Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En lantmätare bland KGB-agenter och politruker

/
  • Tidigt 90-tal. Nyckelpersonerna i arbetet med lantmäteri och införande av privat ägande rätt i Ryssland. Från höger: Sergey Volkov rektorn för den ryska utbildinignen av lantmäter, Lennart Bäckström, projektansvar för Rysllan, Nikolaj Agapov, ekonomisk rådgivare åt sovjetledningen, Vldimir Nikonov, ägare av ett privat lantmäteriföretag, Viktor Kislov, vice minister (även i dag) för lantmäteriet i Ryssland.
  • De stora informationsmötena om äganderättsreformen i Etiopien samlade tusentals bönder som äntligen fick rätten till sin egen mark.
  • Nu är när Lennart Bäckström är pensionär så nöjer han sig med det exotiska hobbyn att odla vindruvor på tomten i Andersberg.
  • Äganderättsreformen i Etiopien har stärkt kvinnans position . Genom sitt ägande kan de inte längre behandlas hur som helst av sina män.
  • Etiopier utbildas i lantmäteri.

Lennart Bäckström är lantmätaren från Gävle som kastades in bland hemliga agenter och stormaktspolitik vid kalla krigets slut. Nu vill han veta vad det står om honom i Säpos arkiv.

Annons

Tidigare i år fick Lennart Bäckström för andra gången avslag på sin begäran om att få läsa vad den svenska säkerhetspolisens dokumenterat om honom. Kammarrätten gav Säpo rätt att inte lämna ut några uppgifter till Lennart Bäckström. Något sådant skulle kunna skada Säpos fortsatta verksamhet och vara en fara för rikets säkerhet löd beslutet.

– Jag vill gärna veta vad det är som finns antecknat om mig, för har de inte dokumenterat vad jag har gjort har de inte skött sitt jobb, säger Lennart Bäckström.

Säpos intresse för honom går tillbaka till 1990. Det är var då han som lantmätare engagerades i att hålla internationella kurser i fastighetsuppteckning och privat äganderätt på lantmäteriet i Gävle. Hit kom det ministrar, byråkrater och experter från mer eller mindre slutna samhällen från hela världen för hitta sätt att få fart på sina ekonomier, den svenska äganderätten intresserade dem.

Så småningom ville Ryssland och andra Sovjetrepubliker ha det svenska lantmäteriets tjänster på hemmaplan.

– Säpo tog kontakt med mig och jag fick åka längst upp i polishuset i Gävle och redogöra för vad jag gjorde och vilka jag träffade. Det är klart att de har sparat de anteckningarna någonstans. Under de åren reste jag runt i många Sovjetstater, var flera gånger i Kreml och bjöd hem sovjetiska ministrar till i mitt hus när de var här på besök. Jag tror att det handlar om att de inte vill röja namnen på de ryssar som jag träffade. Men för mig är det mest viktigt att de uppgifter som finns hos Säpo stämmer. Själv har ju fortfarande bra kontakter i alla länder som jag har arbetat i, kommunisterna gillade mig trots att jag var en ”freedom fighter” från den Jämtländska Republiken.

Det vacklande Sovjet ville ha hjälp med att reformera sin ekonomi och en viktig del i det var att förstå den privata äganderättens grunder. Få kunde redogöra för det bättre än Lennart Bäckström som gått den långa vägen för att lära sig ämnet. Född och uppvuxen i jämtländska Bräcke började han 1959 att som 17-åring arbeta på lantmäteriet i Jämtland.

Då hade han inte ens kunnat föreställa sig att han en dag skulle sitta och hålla en privatlektion om äganderättens grunder för en mycket lyhörd sovjetisk jordbruksminister i en svart limousin på väg genom Moskvas gator.

– Jag började som pinnpojke och arbetade upp mig till att bli centralbyråkrat i Gävle. Men jag har erfarenheten av att ha arbetat med att ha jorden i mina händer och mäta ut fastigheter på plats till att kunna juridikens regler.

– Många av de ryssar som jag träffade hade arbetat på ambassaderna i Västeuropa och det hade sett vad det var som genererade ett sådant välstånd på andra sidan järnridån. Privat ägande av mark och möjlighet att ha mark som säkerhet vid lån är det som bygger starka ekonomier.

Det blev många resor till Sovjetrepublikerna och lika ofta bjöds sovjetiska ministrar och experter hem till Lennart Bäckström. Hans villa i Andersberg blev under första hälften av 90-talet tt centrum för kontakterna med öststaterna rörande lantmäteri. Här bjöds de på hustrun Lilians fantastiska mat och synade hans hem fascinerade över den svenska bostandarden.

– Det var alltid lättsamt att arbeta med ryssarna. De var skämtsamma och ville ha kul, men samtidigt var de mycket seriösa och duktiga.

Arbetet i Sovjet skedde alltid med den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB i hälarna och Lennart Bäckström har många James Bond-liknande anekdoter att berätta. Som när han åkte i full fart över gränsen mellan Armenien och Georgien för att inte bli bestulen på allt han hade av gränspolisen eller när han var nära att bli ertappad med att ta med sig hemligstämplade kartor genom den ryska tullen.

– På ett möte i Sankt Petersburg träffade jag två märkliga typer som skiljde ut sig från mängden och jag lade deras ansikten på minnet. Tre veckor senare var jag Kiev och besökte ett köpcentrum tillsammans med en sovjetisk minister. Helt plötsligt fick jag se samma två personer gå 20 meter bakom oss. Jag sa till ministern att vi hade fått sällskap, han svarade bara att han hade sett det och att det inte var något att bry sig om. Det är klart att det nog var mycket KGB-folk som man träffade utan att jag förstod det.

Efter tiden i Sovjet fortsatte utlandsuppdragen. Det blev en sväng till Kosovo och sedan Uzbekistan innan han bestämde sig för att sluta på lantmäteriverket. Men det var inte slutet på det internationella arbetet.

Nästa uppdrag blev Etiopien 2002, då den socialistiska regimen insett att landet behövde en äganderättsreform. Reformen skulle ge befolkningen privat äganderätt till sin åkermark med stöd av bland annat svenskt bistånd.

Lennart Bäckström anställdes som konsult av ett privat lantmäteriföretag som vann SIDA:s upphandling. Med eftersatt jordbruk och flera svältkatastrofer bakom sig behövde Etiopien göra något radikalt åt landets situation.

– Det finns mycket förstörd mark i Etiopien. När kommunisterna tog över landet var 25 procent av landets yta täckt av skog, i dag är det bara en tre-fyra procent. Nu har de börjat plantera träd igen för att återställa landskapen.

Han arbetade med ett projekt i regionen Amhara där över två miljoner av de 18 miljoner invånarna fick äganderätt till sin egen mark. Systemet som Lennart Bäckström var med att bygga har nu införts med stor framgång i resten av Etiopien. Dessutom har han hjälpt etiopierna att starta upp en universitetsutbildning i lantmäteri i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.

– Det är fantastiskt att se, när vi väl hade fått i gång det här och människor fick rätt till sin egen jord kunde ingen regim i världen stoppa den utvecklingen. Tillväxten är enorm i Etiopien och de har börjat bygga ut vägar och bredband över hela landet.

Men även i Etiopien kom Lennart Bäckström i kontakt med spioneri och stormaktspolitiska spel. USA:s motsvarighet till Sida, USAID, borde enligt Lennart Bäckström snarare stavas CIA, som i USA:s underrättelsetjänst. Amerikanerna hade ordnat så att de kunde använda etiopiska militärbaser för sitt stridsflyg och Etiopien har blivit en viktig allierad i kampen mot islamistisk terrorism i Afrika.

– Det är märkligt att de från USAID alltid presenterade sig som experter på lantmäteri, men aldrig kunde någonting om det. Däremot var de intresserade av mycket annat, säger Lennart Bäckström med ett leende.

Arbetet med privat äganderätt har också betytt mycket för att stärka kvinnornas ställning i det etiopiska samhället. Tidigare ägde staten all mark, men det var männen som förvaltade den. Närhelst de ville kunde de kasta ut sina kvinnor från egendomen och göra dem hemlösa.

– Det var en kvinna som sa till mig att hon äntligen fått sitt värde, att hon hade blivit en egen person och att hennes man inte kunde köra med henne längre eller byta ut henne mot en annan kvinna. När jag fick höra det rann tårarna ner för mina kinder.

Lennart Bäckström ser stolt tillbaka på sitt yrkesliv, han har förenat nytta med nöje.

– Man måste ha roligt när man arbetar och det är kul att det man gjort har gett bra resultat. När jag var liten grabb i den lilla byn Bräcke i Jämtland var det något stort att få komma till Östersund, jag trodde aldrig att jag skulle få se så här mycket av världen.

Men för mig är det mest viktigt att de uppgifter som finns hos Säpo stämmer. Själv har ju fortfarande bra kontakter i alla länder som jag har arbetat i, kommunisterna gillade mig trots att jag var en ”freedom fighter” från den Jämtländska Republiken.

Mer läsning

Annons