Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

2008 - ett mörkt år med få ljuspunkter

/
  • 4 maj. Närmare 135 000 dör efter en cyklon i Burma. Ett omfattande hjälparbete inleds. Militärjuntan hindrar internationella hjälparbetare att komma in i landet.
  • 2 juli. Politikern Ingrid Betancourt och 14 andra, som hållits gisslan av Farc-gerillan under flera år, fritas av colombianska regeringssoldater.
  • 12 oktober. Den kontroversielle österrikiske politikern Jörg Haider dör i en bilolycka. Han var regeringschef i Kärnten och ledare för partiet Framtidsalliansen för Österrike, BZÖ.
  • 4 november. Demokraten Barack Obama väljs till USA:s näste president. Segern välkomnas världen över. I ett känsloladdat tal inför hundratusentals människor i hemstaden Chicago lovar Obama att arbeta för ett förändrat USA.
  • 27 december. Minst 225 palestinier dör under israeliska flyganfall mot Hamas-baser i Gaza.

Marknadsekonomi i kris, svart man i vitt hus, naturkatastrofer samt den obönhörliga raden av terror och annat elände. Se där en minimalistisk sammanfattning av 2008 års utrikeshändelser.

Annons

Den fria marknadens sammanbrott dominerade hösten, men det är ändå de svarta eländesrubrikerna om krig och naturkatastrofer man minns mest från 2008 - och så USA:s presidentval förstås. Men det var också året som österrikaren Josef Fritzl greps och hans dotter och de barn han avlat med henne befriades efter 24 års lidande.
Oavsett om man nämner översvämningarna i Burma med sina 135?000 dödsoffer, jordskalvet i Kina (7,9 på Richterskalan, minst 69?000 döda, fem miljoner hemlösa) - båda i maj - krigen och konflikterna i Afrika eller terrordåden, med attentaten i Bombay i slutet av november som kulmen, är det lätt att konstatera att den fattiga delen av världen som vanligt fick mer än sin beskärda del.

De flesta av årets konflikter (Irak, Afghanistan, Afrika, Israel-Palestina) var gamla otrevliga bekanta. Blixtkriget mellan Ryssland och Georgien i augusti - ännu ett europeiskt krig i den postsovjetiska eran - visade åter att Sovjetunionens fall, trots frihet för många miljoner, fortsätter att leda till konvulsioner och blodspillan. En ljuspunkt: En av bödlarna från Balkankrigen, serbledaren Radovan Karadzic, greps och får nu möta folkrätten i praktiken.
Georgienkonflikten, USA:s planerade robotsköld i Europa, liksom västs kompakta stöd för ett självständigt Kosovo har bäddat för ny antagonism mellan Ryssland och omvärlden. Mer eller mindre hotfulla yttranden kom från Kreml främst om Georgien, men också de baltiska staterna, Polen och Ukraina fick känna på rysk ilska.
Strax före årsskiftet flammade Mellanösternkonflikten åter upp sedan vapenvilan i Gaza löpt ut. Palestinska raketer mot södra Israel utlöste förödande israeliska attacker mot Gazaremsan med hundratals dödsoffer som följd.

Att terrordåden i Irak inte längre alltid var dagliga visade möjligen bara att det finns grader i helvetet. Nedgången sammanföll med att de flesta utländska trupper, utom USA:s, lämnat Irak. I Afghanistan, där den utländska truppnärvaron i?stället ökade, tilltog också konflikten i intensitet.
Talibanerna bevisade, från attacken mot det hotell i Kabul i januari där Norges utrikesminister befann sig, över en rad blodiga attacker mot utländska soldater och fram till decemberattackerna i Pakistan mot utländsk militär materiel, att rörelsens makt och terror sprider sig. Tidigare "säkra" områden har blivit krigszoner och situationen liknar alltmer läget i Irak de första åren efter invasionen 2003. Bland de stupade fanns flera danskar.

Västvärldens medier dominerades återkommande av USA:s presidentval, unikt för att en svart man och en kvinna faktiskt såg ut att kunna ta över Vita huset. Efter tuff kamp, först mot ärkerivalen bland demokraterna, Hillary Clinton, och sedan mot republikanen John McCain tog Barack Obama hem segern den 4 november. Clintons senare utnämning till utrikesminister lovar fortsatt spänning i amerikansk politik - och kanske ett slut på en era där stora delar av befolkningen oavsett partisympatier hyst förakt för sin president.
Det nordiska nyhetsflödet dominerades av Islands finanskris, Norges beslut att i n t e köpa Jas Gripen och ännu en blodig skolmassaker i Finland.

En hel generation symboler för sin era gick ur tiden, bland dem Miriam Makeba, Aleksandr Solzjenitsyn och Edmund Hillary. Borta är också Indonesiens exdiktator Suharto och den danska och österrikiska politikens mest (ö)kända ansikten, Mogens Glistrup respektive Jörg Haider. Bland de avlidna politikerna, om än i medlöpande prästornat, ska väl också nämnas den ryske patriarken Aleksij II.
Jan Winter

Mer läsning

Annons