Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leken som går ut på att träffa kamrater

/
  • Den grå amerikanska uniformen syns i bakgrunden, i förgrunden spelare i multicamuniform som huvudsakligen används i USA och den svenska M90 längst till höger.
  • Vapnen är kopior av riktiga vapen och finns i en uppsjö olika varianter. På bilden syns vapentyperna M14, M4 och M16 varav M4 är det vanligaste vapnet.
  • Bunkern ska försvaras till sista skott.                                                                                  Foto: PRIVAT
  • Jonas Hammar har de senaste åren bott i tre städer. Genom airsoften har han fått stora kontaktnät.

Klockan närmar sig elva. Det enda som hörs är lågmält prat, swischet från kardborrband som spänns och så ett envist klick-klick-klick när magasin efter magasin fylls på. Snart ska kampen börja.

Annons

Många är trötta denna mulna söndagsförmiddag men vädret är perfekt. 15 plusgrader och torrt. En del har klivit upp extra tidigt för att ta sig från Dalarna till traktorstigen i Kungsbäcksskogen. Drygt 30 personer har samlats för att delta i dagens airsoftmatch. Västar justeras, skyddsglasögon och hjälmar plockas fram. Några drar på sig hölster och alla laddar sina magasin noga. Alla är klädda i olika uniformer.

– Ska jag ha en M4:a?

– Jävlar va han lät!

En tjej kommer hastande i sista minuten med ett rosa gevär stadigt i handen. En varningsskylt sätts ut mot vägen. Det är dags för krig. Gruppen trampar iväg och efter bara någon meter är de uppslukade av skogen.

Fem timmar senare kommer de tillbaka, utpumpade och svettiga efter allt krigande. En kille har några revor på kinden, en annan är full med myrbett, en tredje gnider en ömmande läpp. Bunkern har försvarats till sista skott.

– Det finns fyra olika sätt att spela på, berättar Jonas Hammar, en av de aktiva medlemmarna i Gävle airsoftförening och den som sköter forumet.

Det första sättet är capture the flag, alltså att varje lag har en flagga som de andra lagen ska ta. Det andra sättet är att försvara bunkern som finns i området. Det tredje sättet är lag mot lag och det fjärde är close quarter combat som spelas inomhus. Hallar finns på flera håll i landet men än så länge inte i Gävle.

– Jag drömmer om att vi ska få spela i ett industriområde i Valbo. Jag försöker kontakta ägaren men har inte fått svar än. Men får vi det området blir vi ett centralt nav och kan spela vintertid.

Innan reportaget är färdigskrivet meddelar Jonas att drömmen har blivit verklighet. Gävle airsoftförening har fått tillstånd att spela i den gamla sulfitfabriken i Mackmyra, ett 13 hektar stort område med både byggnader och öppen mark. Gävle kan alltså komma att bli centrum för airsoft i hela Mellansverige.

Airsoftföreningen i Gävle har funnits i ungefär två år och har ett 50-tal aktiva spelare men antalet stiger hela tiden. Med markägarens tillstånd kan de leka krig mest varje helg i skogen i Kungsbäck och snart alltså även i Mackmyra.

– På vintern blir det inte så mycket i skogen eftersom få orkar pulsa i snön, säger Jonas och gnider sina värkande lår.

Det som behövs för att utöva sporten är ett vapen, slitstarka kläder, bra skor och skyddsglasögon. Kamouflagekläder är inte nödvändigt men underlättar. De flesta är inte med i något lag men de som är det har oftast lika uniformer.

– Några har tyska uniformer, andra kanadensiska, amerikanska, engelska och svenska M90. M90:n är skitbra. Den är lätt att komma över och håller.

Kulorna, som är biologiskt nedbrytbara, kostar ungefär 120 kronor för 3 000-4 000 kulor och då räcker de till tre-fyra spel. Ett vapen kostar från 1 200 kronor och uppåt.

Föreningen har en strikt åldersgräns på 18 år. De äldsta är i 40-årsåldern.

– Vi har en del gamla hemvärnsmänniskor med. I Gävle är det bara en tjej med men det finns flera på andra håll.

Skadorna är få i sporten. Visst kan någon stuka en fot eller få en kula på näsan men många har hjälmar och skyddsglasögon är ett måste. Dessutom har de regler för säkerhetsavstånd som avgörs beroende på hur kraftfulla vapnen är. En annan detalj som föreningen är noga med är att ingen får transportera sitt vapen öppet. Det ska ligga i en väska eller täckas över på något sätt.

– Airsoft är sporten och soft airgun är produkten. Det finns pappor som köper vapen till sina 12-13-åringar. Sen går ungarna ut och skjuter på grannarna eller katter. Det ruttna ägget luktar alltid värst och folk drar allt över en kam så vi får dåligt rykte.

På frågan om vad som är så roligt med att spela airsoft går Jonas igång rejält.

– Det är roligt att skjuta, det är gemenskap, de flesta är teknikintresserade. Karlar får vara barn, att få tänka taktiskt och jobba i grupp. Det är utflykt varje gång. Ibland tar någon med en grill och så sitter vi och myser. Man träffar mycket nytt folk, får frisk luft och motion. När jag kommer hem efter ett spel är jag förnöjsam och skönt trött. Det är ett avbrott i vardagen.

Jonas har spelat i många år och när han flyttat runt i landet har han letat upp en airsoftförening, gått med och träffat nya kamrater.

– Man får ett stort kontaktnät, konstaterar han nöjt.

Sverige och Skottland är de stora airsoftnationerna.

– Det hänger ihop med vapenlagarna för luftvapen. Det är betydligt strängare regler i till exempel Norge, Danmark och Kina där vapnen tillverkas.

Mer läsning

Annons