Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Emil tog största gösen 2012

/
  • 9,83 kilo och största gös i Sverige 2012, och största gös någonsin från Storsjön. Nu siktar Emil Jonsson och många ­andra skickliga gösfiskare på Storsjön att spräcka tiokilosgränsen för gös.
  • Välgödda yngel. Gäddynglen beger sig ut mot havet vid bara några veckors ålder.
  • Ronnie Eriksson på fiskemässan i Sandviken visade hur riktigt fina fiskeflugor kan bindas.

Storsjön dominerar när det gäller gös i Sportfiskarnas sammanställning över de största fiskarna som anmälts till storfiskregistret under 2012. Nio av 60 anmälda storgösar från 6,5 kilo och uppåt är fångade i Storsjön.

Annons

Tvåa och trea i att ha levererat stora gösar under fjolåret är sjön Glan, i Östergötland, och Ralången strax söder om Tranås.

Den allra största gösen 2012 fångade Emil Jonsson, från Hofors, på jigg den 20 maj. Emils jättegös vägde 9,83 kilo. Utöver årets största i Sverige är Emils gös den hittills största dokumenterade gösfångsten någonsin i Storsjön. Eller har det fångats ännu större? Samma dag fångade Emil även några mindre gösar, varav en vägde 7,9 kilo.

Det är bara att gratulera Storsjöns fiskvårdsområdesförening till att ha ett av landets bästa fiskevatten. Även om det är svårt att se vad som är naturliga fluktuationer eller inte så har föreningens aktiva förvaltning av fisket säkert bidragit till det fiske vi har i Storsjön idag.

När kommer den första gösen på över tio kilo från Storsjön? Emil Jonsson är ganska säker på att den kommer redan nu till våren. Under 2012 har flera gösar runt nio kilo fångats. Dessa är samtliga återutsatta, och kan mycket väl väga över tio kilo nu. Tidigt på våren, innan leken, är gösarna som störst. (I Storsjön tillämpas så kallat fönsteruttag. Endast gösar mellan 45 centimeter och 65 centimeter får behållas.)

Svenska rekordet för gös är på exakt tolv kilo. Den gösen fångades 1988 i Bråviken.

Emil är definitivt en av Gästriklands mest flitiga fiskare. Han är en utpräglad specimenfiskare, som är ute efter att fånga de största fiskarna. Innan gössäsongen startar blir det mycket fiske efter arter som vimma och id i Gavleån och Testeboån. När gösfisket startar tar Emil med båten på trailer till våra olika gössjöar. Utöver fisket i Storsjön har han ofta givande gösfiske i sjöarna Ottnaren och Stor-Gösken.

– För det mesta fiskar jag med det som många i dag kallar för stenåldersfiske. Jiggfiske från ankrad båt, berättade Emil när jag pratade med honom häromdagen.

Jakt- och fiskemässan som hölls för andra gången hos bilhandlaren Bilhörnan i Sandviken i lördags lockade till sig många sportfiskare.

– Det kom nog drygt tusen besökare, uppskattar Niklas Johansson på Bilhörnan.

Bland all sportfiskeutrustning som visades upp på mässan fanns Sportfiskarna och Älvräddarna på plats för att informera om sina verksamheter, värva medlemmar och diskutera lokala fiskevårdsfrågor.

Att få se skickligt hantverk med anknytning till fiske är alltid lika intressant på mässor. I Sandviken kunde vi titta på både byggande av splitcanespön och flugbindning.

Ronnie Eriksson från Ockelbo var en av flugbindarna. Ronnie har varit professionell flugbindare sedan mer än ett kvartsekel vid det här laget. Det är imponerande att se vilka fina flugor de som är riktigt skickliga på sin sak skapar. Det är så fantastisk hög och jämn kvalitet på allt de gör.

– Vi har inte spikat något, men som det känns nu så blir det en fiskemässa även nästa år, hälsar Niklas.

Arbetet med miljömålen är nu inne i ett intensivt skede. Både på regional och på lokal nivå, åtminstone i Gävle, ska åtgärderna som ska leda oss till målen formuleras. Hur vi lyckas med att nå miljömålen har en avgörande betydelse även för våra fiskevatten.

Alla sjöar, älvar, åar, bäckar och kustvatten ska ha god ekologisk status. Målsättning god ekologisk status är densamma i EU:s ramdirektiv för vatten.

Vi ska nå miljömålen på sju år. Vi har med andra ord en jättestor uppgift att arbeta med de närmaste åren. En uppföljning 2012 av miljömålsarbetet visar att vi inte på långa vägar hunnit med det som borde vara gjort vid det här laget.

Miljömålen fastställdes av riksdagen 1999. Att vi inte nått längre i våra egna nationella, regionala och lokala miljömål har egentligen inte fått några konsekvenser, mer än att vi måste avstå från det positiva med en förbättrad miljö. Det är ingen som direkt ställs till svars för att vi inte når målen.

År 2000 kom EU:s ramdirektiv för vatten. Till skillnad från att inte nå miljömålen så kommer det att kännas desto mer om vi inte når målsättningen i vattendirektivet. Sverige får dryga böter om målet inte uppfylls. Därmed får åtminstone arbetet de miljömål som rör vatten draghjälp av vattendirektivet.

Gävle kommun har valt att kalla sitt arbete med miljömålen för Miljöstrategiskt program. Till och med den 8 mars finns ett förslag till det färdiga programmet ute på samråd. I torsdags kväll var det möte i stadshuset för intresserade. I samrådsversionen finns några exempel på fiskevårdsåtgärder med. Bland annat ska fiskevårdsplanen för Gävle uppdateras.

Gå gärna in på www.gavle.se/miljostrategisktprogram, ta del av förslaget och yttra dig om det du saknar i programmet.

Restaurera kustmynnande vattendrag är en åtgärd som beskrivs både i det lokala och i det regionala miljömålsarbetet. Det är precis vad Sportfiskarnas rovfiskprojekt går ut på. En rapport med förslag på åtgärder i de flesta av de 47 kustmynnande vattendrag inom Gävle kommun som inventerats presenterades av projektledaren Lars Ljunggren förra veckan.

Det praktiska arbetet i projektet startar i år. Arterna som ska gynnas är i första hand abborre och gädda. Båda arterna finns efter kusten, men är beroende av lämpliga lekområden i sötvatten. De kan förvisso leka även ute vid kusten, men de yngel som föds i sötvatten har chans att få en något bättre start i livet. Även flera andra arter efter kusten, exempelvis id, mört och vimma, vill leka i sötvatten.

Rovfiskprojektet är i första hand ett naturvårdsprojekt. Det handlar om att återställa naturmiljöer. I några av vattendragen stoppar gamla dammar eller andra hinder fisken från att ta sig upp till lekområdena. Då kan möjligheter till fiskpassage skapas antingen genom att hindret tas bort eller att fiskväg skapas vid sidan av hindret.

Ofta måste fisken kämpa hårt för att nå sina lekområden. En gädda kan simma ett par kilometer upp i en liten bäck. Anledningen till att fisken gör den ansträngningen är att den vet att framgången av leken blir bättre om rommen kan läggas på något översvämmat soluppvärmt område jämfört med att stanna ute i havet och leka där.

Bernt Moberg

skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons