Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ali slåss mot 3 000-årig tradition

Ali var barnmorska i en stad i Somalia. Nu bor hon i Gästrikland och studerar för att i framtiden bli gynekolog. Vid sidan av arbete och studier kämpar hon mot den kvinnliga könsstympningen.

Annons

Alis mamma ville inte att någon skulle skära i dottern men när Ali var sju år ville hon vara som alla andra flickor.

Kvinnlig omskärelse har skett i åtminstone 3 000 år. Anledningarna till seden är många och olika. I en del grupperingar talas det om renlighet, andra om religiöst påbud, åter andra vill minska kvinnans sexuella drift. Kvinnor könsstympas i olika åldrar i olika områden. I en del kulturer sker det när flickan är spädbarn medan man på andra håll väntar tills flickan ska bli kvinna.

På en föreläsning nyligen på Uppsala universitet tog RISK, Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning, upp ämnet till diskussion.

Föreläsarna Amany Abouzeid och Maria Malmström berättade om sina erfarenheter från Egypten. Bland annat sa Amany Abouzeid att Egypten inte har någon agenda för kvinnors rättigheter och att arbetet med att stoppa kvinnlig könsstympning har varit olika framgångsrikt i olika länder. – Många kvinnor vet att de gör illa sina döttrar men föräldrarna vill sina barns bästa och blir de inte skurna vill ingen gifta sig med dem. Kvinnornas kön blir en handelsvara.

Maria Malmström talade bland annat om kvinnornas lidande, om att de var övertygade om att ju mer de led desto bättre skulle de få det i paradiset. Smärtan är en del av många kvinnors vardag som de inte får prata om och de har inte ens ord för olika typer av smärta.

Amany Abouzeid och Maria Malmström tog också upp problemet med omskärerskorna som riskerar att mista sin inkomst och status och alltså måste omskolas.

Fotnot: Bilder på hur den kvinnliga könsstympningen ser ut finns på gd.se

– Många skäms för att inte vara skurna.

Ali ljög för sin mamma och lurade med henne till en omskärerska. Väl där hade mamman inget val.

– Det har med kulturen att göra, inte med religionen. Det står ingenstans i Koranen, säger Ali med bestämd röst.

Ali vet för hon är en av få somaliska kvinnor som har utbildning.

– Bara fem procent av kvinnorna är utbildade. De outbildade skär, de utbildade skär inte. Förut var alla skurna men nu är det kanske 20 procent som inte är det. På landsbygden skär de utan bedövning, i stan med bedövning. Många blir illa skurna.

Som barnmorska i Somalia har Ali på nära håll sett konsekvenserna av den kvinnliga könsstympningen.

– Det är ett jätteproblem. Mannen måste tvinga sig in. Det är risk när kvinnorna föder barn och de får lätt infektioner som kan leda till stora operationer. Många kvinnor förblöder. Jag har varit med om att kvinnor dött. Det finns inga ambulanser. Och det är svårt med mensen. Många blir sjuka.

Ali har också många gånger hjälpt kvinnor i deras hem eftersom de inte haft råd att åka till sjukhus.

Att mannen måste tvinga sig in i kvinnan betyder att även han får skador.

Precis som barnmorskan Ingrid Cerna berättade i gårdagens reportag säger också Ali att man måste vet hur en kvinna är sydd för att veta hur hon ska klippas upp vid en förlossning eller en operation.

Ali visar med händerna olika snitt. Dessutom blir skinnet hårt som läder. Ali knackar i trä för att förklara hur hårt det blir. Det gör det också svårare att sy i.

Ali berättar att informationen om riskerna med könsstympning sprids i Somalia.

– Men inte alla lyssnar. Läkare, gynekologer, barnmorskor, religiösa ledare i moskén – alla berättar. Männen vill att kvinnorna ska skäras men kvinnorna vill inte. Somalia är inget fritt samhälle. Männen ska respekteras, säger Ali med en liten arg rynka mellan ögonen.

I Somalia hade hon ett fint yrke och var en auktoritet. Många lyssnade på henne men inte alla tyckte om vad hon sa.

– Efter jobbet gick jag ut på marknaden i fyra timmar och var profet. Några var jättearga på mig, säger hon och skrattar.

Ali fortsätter sin kamp mot könsstympning även i Sverige. Ofta samlar hon andra somalier runt sig och berättar om konsekvenserna.

– Jag vill stoppa den dåliga traditionen. Många somalier föds i Sverige och måste få veta riskerna.

Ali, som är i 40-årsåldern, är ensam med sju barn varav två är flickor. Ingen av dem är stympade.

Kommer de att bli gifta?

– De vill inte gifta sig, de vill studera. Och vill de gifta sig får de gifta sig med vem de vill. Han behöver inte komma från Somalia eller Afrika, säger Ali och skrattar gott.

Hon drömmer om att kunna lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna studera vidare. Snart är hon klar med gymnasieutbildningen och efter det vill hon fortsätta läsa till gynekolog. Ensam med sju barn, fullt upp med studier och så en ständigt pågående kamp mot dåliga traditioner.

– Kämpar du, kan du, säger hon vänligt men bestämt.

Fotnot: Alla tycker inte om Alis kamp mot könsstympning och därför har hon valt att bli intervjuad under ett taget namn.

Ali försöker förklara hur svårt det är att få en nål igenom den stympade hårda huden i kvinnornas underliv. Hon visar också med händerna hur vaginan sys ihop så att bara ett litet, litet hål blir kvar.