Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Chefredaktören: I stället för kommentarsfält, en ny social dialog 

Aldrig har så många så fritt fått möjlighet att uttrycka sig, och det är något att fira, inte att känna avsmak för. Samtidigt behöver var och en förstå att det finns en avsevärd skillnad i betydelse mellan det som sägs i hast, och det som publiceras i skrift för alla att se.

Annons

2016 gör Gefle Dagblad en nystart med läsardialogen. Det kommentarssystem som hittills funnits på gd.se har spelat ut sin roll och upphör därför i och med årsskiftet.

Den största delen av debatten kring journalistiken har idag flyttat ut i sociala kanaler, i läsarnas egna facebook- och twitterflöden, i specialinriktade grupper och fansidor. GD:s redaktörer ägnar idag mer tid åt att moderera de heta debatter som pågår på vår Facebooksida, än de i jämförelse mycket få kommentarer som trillar in på sajten.

På Facebook fortsätter engagemanget för att diskutera journalistik istället att växa. Innan nyåret passerar GD 12 000 gillare, att jämföra med förra decembers knappa 4000. Det är en enorm ökning som samtidigt säger något om att nyhetskonsumtionen pågår parallellt på gd.se och på andra plattformar.

En fri och öppen debatt är ett fundament i tidningens uppdrag, och därför är det viktigt att säkerställa att läsardialogen fortsätter på ett ansvarstagande sätt.  Vi kommer därför lägga ny kraft på att öka den sociala dialogen, och bli bättre på att möta era frågor i de kanaler ni själva ställer dem i.

Vi ska samtidigt ge er möjlighet att fortsätta tycka direkt på gd.se. Redaktionschattar, livesända debatter, och digitala åsiktstorg kring stora nyheter är några av de funktioner vi testar.

Kommentarsfält har under många år beskrivits i nedsättande termer, vare sig de är på tidningssajter, bloggar eller på de stora sociala plattformarna.

Slagfält, åsiktskloaker - det har inte funnits någon gräns för föraktet för allt det som tycks på nätet. Inte sällan är det de som sitter på makten över både ord och plattformar som tycker mest högljutt om hur vedervärdigt det är. Och visst finns det många exempel på vidrigheter, men samtidigt finns det friheter som överskrider det vidriga med råge.

Aldrig har så många så fritt fått möjlighet att uttrycka sig, och det är något att fira, inte att känna avsmak för. Samtidigt behöver var och en förstå att det finns en avsevärd skillnad i betydelse mellan det som sägs i hast, och det som publiceras i skrift för alla att se. Alla dessa twitterbråk, där vanligtvis kloka offentliga personer går bärsärk i 140 tecken med sådant de aldrig skulle ha skrivit i en artikel, är exempel på att inte ens medieerfarna personer ibland vet hur man kombinerar skrift och känsla.

Vi har alla ett ansvar för att nyansera debatten och tänka efter innan vi trycker på publicera-knappen, och i sociala medier ligger det ansvaret rent juridiskt på alla enskilda. Men för vissa av oss, som ansvarar för sajter och tidningar, är ansvaret förstås större och mer allomfattande.

Ju större ansvar, desto större öppenhet krävs. Vi behöver ett debattklimat där så många som möjligt vågar ta plats, där det finns stort svängrum för åsikter från alla håll, också sådana som är obekväma och föga uppbyggliga. Det ska vi förstås säkerställa.

Anna Gullberg, chefredaktör och ansvarig utgivare

Mer läsning

Annons