Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu drar flodkräftprojektet igång

/
  • Alla saknar vi väl tiden då det fanns flodkräftor i våra vatten. Nu kraftsamlas det för att bevara flodkräftan. Har du f­iskerätt för kräftor tycker jag att du ska komma på kräftträffarna den 26 september och 10 oktober.
  • Detta är min senaste bild på en flodkräfta från Testeboån. Hoppas att det inte också är den sista.
  • Sportfiskarnas ordförande Joakim Ollén och Hans Majestät Konungen invigde Stiftelsen för östersjölaxen.

Många har rätt att fiska kräftor. Men hur många har kräftor att fiska?

Annons

Min gissning är att det i år inte har serverats lokala flodkräftor på en enda kräftskiva i Gästrikland. För 30 år sedan var egenfångade flodkräftor en självklarhet för många.

Augustimörker och kräfttid lockar fram berättelser om hur kräftfisket var på den tiden vi hade flodkräftor i praktiskt taget alla våra vatten. Det är smått otroliga skildringar man får höra. I Björkeån fanns det så mycket kräftor att man fick ta till pannmuren när det var dags att koka. Flera jag pratat med fiskade kräftor längre upp i samma vattensystem, uppströms Mårdängsjön, i Oppalaån. Där fanns det mycket kräftor, sägs det. Fantastiskt kräftfiske var det även i Vittersjön, Hamrångeån och många fler vatten. Gavleån var i en klass för sig, som ett av landets absolut bästa flodkräftvatten.

De flesta flodkräftbestånden här i våra trakter var starka fram till för ungefär 20 till 30 år sedan. I Testeboån, åtminstone nedströms Oslättfors, slogs beståndet ut 1992. Jag minns hur vi den sommaren såg döda kräftor ligga överallt på botten. Därefter observerades enstaka levande kräftor under några år. Så småningom tycks de ha försvunnit helt. De som har överblick på flodkräftbestånden i hela landet säger att det i dag återstår mindre än fem procent av bestånden jämfört med början av 1900-talet.

Länsstyrelsen vill nu uppmuntra intresserade kräftfiskerättsägare att satsa på att återskapa bestånd av flodkräfta, där det fortfarande är möjligt. Det vill säga i vatten som signalkräftan ännu inte fått hjälp att ta sig till.

På tur nu står två träffar i länsstyrelsens regi om flodkräftor. Den 26 september och den 10 oktober. På träff nummer två medverkar Lennart Edsman, koordinator för flodkräftans åtgärdsprogram och kräftforskare på Sötvattenslaboratoriet vid SLU. Det är tänkt att bli som en form av konsultation där länsstyrelsen, Lennart Edsman och alla medverkande kan hjälpa varandra med råd och dåd om vad som kan göras för flodkräftan i Gästrikland.

Inbjudan till träffarna går till fiskerättsägare via fiskvårdsområdesföreningarna. Det är dock osäkert hur effektivt alla kräftfiskerättsägare nås den vägen. Därför vill jag här slå ett slag för kräftträffarna. Har du rätt att fiska kräftor i något vatten i Gästrikland? Saknar du flodkräftor i ditt vatten? Vill du ha flodkräftor i ditt vatten? Svarar du ja på dessa frågor ska du självklart komma med på dessa aktiviteter. Du får en unik chans att ta del av kunskap om flodkräftor och om åtgärder vi kan göra för arten. Det kan handla om att göra en vattenspecifik förvaltningsplan för flodkräfta, biotopvård och utsättningar av flodkräftor.

Ett försök med utsättning av flodkräftor var tänkt att bli nästa steg i Testeboåns vattensystem. Från början var planen att de två kräftträffarna skulle förläggas till Oslättfors, och att ett framtida kräftprojekt i Lundbosjön, som är en del av Testeboån, skulle utgöra en del av programmet. Den idén sköts dessvärre i sank i och med den utsättning av signalkräftor som någon eller några gjort i Testeboån. Vi kan utgå ifrån att alla signalkräftor bär med sig kräftpestsporer. Därför är det i praktiken kört för flodkräftan om det finns signalkräftor i systemet. Testeboån är förklarad som pestsmittad från havet upp till Smörnäs.

En flodkräftsodlare i uppländska Heby var tänkt som leverantör av flodkräftor till Testeboån. Han ringde förra veckan och berättade att det var en transport av kräftor på väg förbi Gävle, och undrade om vi skulle ha några kräftor. Det var lätt att hålla sig för skratt kan jag säga när jag berättade att det inte ser ut att bli någon utsättning i Testeboån på grund av att det nu finns signalkräftor i ån.

En satsning på flodkräftor ökar intresset för kräftor. Förhoppningsvis kan det till och med leda till att omvända de som i dag struntar i lagen som förbjuder flyttning av signalkräftor mellan olika vatten.

Vill du vara med på kräftträffarna? Anmäl dig i så fall senast den 21 september till Sara Sundin, som arbetar med åtgärdsprogram för hotade arter på länsstyrelsen. Du når henne på 026-17 11 79.

En del om kräftfiskevård, men framförallt om övrig fiskevård, kommer det att handla om i kursen Ekologisk fiskevård och hållbart fiske på Högskolan i Gävle. Kursen startar den 13 september. Undervisningen ges i form av föreläsningar, exkursioner och övningar. Det blir sammankomst en kväll varannan vecka under hösten och våren. Är du intresserad av att gå kursen så ska du omgående anmäla ditt intresse till Lars Hillström, Avdelningen för Teknik och Miljö, på högskolan. Telefon 026-64 82 69, e-post lhm@hig.se

Sportfiskarna invigde förra veckan en stiftelse för den vilda östersjölaxens framtid. Tanken är att stiftelsen ska vara ett verktyg för att köpa laxfiskerätter i samförstånd med markägare längs kusten och i älvmynningarna för att öka uppvandringen av vild lax i älvarna.

– Vi ser detta som ett naturligt nästa steg i arbetet för att rädda vildlaxen. Vi vill stärka laxbestånden, skapa ett bättre sportfiske och skapa förutsättningar till utveckling av en hållbar och lönsam sportfisketurism, säger Sportfiskarnas generalsekreterare Stefan Nyström.

Det pågår i dag ett antal lokala projekt för att lösa in fiskerätter. Det engagemanget ska nu få ett kraftfullt stöd av en stark stiftelse.

– Stiftelsen kommer att söka bred samverkan med aktörer som Östersjölaxälvar i samverkan och Världsnaturfonden. Det lokala engagemanget som finns längs vildlaxälvarna kommer att vara helt avgörande. Stiftelsen ska vara ett verktyg och juridisk bas för att öka takten i arbetet och stödja det lokala engagemanget, betonar Stefan Nyström.

Sportfiskarna bidrar till startkapitalet med 200 000 kr. I samband med invigningen av stiftelsen donerades pengar från bland andra Aller Media AB och Swedbank med 100 000 kronor vardera. Sportfiskarnas och svenska rockmusikers insamlingsprojekt ”Ge fan i våra vatten” sköt till 200 000 kr.

Nästa lördag, den 15 september, är det dags för höstupplagan av Gävle Fiskredskaps gäddfestival.

Det är catch & release som gäller, och tävlingen går ut på att fånga de längsta gäddorna. Fångsten ska dokumenteras med digitalkamera på en måttbräda. Måttbräda får du låna vid starten. Anmäl dig och betala tävlingsavgiften senast dagen före tävling till Gävle Fiskredskap. Prisbordet kommer som vanligt vara välfyllt, hälsar Micke Norrbelius i butiken.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons