Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landstingets första uppgift: bekämpa fattigdomen

/
  • Stolta landstingsmän poserar framför Rådhuset i Gävle 1924. Året efter fick landstinget sin första kvinnliga ledamot.
  • Det var här i stora sessionssalen i Rådhuset i Gävle som Gävleborgs läns landsting föddes 1863. Björn Brink, landstingsfullmäktiges nuvarande ordförande, känner historiens vingslag.

Det började högtidligt. En höstdag 1863 samlades på kungens anmodan 39 herrar från länets alla delar i Rådhuset i Gävle. Ett nytt politiskt parlament skulle bildas. Men budgeten var liten och skulle räcka till allt från spet-älskevård till utdikning av myrmarker.

Annons

Det är i år 150 år sedan de svenska landstingen föddes. I Gävleborg kommer jubileet att firas med festligheter och andra aktiviteter under året.

Men hur många länsbor vet hur det en gång började, hur fröet till dagens jätteorganisation med 6 500 anställda såddes?

– Inte så många tror jag. För mig är det viktigt att vi under jubileumsåret återknyter till historien, säger Björn Brink, landstingsfullmäktiges ordförande, medan vi går in i in i den pampiga sessionssalen i Rådhuset i Gävle.

Det var här som förtroendevalda från Gästrikland och Hälsingland samlades den 21 september 1863 för att bilda Gävleborgs läns landsting. Riksdagen hade efter en kunglig förordning beslutat att politiskt styrda landsting skulle startas i varje län. Den förste ordföranden i Gävleborgslandstinget blev dåvarande landshövdingen F A Asker. Han var utsedd av kungen och höll ett uppfordrande invigningstal:

”Med underdånig vördnad och tacksamhet mottagande av den konungsligt forsterländska gåvan må landstinget visa sig värdigt det förtroende den innebär, de plikter det ansvarsfulla uppdraget omfattar. Rådslån med självständighet, pröven med noggrannhet, besluten med vaksamhet. Gud bevare konungen och fäderneslandet!”

– Man hade en annan retorik på den tiden. Det är ganska långt från hur vi landstingspolitiker uttrycker oss i dag, konstaterar Björn Brink.

Namnet landsting var inte nytt utan användes redan under vikinga- och medeltid som benämning på det högsta beslutande organet i de då självständiga landskapen. En tanke med landstingsreformen 1863 var att decentralisera makt från staten och åter ge landskapen möjligheter att besluta i regionala frågor.

En bakgrund till landstingens bildande var också de dåliga livsvillkor som rådde på landsbygden vid den här tiden, framhåller Björn Brink. Det var svårt att livnära sig och många utvandrade till Amerika. Landstingen skulle verka för att förhållandena förbättrades. Att bygga ut den outvecklade sjukvården och göra den tillgänglig för alla invånare blev med tiden landstingens huvuduppdrag.

– Man kan säga att landstingen bildades ur ett folkhälsoperspektiv, säger Björn Brink.

Ett av de första besluten Gävleborgs läns landsting fattade blev att anslå pengar till utdikning av myrar. Det skulle göra det möjligt att odla upp mer jordbruksmark och på det sättet minska svälten i länet. En stor del av den första budgeten gick också till att bekosta vård för patienter med spetälska, en vanlig sjukdom på den här tiden.

Demokrati i modern mening rådde inte på 1800-talet. Rösträtten var förbehållen ett fåtal människor med hög inkomst eller ansenligt fastighetsinnehav. Att många av landstingspolitikerna hade titlar som borgmästare, bankdirektör, fabrikör, häradshövding och bruksägare var därför inte så märkligt.

Länge var landstinget också helt mansdominerat. Först 1925, efter att allmän rösträtt införts även för kvinnor, blev den första kvinnan invald.

Landstinget hade från början små summor att röra sig med. I organisationen fanns blott en anställd. Det var en C W Florman som fungerade som kombinerad sekreterare och kamrer. För det fick han en årslön på 500 riksdaler.

Med tiden kom uttaxeringen av skatter i gång och organisationen växte. Landstinget engagerade sig i utbyggnaden av sjukhus och sjukstugor, sanatorier, sinnessjukvård, fattigvård, vanförevård, barnmorskeväsende, uppfostringsanstalter med mer.

Under årens lopp har gästrikar och hälsingar har haft svårt att dra jämnt. Spänningarna fanns där redan från start. Från Gästrikland kom tidigt propåer om att man ville bilda eget landsting utan Hälsingland. I Hälsingland väcktes idéer om att man borde göra Söderhamn till residensstad istället för Gävle. Gävle ville gå ur landstinget och efter att ha uppnått ett tillräckligt stort invånarantal kunde man 1893 få sin vilja igenom och bli ”landstingsfri stad”.

Gävle fortsatte dock att samarbeta med landstinget. Bland annat delade man på ansvaret för Gävle sjukhus. 1963 återbördades Gävle till landstinget.

– Gävle har alltid känt sig speciellt i förhållande till resten av länet, konstaterar Björn Brink.

Mer läsning

Annons