Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljonminus för hyrläkare

/

Inhyrd personal kostade landstinget 80 miljoner kronor mer än planerat i fjol.

Slutnotan ökade med drygt 30 procent trots flera års försök att minska antalet hyrläkare.

Landstingsråd Eva Tjernström, S, räknar inte med någon snabb ändring.

Annons

Landstingets revisorer har återigen granskat vad landstinget gjort för att få ekonomin i balans. De konstaterar, liksom GD tidigare berättat, att utgifterna för inhyrd personal ökat rejält under förra året.

Totalt har de ökat med 31 procent, till 209 miljoner kronor. Stafettläkare hyrs in som vikarier under tiden landstinget rekryterar fast anställda och när fast anställda specialistläkare handleder de allt fler läkare som gör sin utbildning i landstinget.

Hyrläkare har också behövts för att klara vårdgarantin.

En handlingsplan för att minska behovet av inhyrd personal ska vara klar i september, något som revisorerna är nöjda med.

Eva Tjernström säger att två saker minskar hyrläkarbehovet: att rekrytera eller låta tjänster vara vakanta.

– Vi har valt att våra patienter ska få träffa en läkare, säger hon.

De gör vad de kan för att rekrytera och satsar på att få hit läkare under utbildning. Läkare som gör sin AT- och ST-tjänst stannar sedan ofta kvar säger Roger O Nilsson, chef för division medicin.

Eva Tjernström räknar dock med att utgifterna för hyrläkare kommer att ligga kvar på samma höga nivå de kommande åren, för att förhoppningsvis minska på sikt.

Är budgeten för inhyrd personal underfinansierad, något revisorerna kritiserade landstinget för 2007?

– Vi kan ha för lite pengar i budgeten, säger hon.

2008 lade landstinget 160 miljoner kronor på inhyrd personal, 2009 151 miljoner kronor, mest i landet.

Roger O Nilsson kan inte svara på varför de, trots åratals ansträngningar, inte lyckats få ner hyrläkarkostnaderna. Division medicin betalade i fjol 43 miljoner kronor för framförallt inhyrda specialistläkare, en ökning med 23 procent.

Roger O Nilsson tror dock att det är möjligt att göra något åt de stigande kostnaderna, men vet inte vad. Medicindivisionen intervjuar nu läkare som slutar och som stannat länge för att ta reda på vad som får läkare att vilja arbeta kvar.

Roger O Nilsson sitter med i en grupp som arbetar med handlingsplanen, men vill inte svara på vad de tittar på.

Revisorerna oroas av att den totala nettokostnadsökningen ligger på drygt fyra procent i stället för de två procent landstingsstyrelsen önskar, men är nöjda med ekonomistyrningen. Att divisionerna medicin och operation, trots minskade underskott, inte följer upp sina åtgärdsplaner ordentligt oroar också.

Mer läsning

Annons