Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Akut krisstöd kan göra skada

Behovet av akut krisstöd vid katastrofer är mindre än man tidigare trott.
– Debriefing kan faktiskt vara direkt farligt, säger Per-Olof Michel.

Annons

Per-Olof Michel, tidigare försvarsöverpsykiater, föreläste om krisstöd för företrädare från bland annat länsstyrelsen, länets kommuner, räddningstjänsten och landstinget på onsdagen.

Han kunde berätta om nya forskningsrön, som ställer de senaste årens krisstödsarbete på huvudet.

Att så snart som möjligt samla dem som råkat ut för en olycka och låta var och en berätta vad de varit med om, har varit en vanlig metod de senaste åren. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att det är bra metod, säger Per-Olof Michel.

– Tvärtom kan det vara skadligt. Om människor tror att de måste berätta om vad de varit med om kan det öka deras stress, säger han.

– Det finns bland annat en undersökning som visar att de som skrev ner sina upplevelser från 11 september 2001 mådde sämre två år efteråt, än de som inte skrev.

Men detta betyder inte att man ska låta bli att sätta in stödåtgärder för de drabbade när större olyckor har hänt, betonar han.

– Att samla människor är fortfarande bra, men i stället för att fråga så mycket ska man försöka skapa en trygg miljö.

I övriga Europa har man kommit längre när det gäller att ifrågasätta debriefing, krissamtal, som metod i akuta lägen.

– Sverige är faktiskt lite sent ute som fortfarande uppmuntrar människor att berätta så snart de kan. Det ska man inte göra, säger Per-Olof Michel.

Debriefing = krisbearbetning i form av samtal, krissamtal. (Svenska akademins ordlista)