att de har frusit så mycket isina dar och att de har tröttnat på att frysa. Nu villde njuta av livet, även när det är kallt ute.

HELEN GRANDITSKY

----------------------------------------------

Härligt kalla vinter

Äntligen har vi en riktig vinter. Efter mångaår med lite snö och mycket tö har vi i åren vinter som heter duga. Att snön kommer är förde flesta inklusive mig en stor glädje. Men med den såkommer ju också kylan. Vi har haft ner mot minus tjugo ochdå gäller det att klä på sig om man skagå ut.

Jag tycker om att vara i Kungsberget och åka skidoroch snowboard, men om jag fryser blir det genast inte lika kul.Kalla tår och fingrar är det värsta som finnsjust då. Jag tycker att jag har lärt mig att klämig bättre och bättre. Med många lager kläderpå kroppen, slalom-strumpor och riktiga vantar har jag klaratmig bra hittills i år. Men det är ju inte bara närdu är i backen du behöver vara klädd. Bara du gårutanför dörren så är ju kylan där ochriktigt klok blir man ju aldrig. Som på nyårsaftondå jag gick ut utan vantar, i tunn jacka, tunna byxor ochgympaskor. Usch, vad jag frös de timmarna och när jagäntligen kom hem trodde jag att det var kört. Nu harjag förfrusit mig, tänkte jag.

Benen var vitprickiga, ansiktet uppsvullet och händeroch fötter kändes som isbitar. Det är bästatt man aktar sig, för kylan är inte att leka med. Närjag provade de här kläderna på bilderna lärdejag mig mycket. Hur många är vi inte som har bomullnärmast kroppen när vi är ute? Det ska man inteha eftersom att bomull inte för fukten vidare och torkarsakta.

Men vi har nog alla våra egna knep och huvudsaken äratt man själv trivs och inte fryser.

LOVISA LÖWENBORG
bt-reporter

Mer läsning

Annons