Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Revolutionerande kamera

/
  • Varje år görs närmare 3 000 magnetkameraundersökningar vid länssjukhuset i Gävle. Tekniken uppskattas av Siw Lindberg, Erik Risne och Lars Eliasson vid röntgenavdelningen. Foto: Annakarin Björnström

GÄVLE Magnetkameran har revolutionerat diagnostiken och gett helt nya möjligheter att spåra skador och sjukdomar i kroppens inre.
I dag belönas upphovsmännen med Nobelpriset i medicin. - Deras insats är fullt i klass med Wilhelm Röntgens.

Annons
Lars Eliasson, läkare på länssjukhusets röntgenavdelning i Gävle, har svårt att dölja sin entusiasm när han beskriver den nytta som magnetkameratekniken fört med sig.
Han var en av de första läkare som fick lära sig tekniken när den infördes vid länssjukhuset för tio år sedan. Därefter har metoden utvecklats med en hisnande fart. Nya möjligheter öppnar sig hela tiden.

- Egentligen skulle vi kunna göra hur mycket som helst om bara resurserna fanns, säger Lars Eliasson.
Det var under 1970-talet som metoden, magnetisk resonanstomografi, utvecklades av forskarna Paul Lauterbur, USA, och Peter Mansfield, Storbritannien. För detta kommer de nu att belönas med Nobelpriset i medicin.
Metoden bygger inte på röntgenstrålning utan på en kombination av magnetfält och radiovågor. Magnetkameran kan ta bilder ur olika vinklar och i olika skikt.
Så här har tekniken populärt beskrivits: Tänk er en potatis. Först skär magnetkameran ut en skiva som sedan strimlas som pommes frites. Därefter skär den på andra ledden så att det blir pyttipanna.

Magnetkameran är i många fall överlägsen traditionell röntgenteknik. Det gäller till exempel vid ryggundersökningar.
- Med röntgentekniken fick vi spruta in kontrastmedel i ryggmärgskanalen på patienten. Det var obehagligt för patienten och kunde ge komplikationer i form av svår huvudvärk. Med magnetkameran görs undersökningen helt smärt- och riskfritt, säger Lars Eliasson.
För att ta reda på om en patient hade en menisk- eller korsbandsskada i knäet var man tidigare alltid tvungen att göra ett operativt ingrepp, en artroskopi. Magnetkameran gör det möjligt att undersöka knäet på ett skonsamt och oblodigt sätt.

När det gäller neurologiska sjukdomar har magnetkameran betytt mycket. Detta är den enda teknik med vilken man kan spåra multipel skleros, MS.
På senare tid har det blivit möjligt att med magnetkameran undersöka även tunntarmen och gallvägarna. Det kunde tidigare enbart göras med hjälp av gastroskopi.
- Vi lär oss hela tiden nya saker, det är det som gör det här arbetet så spännande, säger Siw Lindberg, sjuksköterska.
För patienterna är magnetkameraundersökningen väldigt fördelaktig. Den går ganska snabbt - i genomsnitt cirka 20 minuter - och medför inga obehag eller risker.

Vissa patienter kan få klaustrofobiska känslor av att behöva ligga "instängda" i det rörliknande utrymmet i magnetkameran.
- Vi ger lugnande medel till dem som är oroliga. På det sättet klarar de allra flesta av undersökningen, säger Erik Risne, sjuksköterska och sektionsledare.
Det krävs att patienten ligger stilla medan undersökningen pågår. Barn kan ha svårt för det och kan därför behöva sövas. Ett alternativ är att man delar upp undersökningen i flera etapper.

Patienten behöver inte känna sig bortglömd inne i apparaten. Med hjälp av en liten spegel har han eller hon ögonkontakt med personal utanför undersökningsrummet. Det finns också en "nödknapp" att trycka på om man vill påkalla uppmärksamhet.
Efterfrågan på magnetkameraundersökningar är mycket stor. De närmare 3 000 som görs i Gävle varje år räcker inte till. Väntetiderna kan bli långa.
- Vi är tvungna att sålla bland remisserna och se till att de angelägnaste fallen kommer först. Det är en svår prioritering och givetvis finns en risk för felbedömning, säger Lars Eliasson.

Björn Hanérus
026-15 96 34
bjorn.hanerus@gd.se

Mer läsning

Annons