Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Plötsligt slöts det halvöppna ögat

/

När jag närmade mig lejonen i en av de större flockarna i vårat studieområde såg jag att någonting var på gång.

Annons

De åtta honorna med 17 ungar höll till nära en bäck. Några av dem höll på att äta en gnu men det var något annat som snabbt fick min uppmärksamhet.

Två ungar åt på bakbenen av en krokodil som verkade lite för stor för den bäck den levde i. Under lejonprojektets 46-åriga historia har lejon aldrig observerats äta krokodil. Jag gissade att krokodilen hade fångat gnun men blivit upptäckt av lejonen som sedan stulit gnun och sedan gått till attack mot krokodilen också.

Ungarna åt lugnt på krokodilen men då och då kom en vuxen hona och undersökte den. Honan hade mycket mer respekt för krokodilen och var nervös i dess närhet, trots att den var helt livlös. En gång lyfte honan krokodilen i frambenet och vände den på rygg. Hon försökte bita igenom huden på buken men det tjocka skinnet höll emot.

Efter att ha observerat det hela i ungefär en timme fick jag syn på något som fick mig att reagera. Jag höjde min kikare och tittade närmare.

Krokodilens öga var halvöppet. Detta i sig var inte så konstigt men trots att krokodilens kropp var helt livlös och ögat stilla var det någonting med blicken som sade mig att den levde. Medan jag tittade slöts plötsligt ögat. Jag körde närmare och tittade igen.

Nu var ögat vidöppet och i allra högsta grad levande. Det var en ganska störande syn att se hur denna krokodil bara tittade på när lejonen åt upp hans bakben, nästan som om den väntade på rätt tillfälle att slå till. Men det var förstås inte trovärdigt.

Vem skulle låta sig ätas i mer än en timme?

Jag antog att lejonen lyckats bryta nacken av krokodilen och på så sätt lyckats oskadliggöra den och det var därför den verkade helt livlös.

Något hände som inte mina sinnen kunde registrera. Men lejonen blev väldigt intresserade av krokodilen och många av dem närmade sig nyfiket men försiktigt. Plötsligt sköt krokodilens huvud i luften och dess käftar slog ihop precis framför nosen på ett av lejonen som hoppade bakåt i förskräckelse. Nacken var definitivt inte bruten.

Nu morrade alla lejonen och närmade sig med mer försiktighet. Krokodilens käftar slog efter lejonen tre gånger till men lejonen hade snabba reflexer och höll sig på tillräckligt avstånd för att undvika att bli bitna. Sedan tappade lejonen intresset och gick upp och lade sig i skuggan av ett träd i stället. Krokodilen började långsamt att ta sig ner mot vattnet. Men med bakbenen till stor del uppätna gick det väldigt långsamt och den verkade mycket utmattad.

Jag insåg att jag sett någonting helt unikt och händelsen lämnade mig med många frågor. Den fråga som fortfarande bryr mig mest är varför krokodilen lät sig ätas i mer en en timme innan den gjorde någonting åt saken?

Daniel och Lejonen

Daniel Rosengren

Mer läsning

Annons