Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur gör man jord?

/
  • Vitmossetorven från Neovas torvtäkter i Gävle är grunden i nästan alla jord som Rölunda framställer i Främlingshem, berättar Magnus Nobel, produktionsansvarig och delägare i familjeföretaget.
  • Olika återförsäljare har egna märken. Berga, Björka och Lantliv plantjord kommer alla från Rölunda. Änglamarks kravmärkta jord görs också här i Gävle, berättar Magnus Nobel.
  • Torv, hönsgödsel, sand och lite kalk. Det blir en handfull jord.

Det är skillnad på jord och jord. Varje sort har sitt ­recept. Blomjord, som är avsedd för krukväxter, innehåller till exempel mindre näring än plantjord, för att inte krukväxternas rötter ska skadas. Men det bryr sig inte Magnus Nobels mamma om.

– Hon använder alltid plantjord till sina pelargoner. Och de blir jättefina, berättar Magnus Nobel.

Annons

Magnus Nobel är produktionsansvarig på Rölunda produkter och var med redan 1971 när idén att sälja koskit i påse dök upp första gången. I brist på halm hade hans far köpt torv från Ryssland för att strö under korna på gården Rölunda mellan Sigtuna och Enköping. Resultatet blev en blandning som var för bra för att inte ta tillvara.

– Vi stod och fyllde säckar med torvblandad kogödsel för hand med en avsågad mjölkkanna som tratt, minns Magnus Nobel.

Familjen har fortfarande kvar gården och en stor djurbesättning, men har också jordtillverkning i Karlstad, Luleå, Skåne och Gävle. På jordfabriken i Främlingshem i Gävle tillverkas jord som säljs till bland annat Gävleborg, Dalarna och Stockholm.

Nästan all råvara är lokal: Kogödsel från Österfärnebo, hönsgödsel från Forsbacka, vitmossetorv från Neovas torvmossar runt Rörberg och sand från grustagen i närheten. Lecakulorna däremot kommer från Linköping.

Vitmossetorven är huvudingrediens och ligger i en lång, hög sträng på gårdsplanen i Främlingshem där jordarna blandas med skopa.

– Titta här. När man kramar ihop den så fjädrar den tillbaka. Det här är bra torv, säger Magnus Nobel.

Ibland får han kuvert från folk som köpt blomjord och undrar vad de konstiga tussarna som följt med jorden är.

– De tror att det är något fel, men tussarna visar att det är bra kvalitet på torven. Det kan finnas något som ser ut som svart plast i jorden också, men det är gräs som inte förmultnat riktigt och ska också vara där, säger han.

I England är torv kontroversiellt och många försöker undvika att använda den i trädgården. Men i Sverige behöver man inte oroa sig, tycker Magnus Nobel.

– Det finns kopiöst mycket torv i Sverige och tillväxten är fyra gånger större än uttaget. Och det tar visserligen tid, men 500 år efter att man slutat ta upp torven finns det gott om torv igen i en mosse, säger han.

”Fem säckar – hundrafemtio kronor” är ett vanligt erbjudande på våren. Faller man för det får man oftast en jord som består av torv med tillsats av handelsgödsel och kalk. Det behöver inte vara något dåligt val, men ställer större krav på odlaren, säger Magnus Nobel. I de dyrare jordarna kan det finnas upp till 20 procent hönsgödsel som har komposterats i ett helt år, och kanske också en inblandning av sand och/eller lera.

I Främlingshem blandar man jordar efter många olika recept. Dessutom har en del yrkesodlare som köper jord från Rölunda sina egna. Wennbergs Handelsträdgård i Strömsbro har till exempel ett helt eget recept.

– Han kommer hit med en egen tillsats som jag inte ens vet vad det är. Så mycket som han kan om jord kan inte jag, säger Magnus Nobel.

Han tycker egentligen att det säljs för många jordvarianter nu för tiden. Det är tveksamt om det behövs citrusjord, pelargonjord, klematisjord och alla andra varianter som man kan hitta i butikerna.

– De flesta är varianter på fyra olika, såjord, blomjord, plantjord och urnjord. Och så kanske man ska se Rhododendronjord som en egen sort, den är ju okalkad och används till surjordsväxter, säger han.

Olika återförsäljare har egna märken. Berga, Björka och Lantliv plantjord kommer alla från Rölunda. Änglamarks kravmärkta jord görs också här i Gävle. En del av de egna Rölunda-produkterna innehåller exakt samma ingredienser som Änglamarks, men är inte kravmärkta.

– Återförsäljarna vill inte betala för märkningen. Men jag tror att konsumenterna börjar bli mer intresserade av miljömärkningar nu så vi ska kanske märka mer i framtiden, säger Magnus Nobel.

Han gläds åt att trädgård och odling har blivit inne. På den stora trädgårdsmässan i Älvsjö nyligen vann Rölundas idéträdgård första pris, med en monter där några hönor gick och pickade.

– Vi har fått höra efteråt att vi var trendiga. Men vi har haft hönor i vår monter i 15 år, så det är trenden som hunnit ifatt oss. Men det var väldigt roligt att vi fick så mycket uppmärksamhet och att det vi försökte förmedla när vi pratade om kompost och kretslopp gick hem, säger han.

Mer läsning

Annons