Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

GH – ett andra hem för studenter i 200 år – minst

/
  • Gästrike-Hälsinge nation ligger på Trädgårdsgatan 9 i centrala Uppsala. I år fyller nationen 200 år.
  • De gamla inspektorerna håller sitt vakande öga över den nya nationsledningen. Både Alexander och Isabel har tagit studieuppehåll för att ägna sig åt nationen.
  • Isabel Sundström är ansvarig för jubileet.
  • Alexander Engelmark är förste kurator eller 1 Q på nationen.
  • En prenumeration kan vara dyrt för en student men i nationshuset finns alla dagstidningar från hemorten.
  • 2 Q Sanna Hessel, 1 Q Alexander Engelmark, 3 Q Kristina Törnkvist, jubileumsansvarig, Isabel Sundström samt köksmästare Disa Hasselberg håller två av nationens fanor. GH har nio fanor inklusive en riktigt gammal som förvaras på Carolina Rediviva.  I den stora salen hänger porträtt på bistra män och någon enstaka, betydligt vänligare kvinna.
  • Många fattiga studenter pantsatte en och annan bok för att få ett handlån. Nu utgör böckerna grunden för det omfattande bibliotek som finns i huset.
  • Puben Ghuben har funnits sedan 70-talet. Puben har mängder av ölsorter. Nationen köper in öl för ungefär 100 000 kronor varje år.

Historiens vingslag känns bara man öppnar dörren till Gästrike-­Hälsinge nation på Trädgårdsgatan i Uppsala. Redan i trapphuset och i den stora salen sitter de gamla inspektorerna högt upp på väggarna och tittar bistert ner på besökarna.

Annons

Gästrike-Hälsinge nation fyller 200 år. Det var den andra november 1811 som Gästrike nation och Hälsinge nation blev ett. En av anledningarna var det vikande medlemsantalet. Efter sammanslagningen noterades drygt 20 medlemmar i matrikeln. Men de båda nationerna är betydligt äldre än så. Hälsinge nation har funnits åtminstone sedan 1646. Gästrike nations historia är mer höljd i dunkel eftersom alla tillhörigheter brann upp 1702 men när nationerna blev obligatoriska 1663 fanns redan Gästrike nation.

Efter sammanslagningen hade nationen sina lokaler i Domtrapphuset, gamla observatoriet på Svartbäcksgatan och i Uplands nations nuvarande spritförråd. 1873 köpte nationen den nuvarande tomten på Trädgårdsgatan 9 för 7 500 kronor och byggde det pampiga nationshuset som stod klart för invigning 1880.

– Nu har vi lite över 2 000 medlemmar. Men då, för 200 år sedan, var det svårt att komma in på universitetet. Bara män fick studera och de fick genomgå inträdesprov, berättar Alexander Engelmark, 1 Q.

Visserligen klagar studenterna även nuförtiden på dålig ekonomi och besvärlig bostadssituation men en tillbakablick visar att förhållandena för dåtidens studenter var betydligt sämre. Bara det att nationen 1872 införskaffade en egen gravplats på gamla kyrkogården visar att det var ett tufft liv. Nationens huvudsyfte var också, precis som nu, att hjälpa studenterna genom studietiden. Många landsmän var fattiga och bodde dåligt. Det var inte helt ovanligt att studenterna dog och att nationen fick bekosta begravningen eftersom det var för dyrt att skicka hem kroppen.

Studenterna kunde få låna en slant och som pant lämnades ofta en bok. De böckerna blev stommen till det hembygdsbibliotek som fortfarande finns på nationen. I dag fungerar rummet mest som studierum men då och då lånas böckerna ut.

Nationen och universitetet var männens värld. Gertrud Gussander från Torsåker var GH:s första kvinnliga medlem. Hon skrevs in 1897 men satte aldrig sin fot på nationen och fick heller inte vara med i studentkatalogen. Gussander var redan utbildad gymnastikdirektör när hon kom till Uppsala för att läsa medicin. Hur länge hon blev kvar är oklart men 1906 tog hon sin läkarexamen vid Karolinska institutet som den tredje kvinnan i Sverige att disputera. Hennes avhandling gällde kirurgi vilket var helt unikt på den tiden. 1909 öppnade doktor Gussander sjukhuset Elfgården i Gagnef.

Det var först på 1950-talet som kvinnor fick delta i nationslivet men det skulle dröja ända till 1965 innan nationen fick sin första kvinnliga 1 Q i Barbro Dahlbom-Hall, numera författare och ledarskapskonsult. Även 1991 är ett historiskt år i nationens historia. Det var det år som alla tre kuratorsposterna för första gången besattes av kvinnor.

– Nu är det ungefär 60 procent tjejer och 40 procent killar, berättar Alexander Engelmark.

Tiderna förändras. Numera har nationen medlemmar från alla delar av Sverige men även utländska studenter. Kårobligatoriet är borta sedan ett drygt år tillbaka men på GH har man inte märkt av det. Tvärtom söker sig allt fler till den sociala gemenskapen och så många medlemmar som de har i dag har de aldrig haft tidigare. Nationen drivs av fyra heltidsanställda så kallade kuratorer som sitter på sin post i ett år. Alexander, från Bålsta, har tagit paus i sina studier i historia för att vara ”vd” eller 1 Q för nationen. Isabel läser till landskapsarkitekt men jobbar det här året med jubileet. Att de brinner för kårarbetet råder det ingen tvekan om. De talar varmt om ”sin” nation.

– Det är Uppsalas bästa nation. Lagom stor. Alla aktiva är bekanta med varandra, säger Alexander.

– Man försvinner inte i mängden som man lätt gör på de större nationerna, fyller Isabel i.

– Många söker sig hit för maten och dryckeskulturen, fortsätter Alexander och visar de enorma ölförråden högst upp i huset där mängder av olika ölsorter trängs.

Under puben ligger köket varifrån det serveras middagar, luncher, bruncher och fika vara och varannan dag.

– Vi har gott om pengar och vi äger vårt hus, säger Isabel.

Men nationen är mer än så. Den är ett skyddsnät för den som behöver någon form av hjälp. Den goda ekonomin gör att nationen kan dela ut tre miljoner kronor varje år i stipendier och heltidsförsörja tolv doktorander. Precis som i gamla tider kan nationen också ge handlån till den som har tomt i plånboken men numera behöver ingen lämna någon bok i pant.

– Och i huset har vi trådlöst internet, bibliotek med litteratur i historia, ekonomisk historia, idé- och lärdomshistoria och filosofi. Vi har Uppsalas största samling av hembygdslitteratur efter Carolina.

Grunden för nationens ekonomi kommer från donationer. Pengarna har sedan förvaltats väl och ligger tre-fyra procent över börsen.

– Det är häftigt, säger Alexander och nästan ryser. Vi omsätter sju och en halv miljon kronor om året. Det är ett stort ansvar för en student som inte har någon utbildning, det är världsunikt.

Nationen var med och finansierade bostadsområdet på Studentvägen på 50-talet och 2009 i Ekonomikumparken. I och med det har nationen god tillgång på studentbostäder.

Alexander och Isabel pratar mycket om gemenskapen. Nationen har bland annat en förening för gamla medlemmar och till jubileet hoppas de att många av dem kommer på besök.

Mer läsning

Annons