Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fisken kvävs i Hillesjön

/
  • Kan vi ta bort trösklarna tvärs över Gavleån vid konserthuset? Ån har fått ta emot mycket stryk genom åren. Fisken och de som fiskar i ån skulle bli mycket glada om ån kan återfå det naturliga utseendet i åtminstone den sista åter­stående forssträckan.
  • Stora mängder abborre har kvävts till döds i Hillesjön denna vår. Är det naturens gång? Eller går det att undvika i framtiden?
  • Lars Ljunggren visar hur ett lekområde för gädda restaureras. Den kunskapen kommer han att få stor glädje av i sitt nya arbete åt Sportfiskarna och Storsjöns fiskevårdsområdesförening.

Sjön har kvävt, som det kallas.
– Det luktar ruttna ägg ur pimpelhålen, ringde en fiskare direkt från Hillesjön och berättade för ett par veckor sedan.

Annons

Förra veckan fick jag även höra att stora mängder fisk sökt sig upp mot det källdrag som mynnar i Hillesjön vid Hillsjöstrand. Fisken sökte sig till det öppna vattnet för att få luft.

I helgen åkte jag dit för att se det med egna ögon. Jag kunde konstatera att det låg en hel del döda abborrar och enstaka mörtar på botten där källdraget håller vattnet fritt från is.

En som bor i området stannade till. Han berättade att han i omgångar, för att slippa stanken av rutten fisk, forslat bort minst 80 kilo död fisk från källdraget. Då det handlar om riktigt liten fisk så motsvarar 80 kilo åtskilliga tusen fiskar.

Vad betyder då det som nu inträffat för fiskbestånden i Hillesjön? Man blir ju nyfiken på hur det ser ut i resten av sjön. Ligger all fisk död på botten? Det finns fler källdrag som rinner ner i sjön. Har det varit lika mycket fisk även vid dessa?

Allt levande i Hillesjön ska brytas ner när det dör. Det vill säga all vass, näckrosor, alla andra växter, döda insekter och död fisk ska brytas ner. Nedbrytningen sköts framför allt av bakterier. Den enorma mängd bakterier det handlar om i Hillesjön behöver mycket syre. Tar syret slut vid botten så kvävs allting där. Då minskar nedbrytningen. Även bakterierna själva dör. Det innebär att det blir ännu mer som ska brytas ner.

Syrebristen sprider sig uppåt i vattenlagren. Ligger det då is som ett lock på sjön blir det jätteproblem för fisken. Öppna områden, som källdraget vid Hillsjöstrand, kan bli räddningen. Dessvärre tycks fisken som kommer dit redan vara i så dåligt skick att den inte kan repa sig.

Stanken av ruttna ägg då, varifrån kommer den? Nedbrytningen fortsätter när syret är slut, men då av bakterier som inte behöver syre. När en sjö kvävs ökar dessa bakterier kolossalt i antal, och lämnar efter sig svavelväte. Därav stanken i pimpelhålen.

När fisk söker sig till källdragen så är det syrebrist i sjön. Den diagnosen är lätt att ställa. Hillesjön har kvävts även förr. En intressant fråga är ju om det går att bota patienten? Eller är syrebrist en sjukdom som sjön får leva med?

Hillesjön är annars en fiskrik sjö, med framförallt mycket gädda och abborre. Så visst är det tråkigt att sjön i år uppenbarligen lidit stor skada.

Sjöar har visserligen en förmåga att repa sig. Å andra sidan skulle Hillesjön kanske vara ett ännu mycket bättre fiskevatten om den inte får ta emot dessa smällar då och då.

Det blir lätt många frågor när man börjar fördjupa sig i ett ämne. Jag får en idé. Det vore jätteroligt om någon eller några som har intresse för Hillesjön tar kontakt med Gästriklands skogs- och kustvattenråd, och föreslår att det bildas en arbetsgrupp för sjön. En sådan grupp är ett skolexempel på hur arbetet med den nya vattenförvaltningen ska gå till. Mina egna erfarenheter från motsvarande arbetsgrupp för Gavleån är mycket positiva. Gruppen är på väg att bli det naturliga forumet för frågor som tarvar samverkan mellan olika intressen. Kanske kan en arbetsgrupp finna lösningar på hur Hillesjön ska bli och förbli frisk.

Återställ Gavleån mellan Gävle konserthus och Strömvallen. Ta bort trösklarna som spärrar av ån.

Det pågår en livlig debatt för och emot strandpromenader längs Gavleån i samband med att Strömvallen ska förnyas. Förslagen som presenterats ska nu arbetas om, enligt Gävle kommun.

Under det senaste året har jag varit med och tittat närmare på ålens villkor i Gavleån. Ålen har det inte lätt i Gavleån. Dammarna hindrar ålen när den som liten söker sig upp i ån.

När en damm byggdes förr i tiden ställdes ofta krav på att ålarna kunde ta sig förbi hindret. På många platser byggdes särskilda ålyngelledare eller ålyngelsamlare.

Av detta finns inte mycket kvar i dag. Bara i Gavleåns vattensystem finns 26 vattenkraftverk. Inte vid ett enda av dessa finns något som helst hjälpmedel för ålen, eller annan fisk för den delen, att ta sig förbi kraftverket.

Innan det fanns några hinder för ålarna i Gavleån kunde de ta sig åtminstone åtta mil upp i vattensystem. Nu kommer ålarna bara en och en halv kilometer upp i Gavleån. Det tar definitivt stopp vid Strömdalens kraftverk.

Vår bedömning nu är att ålarna faktiskt får problem redan vid trösklarna i höjd med konserthuset. Sommartid, och det är då ålarna kommer, är vattenföringen så låg att ålarna inte kan ta sig över den övre av de två trösklarna.

Tekniska kontoret, som ansvarar för trösklarna, har informerats om saken. Till årets uppvandring kommer det att finnas en ålyngelledare som hjälper ålarna förbi tröskel. Det fixar Tekniska kontoret. Kanonbra.

För att få upp arter som abborre, gös och sik förbi trösklarna behövs en mer omfattande konstruktion.

Eftersom förändringar nu är på gång längs denna del av ån så passar jag på att lufta idén om att ta bort trösklarna. Tar vi bort trösklarna så har vi inte längre något problem.

Fördelarna med att ta bort trösklarna är flera. Vi skapar möjlighet för alla fiskarter att ta sig högre upp i ån. Ytan med lämpliga lek- och uppväxtområden för lax och öring ökar. Ur fiskesynpunkt får vi en längre sammanhållande strömsträcka, utan avbrott av konstgjorda trösklar. I och med att vattennivån uppströms nuvarande tröskel sjunker blir dessutom strömsträckan mera tillgänglig för fiske.

Jag skrev om Sportfiskarnas ansökan om pengar från Naturvårdsverket på förra fiskesidan. Det blev bingo. 4,7 miljoner kronor finns nu till åtgärder för att stärka rovfiskbestånd och skapa en friskare kustmiljö i länen Gävleborg, Uppsala, Stockholm och Gotland.

Sportfiskarna bedriver sedan flera år restaureringsprojekt på kusten. Än så länge mest söder om oss.

Lars Ljunggren kommer från och med nu arbeta för Sportfiskarna. Projektet som nu fått pengar kommer att ta en stor del av hans arbetstid. Tidigare har Lars arbetat i många år på Fiskeriverkets kustlaboratorium i Öregrund, och nu senast åt Länsstyrelsen Gävleborg.

– Ser vi till Gävleborgs kust så kommer vi att börja med en inventering av åtgärdsbehov och möjligheter. Sen jobbar vi vidare med planering och konkreta åtgärder, berättade Lars Ljunggren på telefon.

Utöver arbetet med kusten kommer Lars även arbeta för Storsjöns fiskevårdsområdesförening.

Vad som händer i kustprojektet kommer jag naturligtvis efter hand att rapportera om här på fiskesidan.

”Sommartid, och det är då ålarna kommer, är vattenföringen så låg att ålarna inte kan ta sig över den övre av de två trösklarna.

Tekniska kontoret, som ansvarar för trösklarna, har informerats om saken. Till årets uppvandring kommer det att finnas en ålyngelledare som hjälper ålarna förbi tröskel. Det fixar Tekniska kontoret. Kanonbra”

Bernt Moberg

Mer läsning

Annons