Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan vi slå Rönnholm?

Den 14 december 1988 fångade ­Göran Rönnholm en lake på 7,4 ­kilo i Inre fjärden.

Annons

Görans lake är en enormt stor lake. Det är den femte största laken i Sportfiskarnas storfiskregister.

Göran bodde tidigare under många år i Gävle, och är känd av de flesta av stadens sportfiskare. Han har även en gång i tiden skrivit fiskekrönikor här i GD.

Som för att se till att vi året runt ska kunna ha intressanta fisken att ägna oss åt så infaller bästa fisketiden för lake just nu i december och en bit in i januari.

Lake från kusten söker sig under hösten upp i åar och älvar inför leken som infaller under perioden december till mars. Inre fjärden och nedre delarna av Gavleån och Testeboån blir därför naturligt bra fiskplatser.

Laken kan hugga under dygnets alla timmar. Men det är i mörkret laken är som mest aktiv. Och den är en rovfisk. Fisk av alla slag står på menyn.

På söndag ska jag göra ett försök. Häng gärna på. Kom i så fall ut på Hucken kl 15. Vid båtbryggorna i Nyhamn är det lätt att ta sig ner på isen. Jag har varit där och rekat. Det finns säker is under snön. Men den är inte särskilt tjock. Snön isolerar, så det har inte bildats så mycket is som man kan tro. Isdubbar är ett måste. Själv sätter jag även på mig flytoverall, använder isbill och packar ner en livlina.

Tänk om vi fångar en lake som är ännu större än Görans jättelake. Den laken visar att Inre fjärden kan leverera riktigt stora lakar, och jag vet precis var han fångade den.

Då på åttiotalet var det mycket vanligare med betydligt större lakar än i dag. Varför har det blivit så? Jag har ingen aning. Det enda jag vet är att vi inte kan skylla på ett för hårt fisketryck när det gäller lake. Nu är det mycket få som fiskar riktat efter lake jämfört med för några decennier sedan. Havs- och vattenmyndighetens provfiskedata visar att laken i sötvatten har minskat drygt 40 procent sedan 1980-talet.

Det finns speciella pirkar för lakfiske. Annars går det bra att tillverka en egen pirk. Många använder pirkar som skramlar eller lyser. Någon form av bete på kroken är ett måste. Det ska lukta. En bit strömming eller räka fungerar utmärkt.

Vi har fått lite lokal representation i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Henrik C Andersson är en av sju nya ledamöter som valdes in i akademiens vid dess sammankomst i början av december. Henrik är uppväxt i Forsbacka, men jobbar sedan tio år tillbaka som länsfiskekonsulent i Stockholms län. En sommarstuga på en ö i Storsjön ser till att banden finns kvar till bygden, och till fisket i Storsjön.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien är en fri och oberoende organisation som arbetar med frågor om jordbruk, livsmedel, skog och fiske. Bland annat ordnar akademien mycket bra seminarier och svarar på remisser i viktiga frågor.

Akademien fyller en viktig funktion, med långsiktig och förnuftig hushållning av våra naturresurser som ledstjärna.

Under många år har Henrik varit med i akademiens fiskegrupp.

– Att ha varit med i fiskegruppen och att nu vara ledamot är jag mycket glad för, berättade en stolt Henrik C Andersson när jag ringde upp honom för att ställa några frågor.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien innebär mycket kontakter och större inflytande. Det får Henrik stor nytta av i arbetet med fiske och fiskevård. Och akademien kommer naturligtvis få stor glädje att fisket representeras av någon som är riktigt entusiastisk för frågorna. Jag är mycket glad att vi har fått in Henrik i akademien.

Henrik C Andersson har mer att glädjas åt. Stockholm Fiskmarknad börjar ta form, och Henrik har haft mycket stor roll i det projektet. Fiske inom 25 mils radie från Stockholm kommer att kunna leverera sina produkter med en rakare väg till marknaden, till glädje för både konsumenter och fiskare.

Samtidigt som Stockholm Fiskmarknad smygstartade i slutet av november kom Havsmiljöinstitutets årliga rapport om hur haven mår. Rapporten visar att många miljögifter fortfarande är ett problem. Inte minst här i Bottenhavet. Det är tyvärr glest mellan ljusglimtarna i rapporten. Att tillgången på torsk ökar i Östersjön är en sådan. Å andra sidan kan vi läsa att torskbestånden i Kattegatt är nere på historiskt låga nivåer.

Havsmiljöinstitutet redovisar även resultat från nya undersökningar som visar att strömming i alla storlekar från Stockholms skärgård klarar gränsvärdet för dioxin. Tidigare har bara strömming under sjutton centimeter legat under det värdet. Den informationen kom som på beställning för Stockholm Fiskmarknad. Att kunna marknadsföras lokalt fiskad och ursprungsmärkt strömming med dioxinhalt under gränsvärdet kommer naturligtvis bli mycket värdefullt.

Såg du senaste Uppdrag granskning? Det handlade om lax ännu en gång. Denna gång om vad vattenkraften ställer till med för laxen.

Skellefteå Krafts VD fick frågan hur många av bolagets 30 vattenkraftsverk som har fungerande fiskvandringsvägar. Han sa att han inte visste. Reportern kunde berätta att inget av deras kraftverk har fungerande fiskvandringsvägar.

Havs- och vattenmyndigheten har inventerat hur många av landets drygt två tusen kraftverk som har fiskvägar som säkrar fiskens vandring, både uppströms och nedströms. Enligt programmet har myndigheten funnit endast en handfull kraftverk som uppfyller fiskens behov.

Nu har vi både miljömål och EU:s vattendirektiv vi måste uppfylla. De närmaste åren lär det därför att bli full fart på byggandet fiskvägar och fiskavledare vid kraftverken. Den som har rätt kompetens för att konstruera riktigt bra fiskvägar har helt klart en möjlighet att se riktigt ljust på framtiden.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons