Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krafttag för kräftor och lax

/
  • Fiske efter flodkräfta i Testeboån 1990. För bara två decennier sedan fanns det gott om flodkräftor i många av våra vatten. Nu har flodkräftan högsta prioritet i naturvårdsarbetet.
  • Bättre lekområden för lax och öring innebär mera lax och öring.Personal från Skogsstyrelsen hjälper till med att förbättra lekområden i Testeboån.
  • Senaste veckan har några öringar hittat upp i Testeboån. Med lax är det riktigt dåligt i år. Endast två laxar än så länge.

Flodkräfta och lax ger oss rejäla utmaningar i vård och förvaltning. För visst vill vi ha både flodkräftor och lax även i framtiden? Båda arterna är extra aktuella just nu.

Annons

Vi är mitt inne i den traditionella kräftsäsongen, och länsstyrelsen presenterade förra veckan ett förslag till förvaltningsplan för flodkräftan i Gävleborgs län. Även laxen i Östersjön ska få en ny förvaltningsplan. EU-kommissionen har nu presenterat vad den kommer att innehålla.

I år har det förmodligen inte hållits en enda kräftskiva i Gästrikland med flodkräftor från landskapet på menyn. Fram till för bara ett par decennier sedan var det en självklarhet för många av fiskerättsägarna längs exempelvis Hamrångeån, Trödjeån och Testeboån. För att inte tala om Storsjön och Gavleån, som hade ett av landets starkaste bestånd av flodkräftor.

Nu är flodkräftan klassad som akut hotad på Artdatabankens rödlista. Det låter drastiskt, men akut hotad innebär faktiskt att arten är nära att utrotas.

Hotstatusen innebär även hög status när det gäller att få resurser till satsningar för att bevara flodkräftan. I Hamrångeån startar nu ett flodkräftsprojekt. Som ett första steg startar denna vecka ett provfiske efter kräftor.

Hamrångeån har varit ett riktigt bra flodkräftsvatten. Sjukdom slog ut beståndet för ungefär 20 år sedan.

Provfisket ger svar på om det finns några kräftor över huvud taget. Ett möjligt scenario är att det visar sig finnas lite flodkräftor kvar. I så fall kan det bli tal om åtgärder för att hjälpa dessa att bygga upp ett starkare bestånd.

Det mest troliga är väl att det inte kommer att fångas några kräftor alls. Då blir nästa steg att köpa och plantera ut flodkräftor. En större utsättning föregås av en sumpning av enstaka flodkräftor. Finns någon farlig smitta i vattnet, som kräftpest, drabbas de sumpade kräftorna inom några veckor.

Skräckscenariot är att signalkräftor fångas vid provfisket. Signalkräftorna bär med sig kräftpesten, utan att drabbas själva. Med signalkräftor i ån finns det ingen chans att bygga upp ett bestånd av flodkräftor. En utplantering av flodkräftor är möjlig efter att tillstånd inhämtats från länsstyrelsen. Signalkräftor däremot får under inga omständigheter, på grund av smittorisken, planteras ut norr om Dalälven.

Alla ni som vistas vid Hamrångeån kan vara till stor hjälp i kräftprojektet. Kunskapen om förekomst av kräftor är ovärderlig. Har du sett kräftor, levande eller döda, när du badat, när du rensat fisk från Hamrångeån, åkt båt eller i något annat sammanhang? Dina observationer är mycket värdefulla. Kontakta gärna Benny Lundin, ordförande i Hamrångeåns fiskevårdsområde, och berätta. Han har telefon 076-808 51 89.

Hamrångeåns fiskevårdsområde, Kultur & Fritid Gävle och länsstyrelsen har hjälpts åt med att starta upp kräftprojektet i Hamrångeån. Kultur & Fritid och Fiskeriverket, eller Havs- och vattenmyndigheten som myndigheten numera heter, står för finansieringen. Fiskerättsägare längs Hamrångeån genomför provfisket.

Laxförvaltningsplanen börjar ta form. Den förra, Salmon Action Plan, upphörde att gälla 2010.

Med hjälp av vetenskapliga data har EU-kommissionen kunnat dra slutsatsen att alltför många av Östersjöns cirka 30 vildlaxälvar befinner sig utanför säkra biologiska gränser. Risken att laxen ska drabbas av en genetisk utarmning är stor. Kommissionen föreslår därför en ny flerårig förvaltningsplan. Målsättningen är att Östersjöns laxbestånd ska brukas på ett hållbart sätt. Dessutom ska laxens genetiska integritet och mångfald bevaras.

Den nya planens målsättning för hur stor andel av den möjliga smoltproduktionen i varje vildlaxälv som ska nyttjas höjs från 50 procent till 75 procent.

Områden och perioder med fiskeförbud för att skydda den lekvandrande laxen på dess väg till hemälven ska inrättas.

Att rädda laxens genetiska mångfald genomsyrar förvaltningsplanen. För att säkerställa mångfalden säger planen att utsättningarna av lax ska fasas ut i de älvar som är utbyggda för vattenkraft, och där det inte finns möjlighet att återetablera ett vilt laxbestånd. Å andra sidan kommer EU att erbjuda ekonomiskt stöd för utsättning av lax där det finns utsikter att lyckas etablera självreproducerande lax.

EU-kommissionen är noga med att framhålla att åtgärderna i förvaltningsplanen ligger i linje med ramdirektivet för vatten, och är baserade på råd från bland andra det Internationella havsforskningsrådet.

Testeboån har ingått i Salmon Action Plan. Vi kan nog räkna med att ån även ska finnas med i den nya förvaltningsplanen. Alla åar och älvar runt Östersjön med vildlax är namngivna i förslaget till ny förvaltningsplan. Däribland finns Testeboån dock ännu inte med.

Sverige har flest vildlaxvatten, 14 stycken. Från oss sett är Emån det närmaste vildlaxvattnet söderut. Norrut är det Ljungan som är närmast.

Vi som arbetar med Testeboån hoppades naturligtvis på att Testeboån nu skulle klassas som ett vildlaxvatten. I och för sig står det i planen att det även ska satsas på de vatten som har möjlighet att bli ett vildlaxvatten.

Hade de som arbetat med den nya förvaltningsplanen varit med och sett hur mycket laxungar det nu finns i ån så hade de nog fått det svårt att klassa Testeboån till något annat än ett vildlaxvatten. Vi får helt enkelt försöka påverka de som bestämmer att ändra uppfattning om vår å.

Första elprovfisket för i år genomförde vi i fredags vid Strömsbro. Det visade sig finnas 35 laxungar per hundra kvadratmeter, och lika mycket öring. Det är ett mycket bra resultat.

Totalt ska tolv provytor fiskas. I dag på förmiddagen, 9-12, elprovfiskar vi vid den nya gång- och cykelbron i Forsby. Är du intresserad av att se hur det går till så är du välkommen på ett besök.

Trots en positiv trend de senaste åren för laxen i Testeboån så är antalet lekvandrande laxar i år mycket få. Endast två laxar har hittills tagit sig upp förbi kontrollen i Strömsbro. Det är katastrofalt dåligt.

Nästan alla laxälvar har en dålig uppvandring i år. Det är oväntat. Orsaken lär det just nu grubblas över på många håll.

Om fiskbestånden är svaga har det extra stor betydelse att fisken har så goda förutsättningar som möjligt att föröka sig. Därför arbetar vi nu även med att förbättra laxens och öringens lekområden i Testeboån.

Effekten av att skapa bättre lekområden är väl dokumenterat i andra vattendrag. Det finns ett klart samband mellan tillgången på bra lekområden och mängden fiskungar.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons