Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu är det dax för lax

/
  • 2009 fångade Peter Boström denna jättelax på dryga tjugo kilo den 28 maj. Då fångades 14 laxar i maj. 2010 blev det noll laxar i maj. Hur blir det i år? Första laxen i maj ger en inteckning i Majlaxen.
  • Nedanför forsen i Forsbacka samlas fisk. Tänk på att det från alla dammar i Gavleån och 50 meter nedströms råder fiskeförbud. Fisket nedströms Forsbacka förvaltas av Västra Valbo fiskevårdsområde.
  • Så här ser det ut längs de flesta små kustmynnande vattendrag. Bäcken är rätad och rensad. Vid sidan finns före detta bra uppväxtmiljöer för fiskyngel, men som nu är torrlagda. På många platser kan vi återställa vattendragen så att vattnet åter får svämma ut över de låga markerna.

Nere i Mörrumsån fångades den förs­ta nystigna laxen den 10 maj. Vilken dag som helst kommer årets första lax även i Älvkarleby att fångas.

Annons

Det spekuleras friskt runt hur årets laxsäsong ska bli. Kan förra årets dåliga uppvandring av lax i många älvar innebära att 2011 blir ett riktigt bra laxår?

Förra årets uppvandring av lekande lax 2010 blev betydligt svagare än vad alla hade förväntat sig. Jämfört med 2009 halverades uppvandringen i många av de svenska laxälvarna.

Drivgarnsfisket i Östersjön har varit förbjudet sedan 2008. Eftersom det var drivgarnen som fångade de flesta laxarna innan förbudet så förväntades något av en laxexplosion 2009, med det kom alltså helt av sig.

Fiskeriverkets experter har sett att det finns ett samband mellan att en högre andel av laxarna hoppar över lekvandringen om vintern och våren är ovanligt kall. Året efter ett sådant år har det vandrat upp extra mycket lax i älvarna.

Våren 2010 var havet ovanligt kallt. Hur har det varit med temperaturen i år? Tänk om det är detta som är förklaringen. Kan det bli ett riktigt bra laxår i år? Vi får snart svaret på den frågan.

Fångar du den första laxen på A-sektion i Älvkarleby under maj månad så belönas du med en mycket fin fiskerulle, och en plakett med ditt namn uppsatt på den lax av trä som ska finnas på fiskekontoret. Det handlar om Majlaxen, och är nytt för i år.

– Runt den 25 maj har den första laxen fångats i många år. 2010 fångades för ovanlighetens skull den första laxen inte förrän den 2 juni, berättar Janne Olsson på fiskekontoret.

Naturligtvis ligger det mycket prestige i att få sitt namn på den första plaketten.

Sportfiskarna arbetar med att ta fram ett åtgärdsprogram för att stärka rovfiskbestånden på kusten och för en friskare kustmiljö. Första steget är att inventera vilka vattendrag som är, eller har varit och åter kan bli, lämpliga rekryteringsområden för fisk från kusten. Gädda är den främsta målarten i projektet, men flera andra arter kommer att gynnas av de åtgärder som så småningom kommer att genomföras tack vare satsningen.

I Fiskeriverkets mycket intressanta rapport, ”Våtmarker som rekryteringsområden för gädda i Östersjön”, som kom nu i mars kan vi bland annat läsa att nästan hälften av gäddorna på kusten är födda i sötvatten. Det är på gäddans otoliter, en del av hörselorganet, som det går att se om gäddan tillbringat sin första tid i sötvatten. Enligt samma undersökning känner sig forskarna nu även säkra på att gäddorna vandrar hem till samma bäck eller å som de är födda i när det är dags för lek.

Att våtmarker kan bli rena rama yngelfabrikerna för gäddor beskrivs i samma rapport. Antalet gäddyngel på kusten ökar dramatiskt om kustnära våtmarker och vattendrag återställs. Grunda översvämningsmarker verkar ge det bästa resultatet. Det visar ett projekt som utvärderat våtmarker som lekområde för gädda i Kalmar och Mönsterås.

Längs hela svenska kusten har gäddans möjliga lek- och uppväxtområden minskat drastiskt. Lämpliga rekryteringsmiljöer i vattendragen som mynnar på kusten har påverkats genom dikning och torrläggning. Syftet var att vinna mark för odling och bete.

Restaurering av våtmarkerna kan i stora drag utföras på två sätt. Antingen genom att skapa översvämningar med fördämningar, eller att gräva ut och öppna upp vandringsvägar för fisk till befintliga våtmarker.

Resultaten visar att fördämningar ger det bästa resultatet. En översvämmad våtmark är den perfekta yngelkammaren.

Nu under april och maj har jag haft nöjet att få vara med Lars Ljunggren, Sportfiskarna, och gjort en första inventering av de kustmynnande vattendragen här på Gästrikekusten. Lars är för övrigt en av författarna av nämnda rapport.

Det har varit fascinerande att se vilket enormt arbete som lagts ner på att torrlägga våtmarker och sänka sjöar. Jag har hittat uppgifter om att runt 2 500 sjöar i Sverige har sänkts. Därtill ett betydligt större antal våtmarker. De flest sänkningarna skedde mellan 1860-talet och 1940-talet. Nu har vi många torrlagda områden som det varken odlas eller betas på. I stället för en våtmark där vattnet sprids ut över hela området är vattnet nu samlat i ett dike.

Återställs nivån på en sådan plats så återfår vi en våtmark som kan översvämmas med ett par tre decimeters vatten under den tid gäddynglet vill stanna där.

Utöver ökad fiskrekrytering får vi dessutom som bonuseffekt även en effektiv kväve- och fosforfälla. Vilket också är eftersträvansvärt, med tanke på de problem vi har med övergödning av Östersjön.

Arbetet med åtgärdsprogrammet går nu in i nästa fas med fördjupad planering, prioritering bland de tänkbara objekten och kontakt med markägare.

Eget fiske blev det för min del i söndags. Då var jag till Forsbacka för att egentligen planera för ett möte om det nya kraftverket.

Fiskegrejorna fick följa med. Fiskade från land i Nedre Säljet. Ta det som ett fisketips.

Det forsande vattnet i den högra fåran lockar till sig fisk. Där kommer fisk nerramlande från Storsjön. Gäddorna tar naturligtvis vara på den resursen.

På en halvtimme fick jag fyra gäddor i vikter mellan halvannat och fyra kilo.

Ansamlingen av fisk nedanför forsen i Forsbacka beror också på att fisk strävar för att ta sig upp i Storsjön, vilket inte är möjligt.

Det kan bli möjligt att fisk åter ska kunna röra sig upp och ner från Storsjön i Forsbacka, ifall en fiskväg byggs vid det nya kraftverket.

Gävle Energi har tillsammans med vår länsstyrelse gått med i ett internationellt forskningsprojekt som sökt pengar för att ta fram vilka åtgärder i form av fiskvägar och annat som kan vara lämpliga i Gavleån i allmänhet och vid Forsbacka kraftverk i synnerhet.

Gästriklands skogs- och kustvattenråds arbetsgrupp för Gavleån träffas på måndag klockan 19 där det nya kraftverket ska byggas. Temat för mötet är just vad som kan göras för fisk vid kraftverket i Forsbacka. Alla intresserade är välkomna.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons