Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En skärgårdsprofil är borta

/

Annons

Jag träffade en gubbe på varvet som frågade om jag hade börjat vårrusta. Nej, svarade jag. Jag är lite klen, jag har legat hemma i en rejäl magsjuka i en vecka.

– Inte så konstigt, sa han, så mycket skit du skriver i tidningen.

Jag har två båtar att rusta i vår. Har skaffat en ny båt, en tvåmastare, däcket måste skrubbas, riggen är ett sorgligt kapitel. Riggen ser ut som håret på han Fritiofsson, vinoraklet i TV 4. Eller som på Göran Greider, välj själva. Ni förstår säkert. Det kommer att ta många timmar att få båten ”ship shape”. Hårt liv sjömanslivet. Den är tack och lov inte så stor. Det är en modell av Briggen Gerda i skala 1:100.

En tråkig nyhet för oss båtmänniskor är att Storjungfruns stora profil Emil lämnat oss. För er som inte vet kom Emil och hans bror i en båt över havet på flykt från Estland under kriget. Det sägs att de förliste på Synskär. Emil hamnade på Storjungfrun och blev ön trogen i alla år.

Vad som är sant och vad som är skrönor kring Emil är svårt att veta. Emil hade inget riktigt språk. Han var lätt att språka med men man förstod inte så mycket av vad ha sa. Han pratade lite så där som Hasse Alfredssons rollfigur Garbo i ”Att angöra en brygga”.

Han fick en flygbild över sina stugor på Storjungfrun av mig en gång. Emil blev glad, bjöd på praliner och bastu. Han pratade i timmar. Han visade klipp ur tidningar och brev från kungen. Vår kung kom med sin båt till Storjungfrun en gång men där var det fullt. Kungen fick inte plats! Han for till Axmarby i stället. Emil skrev till kungen att nästa gång kungen kommer till Storjungfrun så är kungen välkommen att ta min plats. Kungen svarade och tackade för gästfriheten.

Emil hade fått utmärkelser från Estland och för att ha räddat (läs smugglat) människor över havet. Finsk tv har gjort en film om hans bravader. Vår skärgård är en stor profil fattigare. Vi är många som sörjer, måsarna kring Emils stuga, svalorna, tärnorna. Kanske drar sälarna och skarvarna en lättnadens suck. Jag såg hur Emil smög ner bössan i båten inför fisketuren. Nåde den säl som var i Emils nät.

I sommar svävar nog Emil över sin ö likt en havsörn och håller ett vakande öga över sina stugor. Eller så sitter han som en bamsetrut på bastutaket och spanar ut över havet.

Talgoxarna hörs kvittra i nio graders kyla i stora granen mittemot radhuset. Fredagen den 13:e såg jag årets första mås, då var det över tio minusgrader. Vilken lyckans dag. Lasse Halvarsson

Panta rei

PS. Åke Åbergs båt flyter igen. DS

Mer läsning

Annons