Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Asperger kan försvinna som diagnos

Allt fler barn får en autismdiagnos.

Nu görs diagnoskriterierna om, en förändring som får både beröm och kritik.

Några ser problem med att Aspergerdiagnosen försvinner.

Annons

Amerikanska psykiatriförbundets kriterier, DSM, används internationellt för att ställa diagnoser när det gäller psykiska besvär men också för bland annat autism och ADHD/ADD.

Nu är en femte upplaga på gång och ändringarna är ute på remiss.

Enligt förslaget ska dagens olika diagnoser inom autism försvinna och i stället införs det gemensamma namnet autismspektrumtillstånd för i stort sett alla former av autism.

Det innebär att Asperger skulle försvinna som diagnos. En förändring med både för- och nackdelar.

– Det blir lättare att ställa diagnos, säger Adam Helles, psykolog och doktorand på landstingets barn- och ungdomshabilitering.

En ganska stor grupp barn har inte de symptom som i dag beskrivs som typiska och de fångas upp med de nya kriterierna. Han tror däremot att det är en nackdel för de som har Asperger, som förhållandevis många känner till, att den diagnosen försvinner.

– Det är lättare att säga att man har Asperger än att man har autismspektrumtillstånd.

Förslag om sätt att tillmötesgå kritikerna utan att ändra på huvudtanken diskuteras.

Sedan mitten på 2000-talet har barn- och ungdomshabiliteringen gjort allt fler autismutredningar. Det handlar nu om mellan 50 och 100 om året i Gästrikland.

– Det är oproportionerligt mycket barn jämfört med hur många som ”ska” ha det, säger Adam Helles.

För några år sedan, när utredningarna var färre, fick mellan 70 och 80 procent av barnen diagnosen autism. Hur det är nu finns det ingen statistik över.

Med ändrade diagnoskriterier kommer troligen fler att få en autismdiagnos och samtidigt chans till hjälp.

– De får en förklaring till varför de fungerar som de gör.

En annan förklaring till att fler barn söker hjälp och får en diagnos är också hur skolan ser ut. När skoldagen blir mindre styrd och de sociala färdigheterna allt viktigare får barn med lätt autism problem som skulle kunna undvikas med sådant som struktur och möjlighet att arbeta individuellt.

– Det finns barn som man känner att det skulle inte behöva se ut så här för det här barnet, säger Adam Helles.

En diagnos ger också föräldrar ett tyngre argument när de ber att skolan ska ta hänsyn till sitt barns förutsättningar.

Även i kriterierna för ADHD/ADD-diagnoser föreslås ändringar, men de är mindre.

Framför allt handlar det om att mer ska krävas för att få en ADD-diagnos som, förutom uppmärksamhet, nu också ska ta med impulsivitet och överaktivitet.

Den nya DSM-manualen beräknas vara klar att börja använda 2013.

Mer läsning

Annons