Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstinget frikostigt med antibiotika

Hälsocentralerna skriver ut för mycket antibiotika. Landstinget kommer inte att klara målet för att få del av regeringens pengar i år.

Annons

I fjol drog landstinget igång en satsning på att minska användningen av antibiotika. Antibiotika i onödan ökar problemet med resistenta bakterier, som orsakar infektioner antibiotika sedan inte hjälper mot.

Efter att hälsocentralerna, där den mesta antibiotikan skrivs ut, dragit ner på recepten 2007, 2008 och 2009 ökade de förskrivningen i fjol.

Ökningen började under hösten och fortsatte till april i år. Sedan dess har trenden vänt neråt igen.

Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Gävleborg, tror att ökningen berodde på att familjeläkarna inte alla gånger anammat de senaste rönen och att handhygienen försämrades efter svininfluensan och förkylningarna då tog fart igen.

Enligt de senaste rönen behövs inte antibiotika vid luftrörskatarr och inte heller alltid vid halsfluss, bihåleinflammation eller till barn med öroninflammation.

Under våren har landstinget varit på en informationsturné på hälsocentralerna.

2010 skrev den hälsocentral som skrev ut mest, Iggesund, ut mer än dubbelt så mycket som den som skrev ut minst, Södertull i Gävle.

– Skillnaderna är för stora, både mellan hälsocentraler och mellan enskilda doktorer, konstaterar Börje Svensson, chefläkare inom primärvården i västra Gästrikland.

Doktorerna skriver ut recepten men är inte ensamt ansvariga för utvecklingen, anser han.

– Flera faktorer påverkar. Exempelvis har rådgivningssköterskorna en viktig roll att hänvisa till egenvård och inte förespegla patienterna antibiotikabehandling när sådan inte behövs, säger Börje Svensson.

Kan det finnas en risk i den allmänna ivern att minska antibiotikaanvändningen att patienter blir utan den behandling de behöver?

– Nej, även om vi har en jämförelsevis låg antibiotikaförskrivning i vårt län har vi ändå fortfarande en överbehandling, säger Börje Svensson.

Syftet med att få bort den onödiga antibiotikaanvändningen är just att värna de patienter som verkligen har behov av antibiotika och se till att det även i fortsättningen finns effektiv behandling att sätta in, menar han.

Regeringen har avsatt pengar till landsting som klarar vissa minskningskrav, men Signar Mäkitalo tror inte att landstinget når årets mål och får pengar i år.

Målet är att Sverige 2014 ska komma ner till 250 recept per 1 000 invånare och år, sjukhus och hälsocentraler sammanräknade.

I fjol hade Gävleborg 336. Det målet tror Signar Mäkitalo att de kan nå; länet hör till de landsting som skriver ut minst antibiotika.

BVC-sköterskor har fått antibiotikautbildning och under hösten ska förskollärare få det. Landstinget informerar patienterna på sin hemsida, men Signar Mäkitalo funderar också på en informationskampanj till allmänheten.

När det gäller sjukhusutskriven bredspektrig antibiotika, som är effektiv mot många bakterier, har landstinget legat högt i landet. Där har användningen minskat, framförallt av en sort som används vid lunginflammation.

Mer läsning

Annons