Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hård start för Sveriges vegetarianer

Anna Saxon hade ont i magen och doktorns råd hjälpte inte. Hon fick rådet att gå över till vegetarisk kost och att undvika kaffe. Och se det hjälpte.

Annons
Det fick hennes man Johan L. Saxon att noggrant studera ämnet och att bli en hängiven vegetarian. 1901 startade han tidskriften Vegetarianen och två år senare bildade han den Svenska Vegetariska föreningen.
Entusiasten Saxon omfattade många åsikter och höll igång flera tidningar, bland annat Såningsmannen. Han ska ha varit en glad och munter man med en outsinlig energi. Det kan bero på kosten - fast det kan verka obegripligt så eländigt som vegetarianerna hade det då i 1900-talets början. Välling, gröt och pudding, bruna bönor, gula ärter och korngryn verkar ha varit basfödan uppblandad med rotsaker.

I samband med föreningens 100-års jubileum gav man ut ett häfte med recept från 1903 till 2003. Och de första decennierna bjöd inte på mycket gott. Vad sägs om "stek" av risgrynsgröt med brunsås till söndagsmiddag? Om man dessutom betänker att två världskrig begränsade det magra utbudet ännu mer så måste man beundra dem som klarade av att hålla sig till vegetarisk mat.

Retade blev de också för att "ta maten från korna".
Ämnet har bjudit på en del roliga uttalanden genom åren också: " Jag äter ingenting med ögonfransar" eller " Jag äter ingenting som har en mamma". Och motsatsen: "Om man inte ska äta djur varför är de då gjorda av kött?"

Först på 1950- och 60-talen blir de gröna rätterna i receptboken varierade.
I dag gör vegetarianerna knappast "stek" av risgrynsgröt med brunsås till. Utbudet av grönt, av linser och bönor, av gryn och pasta är enormt. Liksom kryddor, färska och torkade, och ostar som smaksättare och konsistensgivare i det mesta.
Så att bjuda en veggo på middag är knappast svårt. Det som krånglar till det är de olika varianterna. En del låter bara bli kött men äter fisk, andra äter inte ägg eller ens mjölkprodukter.

En kokboksförfattare som Anna Bergenström är lika inspirerande för vegetarianer som för köttätare. Lasagnen bland recepten på sidan är hämtad från hennes härliga bok "Kärlek, oliver och timjan". När man bläddrar och begrundar vad som står i den inser man att möjligheterna till omväxlande god mat är mycket större för den som handlar i grönsaksdisken än i köttdisken. Och för den som inte vill välja bort köttet blir ju möjligheterna ännu fler.
Så släng fördomarna om kaninmat i sophinken och ta till ert allt det goda.

LOTTEN LÖFBLAD Matredaktör

Mer läsning

Annons