Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det här rimmar inte illa

Annons
Julen är förvisso en tid föravkoppling, stillhet och ro, men högtiden ställer ocksåvissa krav på fantasi, kvickhet och språklig finess.

Sedan århundraden är det till exempel sed i mångaländer, inte minst här i Sverige, att rimma till maten.

Nu för tiden sker detta oftast till gröten, menvill man imponera på omgivningen med sina historiska kunskaperkan man passa på att riva av ett rim redan till leverkorven.Det var nämligen så traditionen en gång började.

Redan under 1600-talet förväntades varje gästi societetssalongerna avge ett rim innan han eller hon tog försig av leverrätterna. Rimmen brukade antingen fastslåleverns ursprung eller berätta sedelärande historierom äktenskapets vedermödor, gärna med erotiskaanspelningar.

Levern den ska stekas över halm
och kryddors blad
Gift dig med en gubbe och du blir
aldrig mera glad

Seden att rimma till festmaten levde kvar ända in på1800-talet, då de lägre samhällsklasserna togöver. Här stod dock oftare gröt på borden,och därmed var det klassiska svenska grötrimmet uppfunnet.

Det äldsta kända grötrimmet är nedtecknat1818 och avhandlar såväl grötens härkomstsom tankar kring älskogen.

Gröten är kokt i spiseln och ej i
någon kärna.
Fast flickan säger nej, så vill hon
ändå gärna.

Även om sexismen i dåtidens rim inte är särskiltpolitiskt korrekt i våra öron, känner vi igenkopplingen mellan gröt, rim och det amorösa livet. Denrelativt sentida mandeln har gjort sitt intåg och förutspårvem som kommer att gifta sig under året som följer.Givetvis avkrävs även ett rim. Här ett klassiskt:

Om jag här nu mandeln får
blir jag säkert gift i år.
Om ett år jag önskar bara
att jag låtit mandeln vara.

Om man än en gång vill ståta med historiskinsikt bör den som fått mandeln även ta befäletöver kvällens fortsatta drickande. Från börjanvar mandelns uppgift nämligen att utse en "rex bibendi",Kung Böna. Varje gång denne tog sitt glas måstealla de övriga gästerna följa exemplet och ropa"Kungen dricker!".

Efter maten är det ju dags för julklappsutdelning.Det är då alla de som slapp mandeln också måstevisa sin spirituella sida, via julklappsrimmen.

Den eviga frågan när det gäller julklappsrimär hur mycket av paketets innehåll som ska röjasi rimmet. Grundregeln bör naturligtvis vara: så litesom möjligt. Ett oavslutat rim, som bara utelämnar detsista avslöjande ordet, faller därför påfel sida om gränsen. Åtminstone för den ambitiöse.Samma sak gäller alltför allmänt hållna rim,som:

Det du i paketet finner
hoppas jag ditt hjärta vinner

Dessa kan i och för sig vara ack så charmfulla,men saknar tyvärr de små vinkar som kan göra julklappsutdelningentill en trevlig och utmanande gissningslek. Istället börman anta utmaningen och försöka förvirra mottagarensamtidigt som man ger ledtrådar.

Ordlistor är alltid bra att ha till hands. Givetvis ären rimordlista idealisk, men synonymordboken är ett i dessasammanhang ofta underskattat hjälpmedel. Ett korsordslexikonduger gott, för där hittar man de märkligaste varianterav ord, med vilka man kan bygga upp liknelser istället förde mest självklara beskrivningarna av gåvans särart.

För att uppläsningen av rimmet ska flyta ärdet också viktigt att hitta rätt rytm. På fackspråkkallas detta att följa en meter, eller ett schema.

Ett känt sådant, vilket även kan överraskapositivt på julafton, är limericken. Den bestårav fem rader, där raderna ett (som avslutas med ett geografisktnamn), två och fem rimmar på varandra, liksom radernatre och fyra. Mästaren Hasse Alfredson är alltid braatt ha som förebild:

Det var en poet ifrån Boden
som skrev ett poem om kommoden.
Både känsligt och kvickt
han läste sin dikt
men inte en jävel förstod den

Versens rytm av stavelser och betoningar är nyckeln tillen lyckad uppläsning. Är man osäker är detbästa tipset att läsa högt och taktfast försig själv, vilket kallas att skandera. Då hörman tydligare regelbundenheten i det man har skrivit. Låterdet orytmiskt eller om man stakar sig är något troligtvisgalet.

Vill man stoltsera ordentligt inför församlingenkan man ha utformat sitt rim enligt en klassisk alexandrin. Denhar dock hela 12-13 stavelser och kan därmed upplevas somotymplig.

Då är den svenska specialiteten knitteln, som harfyra betonade stavelser i varje rad, lättare. Knitteln harfunnits sedan 1300-talet och till och med Strindberg användesig av den, kanske även till sina julrim. En berömdknittel är inledningen till den gamla Bondepraktikan:

Fromme läsare köp nu mig,
mycket förstånd lärer jag dig.

Shakespeares gamla favoritvers, den femtaktiga jambiska blankversen,skulle naturligtvis sitta fint på ett rött paket medvita snören. Problemet är att blankversen ska vara orimmad.Detsamma gäller den trevliga, sexstaviga hexametern. Dettafaktum kan man dock tillåta sig att fuska med en kvällsom julafton, då ju själva rimmet egentligen ärdet primära.

En hexameter är uppbyggd av daktyler, spondéeroch trokéer, men det är definitivt överkurs påett julklappsrim. Utgå istället från nedanståendemönsterhexameter, så sitter versen som en smäck.

Huggen och ohuggen ved,
i större och mindre partier.

Men så var det ju det där med rimmet ...

ANDERS EGLE

Mer läsning

Annons