Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gamla Hedesundaekor i ny tappning

Annons
GÄVLE
1943 mätte Karl Gustaf Skoog noggrant båtbyggarenLunds träeka i Östveda, Hedesunda. Nu, snart 60 årsenare, har han på fritiden hunnit tillverka 15 Lund-ekor,nära nog helt efter originalet.

- På den tiden fanns det många kring Dalälvensom byggde den här typen av ekor, men nu har plasten tagitöver, säger Karl Gustaf Skoog.

Han är pensionerad lantmätare och börjar kommaupp i sin företrädares aktningsvärda ålder.Karl Gustaf Skoog fyller 79 i år, när det begav sigvid uppmätningstillfället var Lund 80 år.

Kulturhistoria

Nu hoppas han att någon yngre kraft kan tavid. Båtarna utgör ett stycke kulturhistoria i Gästriklandoch även om det fortfarande finns flera Lund-ekor kvar, sådanasom han själv gjort och ännu äldre, så riskerarkonsten att tillverka dem att försvinna.

- Det vore intressant om någon ville ta över. Jaghar ju mallarna och kan visa hur man gör.

Även om han själv aldrig tillverkat båtarnai någon större skala tror han att det kan finnas enmarknad för ekorna. Den som har förberett materialetoch är van att arbeta med trä kan tids nog kanske hinnafå ihop två på en vecka.

Ekorna är gjorda för att vara lättrodda ochenkla att manövrera. Det går också att hängapå en lättare utombordare, men de är egentligenutpräglade roddfarkoster, anser Karl Gustaf Skoog.

Fiske och flottning

Lund-ekorna användes framförallt till fiske,ända in på 1950-talet fanns yrkesfiskare i Dalälven,men även till flottning. Just därför saknar årornatraditionella klykor att vila i. Årorna, tillverkade i segtgranvirke, ligger i stället i repöglor och den konstruktionengör det möjligt att dra in årorna i ekan men ändåha möjlighet att ro. Vid flottningen var det viktigt attkunna manövrera ekan vid besvärliga ställen medtimmerbrötar i vattnet.
Fiske och flottning. Träekorna användesfrämst till fiske, det fanns yrkesfiskare i Dalälvenin på 1950-talet. De kom även till användningvid flottningen.
Karl Gustaf Skoog är övertygad om träekornasöverlägsenhet gentemot andra flytetyg i plast. De driverinte i sidled, men däremot lätt i färdriktningen,hävdar han. Sjösäkra ska de också vara. Dehar med gott resultat gått längs kusten och i Hedesundafjärdarsom, enligt Karl Gustaf Skoog, "inte är att leka med". Deflatbottnade båtarna ska också ha en bra bärförmåga,med två fullvuxna karlar ombord lyfter de uppsvängdaför- och akterpartierna åtskilliga centimeter övervattenytan.

Karl Gustaf Skoogs båtbyggande började någraår efter att han mätt upp Lunds träeka och hanvar klar med den första 1950.

- Det var svårt i början. Det är egentligenförst efter de fyra sista som jag tillverkat som jag känneratt jag behärskar konsten.

Gör allt själv

Han gör allt själv på ekorna, frånväxande träd till färdig eka och på tomteni Mackmyra by finns både såg och virkeslager. Materialethar har växlat mellan gran och tall. Granen är lättareatt arbeta med och väger mindre än tallen, men tallenär å andra sidan mer hållbar. De senaste ekornahar alla tillverkats i tall, med undantag för vissa delaroch partier.

Något som gör det svårt att få Lund-ekornalika originalet är svårigheten att få tag i godatallar. Den ursprungliga ekan hade bara tre bottenplankor, cirka30 centimeter breda, men nu har han i brist på ordentligtkraftigt virke fått tillverka fem bottenplankor. Nitar ochskruv får Karl Gustaf Skoog däremot köpa i handeln.

Det finns Lund-ekor som fortfarande går i trafik, berättarhan, men för att få dem att hålla så längemåste ägaren vara noga med skötseln, någotsom också gäller andra träekor. Varje vårska de behandlas med så kallad Roslagsmahogny, en blandningav tjära, linolja och terpentin. Dessutom är det viktigtatt ekorna inte ligger för länge i väta, anserKarl Gustaf Skoog.

- Det största felet som folk gör är att låtadem ligga kvar i vattnet efter att de använts. De ska hissasupp och korken som sitter i ska tas ur så att regnvattnetkan rinna igenom.

Mer läsning

Annons