Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

75 år med luft under vingarna

/

Gävlebygdens flygklubb har fyllt 75 år i år. Det var nämligen den sjunde juni 1938 som klubben bildades vid ett möte på den numera rivna biografen Röda Kvarn i Gävle. Mångårige medlemmen Lars Hillström har skrivit denna artikel om klubben.

Annons

Gävlebygdens flygklubb bildades vid ett möte under ordförandeskap av landshövding Sven Lübeck. Klubbens förste ordförande var majoren A. Linton. Man hade inga egna flygplan utan fick hyra. Något flygfält fanns inte då i Gävle, utan den nystartade flygskolan fick hålla till på isen i Inre Fjärden på vintern och med ett pontonförsett flygplan utanför Engesberg på sommaren. En av de första eleverna var droskägaren Isidor Larsson.Det fanns också en ungdomsverksamhet med modellflygning.

När kriget kom 1939 stoppades verksamheten en tid. Ett uppsving följde när flygklubbarna fick utföra målflygningar för försvaret. Klubbens första flygplan, en GV 38, inköptes 1943.

I övrigt fick man ägna sig åt segelflygning som ägde rum på Mohedsfältet, där klubben byggde en hangar och på fältet i Borlänge. En av de mest kända eleverna där var Alice Babs, som då 1944 höll på med inspelning av filmen ”Örnungar” , som handlade om unga segelflygare. Alice Babs gjorde själv flera av flygscenerna. Segelflyglärare då var Gösta Forslund, som var med och bildade flygklubben.

När kriget tog slut tog verksamheten i flygklubben fart igen. Klubbens ordförande, brandchefen Sven Rohlén, föreslog i ett brev till drätselkammaren att en flygplats skulle byggas i Gävle. År 1945 anslog stadsfullmäktige pengar till projektet med ett flygfält i den så kallade Leufvenius hage i Strömsbro, som sedan kommit att kallas Avanfältet. Ett enklare flygfält påbörjades 1946. Stora markarbeten behövdes, och klubbmedlemmarna Per Lundblad och Torsten Mårtensson lade ned praktiskt taget all sin fritid på att få en landningsbana i ordning. Den blev klar 1968.

På fältet bedrevs både segelflygning och motorflyg. Flyglärare i många år var Gunnar Hermansson på motorflygskolan och Olle Roslin på segelflygskolan.

Flygklubben blev riksbekant då den under brandchefen Sven Rohléns ledning startade försök med skogsbrandbevakning från luften 1955. Klubben höll då till på Mohedsfältet och en av de första piloterna var Holger Bylund. Resultaten blev så bra att verksamheten permanentades i alla Sveriges skogsområden några år senare. Tidigare hade skogarna bevakats från ett antal bevakningstorn.

Flera kända Gävlebor har varit ordförande i klubben: Bertil Uggla, Odd Kjölsrud och Lars Debrén bland andra. Nuvarande ordförande är Dick Hansson. Verksamheten flyttades 1989 till Rörberg, eftersom Avanfältet skulle läggas ned. Klubben har där skaffat ett nytt klubbhus och en hangar.

Flygklubben har haft stora framgångar inom tävlingsverksamheten,som i många år leddes av Carl Åleskog. Världens första VM i motorflyg genomfördes 1975 i Gävle. Segrare idividuellt och världsmästare blev Gävlesonen Jan-Olov Friskman och klubben tog också hem lagsegern.

Bland dagens medlemmar har Lars-Inge Karlsson erövrat guld i både SM och NM.

Flygklubben har i dag flera uppgifter. Förutom flygskolan och brandbevakningen deltar klubbmedlemmar också i Frivilliga Flygkåren som bland annat bedriver havsövervakning.

Klubben kommer att fira sitt 75-årsjubileum med en festlighet senare under hösten.

Lars Hillström

Mer läsning

Annons