Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Liv spirar i Hillesjön

/
  • Vi har abborre i alla våra fiskevatten här i regionen. De har fått mycket stryk i många vatten, men abborrarna kommer alltid tillbaka. Trots vinterns kvävning i Hillesjön finns en och annan abborre kvar. De ser till att föra släktet vidare.
  • De är få, men nu vet vi att det i alla fall finns en liten spillra kvar av Hamrångeåns förr så rika bestånd av flodkräftor. Håll tummarna för att återuppbyggandet av beståndet ska lyckas.
  • Får laxarna chansen att ta sig upp för Testeboån så kommer de. Förra helgen passerade denna laxhona på 15 kilo kontrollen i Strömsbro. Hon har med sig cirka 15 000 romkorn som hon tänker gräva ner i Testeboåns grusbottnar.

Längs stränderna ses mycket fiskyngel. Mest mört, men även en del sommargamla abborrar och gäddor. De gäddor som föddes i våras är nu runt 80 millimeter långa. Hillesjön ser helt enkelt ut att sprudla av liv.

Annons

I vintras var Hillesjön nere för räkning ordentligt. Stor brist på syre gjorde att mängder av fisk sökte sig till sjöns isfria tillflöden. På botten låg högar med död fisk. De som borrade hål i isen ute på sjön möttes av en stank ur borrhålen av svavelväte, som ruttna ägg. Ingen fisk fångades under vinterns pimpelfiske.

Hur mår Hillesjön nu? Jag var nyfiken. Tog därför en sväng ut på sjön med kanoten i söndags.

Hillesjön har varit mycket fiskrik. Med spinnare en sensommardag har det inte varit frågan om du skulle få någon fisk eller inte. Du kunde vara säker på att få ganska många abborrar och gäddor.

Vad hände egentligen i vintras? Dog all fisk? Min lilla undersökning i söndags visade att det finns åtminstone lite fisk kvar i sjön. På två timmar fångade jag en abborre och en gädda. Inte alls som förr i tiden alltså, men vi kan konstatera att det finns fisk som överlevde vintern.

Hillesjön har kontakt med havet via Verkmyrån. Kanske kom det upp nya abborrar och gäddor den vägen i samband med lekvandringen i våras, och några av dessa kan ha valt att stanna i sjön.

Oavsett om det är fisk som har föräldrar från havet eller Hillesjön så är det mycket yngel i sjön nu, och får de bara chansen att växa upp utan kvävningsperioder vintertid så kan det inom några få år vara full fart på livet i Hillesjön igen.

En abborre fick jag i Hillesjön. Det är inte mycket, men det är faktisk mer än jag lyckades fånga i fredags under en tur på Trödjefjärden och Hilleviksfjärden. Jag fiskade av de bästa sunden och grynnorna. Spinnare som lurat massor av abborrar satt på linan. Inget hjälpte, inte ett enda hugg. Efter att detta har skrivits, tisdag kväll, blir det Utnora med några kompisar. Därifrån fick jag häromdagen åtminstone en positiv rapport om kustens abborrfiske. Rapport från Utnora kommer på nästa fiskesida.

Kräftprovfisket i Hamrångeån, som jag skrev om på förra fiskesidan, är nu klart. En flodkräfta fångades. Därutöver har rapporter kommit in om enstaka observationer av flodkräftor på olika platser i vattensystemet.

Nu är det med andra ord bekräftat att det finns ett litet antal flodkräftor i Hamrångeån. Några signalkräftor har inte synts till, vilket är en himla tur. Förutsättningarna ser således bra ut för att lyckas med en satsning för att få tillbaka ett starkt bestånd av flodkräftor i Hamrångeån.

Nästa steg i Hamrångeån blir att göra en förstärkningsutsättning av flodkräftor. Om provfisket visat att det funnits åtminstone lite fler kräftor i ån hade andra åtgärder kunnat bli aktuella, som biotopvård.

Utsättningen föregås av en sumpning av en liten grupp kräftor. Det skedde i går. Nu ska de sumpade kräftorna följas. Finns det någon smittosam sjukdom i vattnet visar det sig på kräftorna inom ett par veckor.

Kräftorna till en större utsättning är beställda. De kommer att delas upp i ett antal grupper och sättas ut på platser där det förr, när Hamrångeån hade sitt ursprungliga flodkräftsbestånd, fanns gott om kräftor. Anledningen till att sätta ut kräftorna i grupper är att de lättare ska hitta varandra när det blir dags för parning.

Troligtvis kommer det att behövas ytterligare utsättningar av kräftor de närmaste åren. Återkommande provfisken ger svar på hur kräftbeståndet utvecklas.

Intresset för att bevara den ursprungliga flodkräftan ökar. Flera nya projekt är på väg att startas i länet.

På söndag är det åter dags för Fiskets dag vid Gavleån. Fiskets dag är en del av Å-draget, och pågår klockan 11-14 vid Millesstatyn mittemot Gävle konserthus.

Främsta syftet med Fiskets dag är att ge de yngsta en chans att få prova på fiske. De hundra första barnen får ett komplett metspö gratis. Medlemmar i fiskeklubben Guldkroken hjälper till med masken, och visar hur fisken ska tas.

Svenska Kockars Förening finns på plats med försäljning av strömmingsburgare. Klockan 13 elprovfiskar jag och Bernt Jonsson en provyta strax nedströms dammen vid Strömdalens kraftverk. Då får vi se om laxarna och öringarna som lekte där i höstas lyckades få fram någon avkomma.

I Testeboån satsade länsstyrelsen på att köpa ett driftstopp i Strömsbro kraftverk förra helgen. Arton laxar och öringar passade på att slinka upp förbi kraftverket under stoppet. Det är tre gånger så många laxar och öringar jämfört med vad som vandrat upp dessförinnan sedan kontrollen startade den 1 juni. När kraftverket åter startades avstannade fiskvandringen. Vi vet inte riktigt hur laxarna och öringarna som kommer in i ån nu beter sig. Det finns två alternativ. Antingen blir de stående nedanför kraftverket, eller så vänder fiskarna och simmar tillbaka ut till havet.

Ett aktuellt tips för dig med intresse för fiskevård:

Jag har sagt det förut: Uppnår vi målet i EU:s vattendirektiv kommer direktivet vara det mest betydelsefulla som hänt för arbetet med våra vatten. God ekologisk status ska uppnås i alla vatten. Som jag ser på saken är ett vatten med god ekologisk status även ett bra fiskevatten.

Men hur ska vi arbeta med vattendirektivet för att målsättningen ska uppfyllas? För direktivets betydelse för vattenkraften blir det kostnadsfria utbildningsdagar i Bollnäs 30 september och 1 oktober. Biologer, jurister, sportfiskare och älvräddare delar med sig av erfarenheter från arbetet med vattendirektivet. Sportfiskarna och Älvräddarna är arrangörer. Du kan anmäla dig via www.alvraddarna.se.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons