Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Alderholmen

Annons

eller Stora Holmen, överläts 1622 till Gävle stad av Gustav II Adolf för att ge plats för skeppsbyggnad, bråbänkar och repslagarbanor. Alderholmen sträckte sig då mellan Östra Lillån och Gavleån ut mot Inre fjärden. Nya järnvågen byggdes här, färdig 1708, och Drottninggatan förlängdes över Östra Lillån med en träbro kallad Järnbron.
På Alderholmen fanns Norra Varvet, repslagarbanor, en vedgård, några krogar, Stora Sjötullen och utefter stränderna sjöbodar. Nyhamn anlades, och Gävles grossistfirmor uppförde magasin med kontor i rader längs Gavleån. 1838 öppnades Grischottis schweizeri, alléer planterades för att bli "promenadplats". Tullhuset, restaurangen Fenix och ridhuset uppfördes, och sågverksbolagen hade där sina brädupplag. Brandstationen byggdes mot Hamntorget, Hellbergska magasinet och Vict. Th. Engwall Co på norra sidan. Gävle-Dala Järnvägs AB drog sin järnväg från Alderholmen och den invigdes 1859 med stationshus, lokstall och magasin. Stationshuset, ritat av Mårten Albert Spiering, revs 1907.
Närheten till lastkajer för sjöfart lockade industrier till Alderholmens östra sida, till exempel Gävle Galvan och Siporex. Gävle-Dala Lantmannaförbund byggde 1943 en silo för potatislager, Gefle Kolimport AB uppförde stora anläggningar, grossisterna trämagasin och Stuveribolaget sitt kontor.
Inför Alderholmsprojektet i slutet av 1980-talet flyttades ett flertal av industrierna från platsen. Järnvägsspåren revs upp, och en stor del av östra Alderholmen blev öde. Någon bebyggelse kom dock inte till stånd.

Nya byggplaner presenterades i början av 2000-talet, och under hösten 2006 inleddes byggandet av ett nytt bostadsområde med namnet Gävle Strand.

Namnet Alderholmen, som tros ha att göra med förekomsten av al - dialektalt kallat alder och i Gävletrakten uttalat "arrder" - finner man redan på en karta över Gävle från 1630 liksom senare på kartor från 1706 och framåt. På en karta från 1792, ritad av Lars Georg Kierrulf, benämns olika delar av Alderholmen med Blekeplats, Alderholmen och Stora Holmen. Under 1800- och 1900-talen har Stora Holmen tidvis varit den vanligaste benämningen.
Källor: Karlström, T: Gävle stadsbild; Stadsarkitektkontoret: Bebyggelse på Alderholmen; Carlestam, G: Och staden reser sig ur havet. Se även Sterner, J: Gatunamn och Gävlehistoria (Från Gästrikland 1997).