Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Einsteins geni för stort för akademin

Annons
Einstein fick det, fast bara med nöd ochnäppe. Hubble, som upptäckte att universum expanderar,fick det inte. Nils Dalén, en vanlig uppfinnare, fick det.

Principerna som styrt Nobelprisutdelningen inom naturvetenskapernahar genom åren varit lika märkliga som nyckfulla.

Det är välkänt att några av världensstörsta författare aldrig fick litteraturpriset.

Men även inom fysik, kemi och medicin är missarnamånga och iögonfallande.

Orsakerna är flera. Många har skyllt på formuleringarnai Nobels testamente, men detta är knappast hela sanningen.I hög grad handlar det också om hur ledamöternai Nobelkommittéerna själva sett på sina respektivevetenskaper.

Detta är extra tydligt vad gäller fysikpriset. Fråganär till och med om inte priset under lång tid bordeha kallats någonting annat.

Som den amerikanske historikern Burton Feldman påpekatvar Vetenskapsakademins uppfattning om vad som var fysik synnerligensnäv i nästan 70 års tid. Ända fram 1970-taletvar det i princip bara insatser inom partikelfysiken - studietav atomerna - som belönades.

Men vetenskapen inkluderar också astrofysiken som studerarhimlakropparna och geofysiken som studerar geologiska fenomen.Ändå ignorerades dessa grenar. Amerikanen Edwin Hubblesom upptäckte att universum utvidgar sig fick aldrig priset.Varför?

Enligt Feldman är svaret sannolikt att akademin villegynna svensk forskning. Sverige hade begränsade resurseroch kunde bara förväntas hävda sig inom partikelfysiken.Därför valde man en snäv definition av hela vetenskapen.

När fältet krympt blev uppgiften lättare. Partikelfysikensstora - Einstein, Bohr, Planck, Fermi - blev alla belönade.Men intressant nog tvekade akademin länge innan de vågadebelöna någon av dem. Einstein, Bohr och Planck ficksamtliga priset med viss fördröjning.

Här handlade tveksamheten mest om rädsla föratt göra bort sig. Einsteins teorier om världen varså revolutionerande att många trodde att han hadehelt fel. Han nominerades för priset ett stort antal gångerinnan akademin år 1921 äntligen vågade ge honomdet.

Det innebar att en ren uppfinnare som svensken Nils Dalénbelönades före Einstein. År 1912 fick Dalénpriset för att ha förbättrat belysningen påfyrar - det mest pinsamma beslutet hittills av akademin.

Inom kemin har inte missarna varit lika påtagliga. Enrejäl skandal blev det dock när tysken Fritz Haber,som kom på idén med kemiska stridsmedel, fick prisetprecis efter första världskriget. Fransmän ochbritter var inte roade.

Medicinpriset har också en rejäl skönhetsfläck- kanske den största av dem alla.

Det var när lobotomins fader, portugisen Antonio Moniz,fick priset 1949.

Moniz belönades för sitt arbete inom psykiatrin.Den tveklöst störste inom samma gren, Sigmund Freud,fick aldrig priset.

De senaste decennierna har det dock blivit uppenbart att pristagarnainom samtliga vetenskaper utses under mer strikta former. Sedan1960-talet har missarna varit få. Och priset har bara växti betydelse.

Roland Johansson/TT

Mer läsning

Annons