Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sebastian låg upp och ner i snön i sju timmar

/
  • Lillasyster Emma hälsar storebror Sebastian Yhr välkommen hem igen till mamma Marie Yhr och hennes sambo Jakob.

För tio år sedan fastnade Sebastian Yhr i en snödriva när han var på väg hem till en kompis. Han var då tio år och blev liggandes upp och ner i snön i sju timmar. Än idag minns han händelsen som om det vore igår den inträffade.

Annons

Snöstormen hade precis kommit till Gävle när 10-åriga Sebastian Yhr, söndagen den sjätte december, 1998, skulle gå hem till sin kompis Lars för att leka. Han sa hejdå till mamma och pappa vid halv tolv på dagen och begav sig ut i snödrivorna. Precis utanför kompisens hus tänkte Sebastian att han skulle klättra över staketet och pulsa i snön den sista biten. Det var då olyckan inträffade. Han fastnade med byxan i staketet och föll framstupa i en stor snödriva där han fastnade upp och ner. Endast hans fot stack upp ovanför snön.
– Jag var helt övertygad om att jag skulle dö, säger Sebastian, tio år senare.
Han försökte förgäves att gräva sig upp och blev fast i snödrivan i sju timmar. Räddningen var den buske som delade tomterna åt och försedde Sebastian med luft. Han berättade dock efteråt att han hade tuppat han under kortare stunder.
– Varje gång jag vaknade trodde jag att jag låg hemma i sängen och fick panik när jag förstod vart jag var, säger han.
Det var när Sebastian hörde att folk närmade sig platsen han låg på som han började skrika och vifta med foten.
Det var grannen Pia Haapalainen som hittade honom. Hon hade då varit ute och letat i flera timmar, en bit utanför hemmet. De började fundera på att Sebastian kanske hade kommit längre än vad de trott så hon gick tillbaka till husen och letade där.
Sebastian Yhr kördes till Falu Lasarett i ilfart där han fick varm o´boy, mackor och massage på fötter och händer för att få upp värmen.
– Jag var nerkyld men jag frös konstigt nog inte, säger han.
Han är väldigt tacksam till livet och minns sin mammas glädje när han kom tillbaka till Sandviken. Den sjunde december berättade mamman för GD att den lyckligaste stunden i hennes liv var när de fann Sebastian vid liv eftersom hon då trodd att de hade mist honom.
När GD pratar med Sebastian tio år senare är han och tre kompisar på väg till Oslo för att söka jobb, vad de får för jobb kvittar så länge det ger pengar. Sebastian Yhr har ingen kontakt med kompisen som han var på väg till den dagen men han minns honom lika klart som händelsen, skräcken och glädjen över att bli hittat.
– Men jag har ingen snöfobi eller så, säger han och skrattar.

Mer läsning

Annons