Annons
Vidare till gd.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Abborrarna kom direkt när vägen öppnades

Fiskevård handlar ofta om åtgärder som ger resultat på lång sikt. I regel måste vi ha perspektiv på flera år. Därför är det extra roligt när en åtgärd direkt ger mätbar effekt.

I Björkeån vid Hillevik har vi de senaste två veckorna räknat till mer än fem hundra stora abborrar som vandrat upp från havet för att leka uppströms dammen. Vägen de kommer kan ha varit stängd i flera hundra år. Så länge har det i alla fall funnits en damm i Hillevik.

Vi vet dock att fisk i viss mån tidigare kunnat ta sig upp via den mycket lilla Bondbäcken strax öster om själva dammen. Där rinner numera dock inget vatten.

I mitten på 1600-talet erhöll Peder Jakobsson Grubb, faktor vid Söderhamns gevärsfaktori och Johan Eskilsson Bergskollegiets privilegier för att uppföra en masugn i Hillevik. Rik tillgång på skog, goda förutsättningar till att anlägga en hamn och att det fanns vattenkraft att nyttja var skälen till att järnbruket hamnade i just Hillevik.

Björkeån dämdes upp så att vattenkraften kunde nyttjas till att driva masugnens bälgar som blåste luft in i masugnen för att höja temperaturen. I Hillevik har även en kvarn och ett sågverk drivits av kraften i vattnet.

2003 byggdes en fiskväg, av typen inlöp, i samband med att damm och vägbank förstärktes.

Ett problem har varit att ett brant parti ungefär halvvägs mellan dammen och havet hindrat de flesta fiskarter att ens ta sig upp till fiskvägen och vidare upp i vattensystemet. Vi är ganska övertygade om att bara enstaka öringar, ål och möjligtvis en och annan abborre nått så långt.

Sent i höstas vidgades den trånga och branta delen av ån. Åtgärden i Hillevik är en del av Sportfiskarnas projekt för att gynna kustens rovfiskarter. Det var därför med stor spänning vi denna vår placerade ut fällan för att få svar om fisken skulle ta sig upp i dammen. Nu har vi svaret. Över fem hundra abborrar har hittills kommit.

Abborrarna kan nu sprida ut sig och leka i hela Storfjärden. De kan även fortsätta ännu längre uppströms. Tack vare tillgång på större lekområden räknar vi med att det blir fler yngel från varje abborrhona. Abborrarna som i år kommit från havet kommer att lägga minst tjugo miljoner romkorn i Storfjärden.

Själva leken pågår just nu. Vad händer sen? Kommer de utlekta abborrarna ta sig tillbaka till havet? Eller stannar de i Storfjärden? Och ynglen då, hur stor andel av ynglen tar sig ut till havs? Nästa steg i rovfiskprojektet blir att om några veckor starta en kontroll av hur mycket yngel som lämnar Storfjärden. Vad händer på några års sikt?

Fler yngel borde resultera i fler stora fiskar. Fem hundra abborrar första året i Hillevik. Hur många kommer om fem år? Om tio år? Björkeån blir mycket intressant att följa.

Att följa fiskens vandringar ger värdefull kunskap. I Testeboån startade vi kontrollen av utvandrande lax- och öringsungar, så kallade smolt, i torsdags. Varje dag sedan dess har det varit åtminstone några smolt i fällan. Den speciella smoltfällan är placerad mitt i ån vid Forsbybadet.

Syftet med denna kontroll är att få en bild av hur många smolt som lämnar Testeboån, och hur fördelningen ser ut mellan lax och öring. Båda dessa arter lämnar ån efter två år, då de är ungefär lika stor som en strömming.

Eftersom vi kan konstatera att det vandrar smolt nu så stoppades kraftverket i Strömsbro igår. Länsstyrelsen köper stoppet av kraftverksägaren. Just i år är driftstoppet extra viktigt. Avsaknaden av vårflod innebär att vattenföringen inte är större än vad kraftverket slukar. Skulle kraftverket köras nu hade all smolt passerat kraftverkets turbiner med stor dödlighet som följd.

Från och med nästa år räknar vi med att det problemet kommer att vara löst en gång för alla. En galler som ska hindra smolt och annan fisk från att hamna i turbinerna kommer att monteras strax uppströms kraftverksintaget i sommar.

Jag vittjar smoltfällan varje dag. I morgon, 1 maj, är jag där klockan 10. Är du intresserad av att få veta mera om smoltkontrollen i Testeboån så är du välkommen till Forsbybadet då.

Sedan förra fiskesidan har det egna fisket bestått av två turer till kusten. En gång för att fiska öring och en gång för att fiska gädda. Öringarna lyste återigen med sin frånvaro, men gäddorna var desto mer på hugget.

I de grundaste soluppvärmda kustvikarna är vattentemperaturen uppe över tolv grader nu. Där står gäddorna kunde jag konstatera i söndags. De skyddade vikarna låg spegelblanka, vilket gjorde att jag såg flera gäddor som jag kunde kasta mot.

Vanligaste reaktionen när min ABU Reflex-spinnare kom inom synhåll för gäddan var att den blev skrämd och stack iväg. Ungefär var fjärde gäddor valde att attackera istället. Fem krokade gäddor blev det på ungefär en timmes effektivt fiske.