Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fiskeområdet börjar få upp farten

/
  • En programperiod slutar 2013, och en ny tar vid 2014. Vad kan vi göra för att utveckla det lokala fisket? Fiskeområde Södra Bottenhavet har både kompetens och pengar till åtgärder. Lasse Berglund, som här laddar röken med strömming som ska bli böckling, är ordförande i fiskeområdet.
  • Fiskvägarna är för få och de är för dåliga, konstaterar Havs- och vatten­myndigheten i en ny rapport. Myndigheten pekar på behovet av åtgärder för en ekologisk anpassning av vattenkraften. Bilden visar fiskvägen vid kraftverket i Oslättfors.
  • Calle Åhlund kan snart det där med att fånga öring i Gavleån.

Starten har varit lite trög. Men nu börjar Fiskeområdet Södra Bottenhavet att få upp farten.

Annons

Fiskeområdet är ett av 14 fiskeområden i Sverige, och har 27 organisationer representerade som medlemmar.

De övergripande målen för Fiskeområde Södra Bottenhavet är att förvalta bestånden av fisk för att kunna ha ett långsiktigt, lönsamt och hållbart kustfiske. Projekten som fiskeområdet stödjer skall ha en inriktning som leder till att generera sysselsättning inom yrkesfisket och fisketurismen.

Yrkesfisket och kustkommunerna från Tierp i söder till Nordanstig i norr är medlemmar i fiskeområdet. Övriga hör hemma inom turism, naturvård, sportfiske, vattenbruk och fiskförädling.

Fiskeområdet har under pågående programperiod, 2007-2013, haft 5,5 miljoner kronor från Europeiska Fiskerifonden att satsa på projekt som faller inom ramen för fiskeområdets strategi.

Hittills har Fiskeområde Södra Bottenhavet varit med och möjliggjort att projektet Strömmingen i Gävlebukten fick sin slutrapport. Strömmingsprojektet har gett kunskap till att förbättra förvaltningen av strömmingsbeståndet i Gävlebukten. Projektet, som drevs av Producentorganisationen Gävlefisk, kom till efter att yrkesfiskarena i Bottenhavet under en rad av år uppmärksammat att strömmingen minskat i storlek.

Ett stort seminarium om sik i Gävle 2010 är ett annat exempel på sådant som kunde genomföras tack vare fiskeområdet. Att det blev ett sikseminarium berodde på att yrkesfiskarena slagit larm om att fisket efter sik hade försämrats kraftigt under det senaste decenniet. För att kunna förvalta siken på bästa sätt finns ett stort behov av att samla all tillgänglig kunskap om arten.

Rapporter från strömmingsprojektet och sikseminariet hittar du på fiskeområdets hemsida www.sodrabottenhavet.se.

Nya projekt startas. Den inventering och provtagning på lekvandrande sik som startat denna höst i Testeboån och den inventering av sikyngel som kommer att ske till våren ingår i ett av projekten. Gävle kommun är huvudman för detta.

Även Sportfiskarnas rovfiskprojekt stöds ekonomiskt av fiskeområdet. Lek- och uppväxtområden för kustens gäddor och abborrar ska restaureras.

Nu när vi snart går in i denna programperiods sista år finns fortfarande pengar kvar. Det finns plats för nya goda idéer. Ruvar du på någon idé som handlar om att utveckla fisket eller fiskresursen i Södra Bottenhavet? Då föreslår jag att du kontaktar fiskeområdets verksamhetsledare Siv Skoglund-Degerman på telefon 070-191 66 40.

Fiskeområdena kommer att finnas kvar även efter 2013. Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Jordbruksverket kom nyligen med en rapport om vad ett nytt havs- och fiskeriprogram ska fokusera på. Den nya programperioden sträcker sig från 2014 till 2020.

Programmet innebär nya resurser för att fortsätta utveckla ett hållbart fiske. Myndigheterna vill bidra till att vattenmiljön förbättras och att det finns ett livskraftigt ekosystem i hav och sjöar. De vill även att yrkesfiskarena breddar sin verksamhet. För att utvecklingen ska gå i önskad riktning kommer pengarna att få användas till projekt för utveckling, ökad kunskap och samverkan samt till investeringar.

Det har hänt mer positivt på fiskets område. Havs- och vattenmyndigheten har kommit med en egen rapport som efterlyser en nationell plan för miljövänligare vattenkraft. Myndigheten ser ett behov av generella och tydligare krav på vattenkraftsföretagen för att de bättre ska värna den biologiska mångfalden.

Regeringen gav vid årsskiftet Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter, samla vattenkraftbolag och intresseorganisationer i en dialog om vattenkraft och miljö.

Två dialogmöten har hållits under 2012. Vid mötena framkom tydligt att vattenkraften måste bli mer ekologiskt anpassad om Sverige ska nå miljömålet om levande sjöar och vattendrag och kraven i EU:s ramdirektiv för vatten.

– Alla som deltagit i dialogen är eniga om att vattenkraften har negativa ekologiska effekter och att det krävs åtgärder för att göra den mer ekologiskt hållbar, genom att exempelvis skapa vandringsvägar för fiskar och andra organismer, säger Niklas Egriell på Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten vill också, tillsammans med forskare och näringen, ta fram en vägledning för vad som är bästa miljöteknik för vattenkraftverk. I första steget handlar det om så kallade faunapassager, galler och fiskavledning framför turbiner samt vattenhushållning med tillhörande vattennivåer och tappningar.

I dag finns någon form av fiskväg bara vid vart tionde av landets 2 100 vattenkraftverk. Där det finns en fiskväg är den i nästan samtliga fall bara till för att hjälpa att fisken komma uppströms förbi kraftverket. Ofta behöver fisken hjälp att kunna ta sig även nedströms, då den löper stor risk att sugas in och dödas i kraftverkets turbiner. Till råga på allt vet vi att de flesta fiskvägar som trots allt finns fungerar dåligt eller inte alls, på grund av dålig utformning eller fel placering.

Hur ser det då ut med åtgärder för fisk här i Gästrikland? 39 kraftverk fick jag det till att det finns i Gästrikland. Vid fem av dessa finns fiskväg som ska hjälpa fisken upp förbi kraftverken. Dessvärre finns det skäl att misstänka att det är bara i en av dessa som det åtminstone periodvis vandrar någon fisk, och det är i fiskvägen förbi Strömsbro kraftverk.

Låt oss fortsätta i den positiva andan. Finland har bestämt sig att följa Sveriges exempel och stoppar fisket efter lax ute till havs från och med 2013.

Tillsammans har Sverige och Finland 53 procent av laxkvoten för Östersjön. Att både det svenska och det finska havsfisket efter lax nu upphör innebär helt nya möjligheter för en smartare förvaltning av laxen.

Sverige tog på sig ledarrollen. I stället för att säga att det inte har någon betydelse att bara vi minskar fisket visade vi handlingskraft och gick före. Det visar sig nu vara ett mycket bra initiativ.

Till sist. Flera har fiskat med framgång de senaste två veckorna i Gavleån. En är Calle Åhlund som har tagit ett par skapliga öringar på fluga, och tappat ytterligare fiskar. Jag cyklade förbi i höjd med Strömvallen förra helgen. Just då stod Calle med böjt spö och drillade en öring.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons