Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen vet hur tvånget påverkar barnen

Annons
Gävle

Ungefär var tionde dag blir en kvinna i Sverige misshandladtill döds. Mellan 180- och 200 misshandlade kvinnor tar varjeår kontakt med kvinnojouren Blåklockan i Gävle.

Några av dem har hamnat i kläm efter lagändringeni oktober 1998.

Med den nya föräldrabalken kan domstolarna dömatill gemensam vårdnad även om den ene föräldernvägrar. Lagen, vars portalparagraf slår fast att mani första hand ska se till barnets bästa, utgårockså från att barnet mår bäst av att träffabåda föräldrarna.

I början av 1999 hade 18 procent av skilda föräldrarensamma vårdnaden om barnen. Det ska bli vanligare med gemensamvårdnad, anser lagstiftaren.

Förlorar vårdnaden

När en mamma, som det nästan alltid är, saboterarumgänget med pappan, har domstolar gett vårdnaden tillhonom, och att så kan ske har också skrivits in iden nya lagen.

Mannen har tilldömts vårdnad eftersom han lovaratt inte sabotera umgänget, och domstolen ska, enligt lagen,bevaka barnets möjligheter att träffa båda två.

Fallet med Anna S och Erik P är på mångasätt typiskt.

Trots att pappan vid olika tillfällen dömts förbrott menar flera rättsinstanser att han har rätt attträffa sina barn.

Ingen sämre pappa

Bedömningen har gjorts att Erik P:s brott mot moderninte gör honom till en sämre pappa för de gemensammabarnen.

- Med gemensam vårdnad behöver pappan ändåinte ta del i barnet. Men den ger ett gyllene tillfälle fören man som förlorat kontrollen över en kvinna att fåtillbaka sin makt, säger Angela Beausang, ordförandei Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,ROKS. Under flera år på 80-talet arbetade hon ocksåmed att starta och bygga upp verksamheten på Blåklockani Gävle.

- Många av barnen ser sina pappor misshandla mammorna.Lagen fungerar så att barnet ska ha kontakt med pappan -till varje pris.

Det saknas sammanhängande forskning om hur barnen upplevermisshandel i hemmet, som inte främst riktas mot dem, menmot mamman.

Slår barnen också

Forskarna bakom en engelsk studie anser sig dock ha visatatt 70 procent av barnen blir misshandlade och utsatta förövergrepp av den förövare som slår derasmammor. Den siffran inkluderar inte psykologiska skador, som inteundersökts.

En amerikansk studie visar att misshandlande män avstårfrån att träffa barnet, när umgänget integer dem möjlighet att träffa mamman, utan sker med enkontaktperson närvarande.

- Att mena att misshandel av mamman inte skulle inverka påbarnen är horribelt. Mannen har redan med första slagetvisat att han inte är en bra pappa.

Lagen som vapen

Lagändringen skulle få de frånvarande pappornaatt bli mer delaktiga i sina barn efter en skilsmässa. Redannär lagen skrevs fanns kritik att den skulle användasav män att trakassera kvinnor de levt och hade barn med.

- Men det har aldrig varit ett problem för pappor somvill vara delaktiga att också vara det. Vilken kvinna villta hand om sina barn 365 dagar om året? Hon behöveroch vill ha stöd, säger Beausang.

Med gemensam vårdnad har pappan rätt att fåveta allt som på något sätt kan påverkabarnet. Mamman kan inte utan hans godkännande flytta tillen annan kommun.

- Om kvinnan flyr förlorar hon ofta vårdnaden,säger Angela Beausang.

Vågar inte anmäla

Av de misshandlade kvinnor som varje år kontaktar enkvinnojour gör uppskattningsvis 25 procent en anmälanmot mannen. De flesta kvinnor varken anmäler eller lämnarden man som slår dem.

- De är rädda för sina barns skull och de ärrädda för att det ska bli värre om de försöker.Tyvärr har de rätt i det. De mord som sker händernär kvinnan haft den enorma fräckheten att lämnamannen. Flera exempel finns. En man i Mora, den så kalladeMora-mördaren, dödade vid nyåret 1998 sina barnsmor. Sedan dess har han drivit ett mål mot sina svärföräldrarom umgängesrätten.

Dömd fick vårdnaden

En man dödar under 1997 mamman till deras tre döttrar.Han dömdes för dråp, men behöll den juridiskavårdnaden. Flickorna bor med sina morföräldrarmedan mannen avtjänar sitt fängelsestraff, men han behållerrätten att bestämma över deras uppväxt.

Det finns ändå tecken på att kvinnor sommisshandlas oftare söker hjälp eller berättar.Som bryter den barriär Anna S vittnade om, en förväntanatt omgivningen ska anse kvinnan som stannade så längehos en misshandlande man som dum, eller att det delvis måstevara hennes fel.

- Ja, jämfört med 80-talet, då ingen fickveta och man inte kunde berätta för någon ärdet en liten förändring. Det är lättare attberätta, kanske för en nära väninna, sägerLiselotte Fridholm, ordförande för kvinnojouren Blåklockan.

- Men fortfarande finns det stora kunskapsbrister i samhälletom deras situation och många fördomar, säger Fridholm.

Från alla grupper

Alla Gefle Dagblad talat med säger att vilken kvinnasom helst kan vara en misshandlad kvinna. De kommer ur olika socialgrupperoch har olika utbildningsnivå. De har egentligen bara könetgemensamt, och att de blir slagna.

Socialstyrelsen kommer under 2001 att presentera en granskningav landets alla domar under 1999 i fall där ena föräldernhar motsatt sig gemensam vårdnad. Bland annat fårman då veta om pappornas rättsställning i vårdnadstvisterstärkts.

Hur lagändringen påverkat situationen förmisshandlade kvinnor som har barn med de män som slårdem, säger granskningen inget om.

Mer läsning

Annons