Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

12 000 ton kärnbränsle ska gömmas i berget

/
  • Hadi Keivanlo och 14-åriga sonen Daniel hade åkt från Uppsala för att följa med på bussturen.– Det häftigaste var att åka in i grottan så långt ­under vattnet, säger Daniel Keivanlo.
  • Kärnbränslet som är radioaktivt i 100 000 år ska förvaras i sex mil långa bergs­tunnlar 500 meter under marken. Om projektet får klartecken kommer det att pågå i drygt 50 år och sysselsätta 1 000-tals personer.
  • Utställning nere i urberget.
  • I varje kopparrör ryms tolv bränslestavar med använt uran. 6 000 rör ska omges av bentonitlera och förvaras i urberget i Forsmark.
  • Det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (grått i grafiken) ligger på mellan 50 och 150 meters djup under vattenytan. Hit går de guidade bussturerna. Den blå grafiken visar den planerade utbyggnaden som ska rymma framtida rivningsmassor från Barsebäck, Oskarhamn, Ringhals och Forsmark.
  • Intresset för de guidade turerna ner i urberget har varit stort under sommaren. Här på 50 meters djup får besökarna en uppfattning om hur det gigantiska kärnbränsleförvaret kommer att se ut.

Det är ingen friggebod som ska byggas i Forsmark. Projektets omfattning är närmast ofattbar, tanken svindlar stundtals under bussturen ner i urberget.

Annons

Folk börjar förstå vad som är på gång. Intresset för de guidade bussturerna har varit stort under hela sommaren.

Vår buss är halvfull när den rullar ut från Forsmarks bruk och kör mot de tre kärnkraftverken som byggdes under 80-talet. När vi passerar under kraftledningarna som är kopplade direkt till fasaden på Forsmark 3 blir allt väldigt konkret.

– Knappt hälften av Sveriges el kommer från kärnkraften. Vattenkraften bidrar med en lika stor del medan vindkraft och biobränslen står för resten. Forsmarkgruppen producerar en sjättedel av elektriciteten, säger vår guide Sofie Edin som jobbar åt SKB, Svensk Kärnbränslehantering.

I augustisolen ser anläggningarna väldigt rena och snygga ut. Men en av kärnkraftens baksidor har alltid varit det farliga avfallet som måste hanteras på något sätt.

I dag finns ingen långsiktigt lösning, men regeringens förslag är att placera allt använt kärnbränsle i urberget i Forsmark några hundra meter från kärnkraftverken. För att få en bättre bild av hur det ska gå till får vi följa med ner i SKB:s befintliga slutförvar för avfall som är radioaktivt i högst 40 år.

– Det kortlivade avfallet är exempelvis kläder, verktyg och maskindelar från kärnkraftverken. Men även avfall från övriga samhället, som vanliga brandvarnare eller röntgendelar från sjukvården, säger Sofie Edin.

Vi passerar hamnen där fartyget M/S Sigyn lossar kortlivat avfall och lastar det långlivade, använda kärnbränslet som ska transporteras vidare till ett tillfälligt förvar i Oskarshamn.

Sedan öppnas porten till underjorden och bussen tar oss ner i mörkret, kylan och fukten på 50 meters djup.

– Urberget här i Forsmark är det bästa i Sverige för ändamålet, få sprickor och relativt litet flöde av grundvatten, säger Sofie Edin.

Vi kliver ur bussen och går i en tunnel som leder fram till ett bergrum med en utställning på temat slutförvar. Den totala mängden radioaktivt avfall som Sveriges kärnkraft beräknas lämna efter sig skulle fylla halva Globen i Stockholm, får vi lära oss.

En modell visar också hur tolv bränslestavar får plats i varje kopparrör som i sin tur ska omges av bentonitlera på 500 meters djup i urberget. Bentonitleran som tillverkas av vulkanisk aska ska se till att grundvattnet inte kommer i kontakt med kopparrören.

Men forskarna är oense. Vissa hävdar att rören endast kommer att hålla i 1 000 år – inte 100 000 år som kravet från myndigheterna lyder.

– Tanken är att förvaret ska stängas igen för evig tid, det ska klara sig själv utan övervakning. Vi måste ta vårt ansvar för avfallet, det är ingenting vi kan lasta över på kommande generationer, säger Sofie Edin.

Mer läsning

Annons