Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leksaker barnen suktat efter

/

Stig Dingertz, 85 år, är ordförande i Stockholms Leksaksmuseums stiftelse. Han vet naturligtvis en hel del om leksaker så frågan gick till honom.

Annons

– Det har alltid funnits någon leksak som julklapp. Förr var det enkla saker som man tillverkade själv. Så var det en bit in på 1900-talet. Min fru hade klasskamrater som fick trädockor som de drog i en skokartong. Själv fick jag mitt första tåg 1932.

Stig säger att när leksaker började masstillverkas i Tyskland på 1800-talet blev de vanligare som julklappar. Då handlade det mycket om tåg och leksakerna var ofta i plåt. Stig berättar att de såldes i gathörnen och på marknader.

– Då var de leksaksbetonade men sen har de blivit mer och mer verklighetstrogna, mindre och dyrare. Till och med Brios trätåg har batterier numera.

Från första världskriget och långt in på 60-talet var tennsoldater populära och barnen fick själva måla de platta figurerna. För flickorna var det dockor som gällde men de som tillverkades under senare halvan av 1800-talet och en bit in på 1900-talet var ofta exklusiva och känsliga. Barbiedockan lanserades 1959 och blev med tiden en vanlig julklapp tillsammans med alla kläder, syskon, pojkvänner och tillbehör. Materialen hade förändrats och dockorna blivit mer hållbara.

Den svenska leksaksindustrin blomstrade under krigen då det inte gick att importera varorna men däremellan och efter krigsåren har den industrin fört en tynande tillvaro.

Paketens innehåll har naturligtvis följt trenderna och tillgängligheten och i ett växande konsumtionssamhälle har antalet julklappar ökat. Innehållet har ofta varit just leksaker. Just det där med konsumtion vet Barbro Johansson mer om. Hon är docent i etnologi vid Göteborgs universitet och inriktad på konsumtionsvetenskap. Hon berättar att efter andra världskriget ökade välfärden och barnen kunde få fler julklappar.

Barbiedockan var en av de första trendjulklapparna men hela tiden har det dykt upp nya leksaker som alla barn suktat efter.

– Leksakskatalogerna blir material för önskelistor. Men de senaste 30 åren har klyftorna ökat. Några har råd med dyra julklappar som tv-spel, telefoner och annat medan andra söker hjälp från Majblomman.

På senare år handlar allt fler ekologiskt och rättvisemärkt, inte minst när det gäller julklappar som köps via internet.

– Via nätet letar vi också saker med bättre kvalité och saker som är svårare att få tag på.

Barbro berättar att det finns en mättnad hos dagens föräldrageneration. Alla föräldrar vill naturligtvis göra sina barn glada men numera råder återhållsamhet i många hem.

– Det viktigaste är att hitta det barnen verkligen är nöjda med. Det har blivit en mer miljömedvetenhet. Det behöver inte ens vara nya leksaker numera. Second hand har blivit stort.

Mer läsning

Annons