Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samverkan ger bättre fiskevatten

/
  • I söndags var Hillsjön snarast täckt av issörja, och himlen såg inte mycket bättre ut. Vi får hoppas på kallare väder.
  • Samverkan och att ta vara på den energi som finns för att vårda våra vatten är nyckeln till bättre fiskevatten. Bilden visar lax- och öringungar vid elfiskeundersökning i Testeboån.
  • Naturvården i vatten innebär även en hel del intressant administrativt arbete. Vattendirektivet kommer som rejäl vitamininjektion i arbetet.

Annons

Hillesjöns is är just nu som en tjock och brun sörja. Den är absolut inget att gå ut på i dagsläget. I söndags hade jag tänkt ha min egen lilla premiär på pimpelsäsongen, men det var bara att glömma.

Varje vinter när jag för första gången tar fram pimpelskryllan och kontrollerar hur det är ställt med pirkar, krokar och spön så får jag en vansinnigt stark längtan efter att känna vinterns första abborrar rycka i linan. Det är något speciellt med att sitta där med full koncentration, men samtidigt avslappnad, och vara beredd på ett ryck i linan. Hugget kan komma efter två sekunder, men det kan även dröja en halvtimme eller mer innan den första abborren får för sig att ta betet.

I söndags parkerade jag bilen vid Hillsjöstrand. Tog ispiken och gick ut på bryggan. På två hugg kom jag igenom den is som bildats. Isen var alldeles mjuk. Det var med andra ord bara att vända och åka hem igen. Vi får hoppas att det snart kommer en köldknäpp så att det kan bli riktig is som vi kan gå ut på.

Vinter innebär lite mera tid för sådant som inte är praktiskt fiske, men som ändå är nödvändigt för fisket. Då tänker säkert många på flugbindning och annat pyssel, men jag syftar på något helt annat. Jag tycker att fiskevård är vansinnigt intressant och spännande. Eller naturvård i vatten, som jag menar är en mer passande benämning. En hel del av naturvården sker framför datorn och i sammanträdesrummen. Det ska inhämtas kunskap, diskuteras, planeras och förankras. Även finansiering ska ordnas. Den här veckan ska jag förresten få ihop en ansökan till EU:s fiskerifond, om pengar till Testeboån. Med andra ord sådant som passar bra att ägna sig åt gråa dagar och mörka kvällar.

Aldrig förr har jag varit så optimistisk när det gäller vad vi kan åstadkomma med naturvårdsarbetet i våra vatten. Orsaken till min hoppfullhet är det vattenförvaltningsarbete och den samverkan som nu rullar igång tack vare EU:s vattendirektiv. Jag tror och hoppas att direktivet faktiskt kommer att revolutionera vattenvårdsarbetet.

Alla EU-länder antog år 2000 vattendirektivet. Målsättningen är att allt vatten ska ha en god ekologisk och vattenkemisk status senast år 2015. En del av den goda ekologiska statusen är att det ska finnas starka fiskbestånd. Om fiskbestånden inte mår bra så uppfylls inte målet. Då blir det till att kavla upp ärmarna ytterligare och ta i lite till.

Den nya vattenförvaltningen omfattar alla sjöar, vattendrag, grundvatten och vattenområden inom en sjömil (1852 m) utanför kustens yttersta skär.

Sverige har haft en lång startsträcka i arbetet med vattenförvaltningen, men nu känns det som om det exploderar av åtgärder från alla möjliga håll. I år har exempelvis flera så kallad vattenråd bildats. Ett vattenråd är ett lokalt eller regionalt samverkansorgan i vilket aktörer möts och diskuterar sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågor.

Över vattenråden finns de beslutande Vattenmyndigheterna. Från Vattenmyndigheterna kommer till våren förslag till åtgärdsprogram för alla vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen kommer att vara föremål för samverkan under ett halvår.

Vattenrådet för oss här i Gästrikland heter Gästriklands skogs- och kustvattenråd och omfattar Skärjån, Hamrångeån, Testeboån, och Gavleån samt alla mindre vattendrag däremellan. Därtill kommer allt kustvatten längs hela landskapet.

Rådet består av bland andra kommunerna i Gästrikland och Falu kommun, Korsnäs, Sandvik, skogsbruket, Naturskyddsföreningen och LRF.

Vattenrådet är länken mellan det enskilda vattnet och Vattenmyndigheterna. Men det måste finnas en nivå till för att det ska bli något gjort, och det är samverkansgrupper. Samverkan, delaktighet och samverkan är nyckelord i vattendirektivet. Samverkansgrupper kan bildas för ett avrinningsområde, en del av ett vattendrag eller en tematisk grupp som arbetar runt någon specifik fråga. För Testeboåns del inom Gävle kommun finns en sådan samverkansgrupp, och ytterligare grupper håller på att bildas.

– Det är en förutsättning att det bildas samverkansgrupper för att vattendirektivet ska innebära någon skillnad i praktiken, sa Pär Granström, länsstyrelsen, vid senaste gruppmötet för Testeboån.

En annan frukt av vattendirektivet är att LRF och Studieförbundets Vuxenskolan nu marknadsför sitt nya studiematerial – Vattnets väg. Materialet är gjort för studiecirklar och är riktat till jordbrukare och skogsbrukare. Syftet är att öka kunskaperna om vatten och skapa ett engagemang för vattnet i hembygden. I cirkeln ingår förutom vanliga kvällsträffar också praktiska träffar ute vid olika vattendrag ledda av rådgivare.

Bosse Brodin, Överhärde, var cirkelledare när Gävle kommungrupp inom LRF genomförde cirkeln Vattnets väg i våras.

– Det var en mycket intressant studiecirkel. Representanter från Hamrånge, Hille, Valbo och Hedesunda deltog. Tanken är att Vattnets väg nu ska genomföras ute i de olika kommundelarna, berättar Bosse Brodin.

Jag förmodar att det finns liknande planer i övriga kommuner. Tycker du det låter intressant så ska du kontakta närmaste kontor för Studieförbundet Vuxenskolan och anmäla dig till cirkeln Vattnets väg.

Allt om Vattendirektivet och den nya vattenförvaltningen finner du på www.vattenmyndigheterna.se. På den adressen kommer hela tiden ny information om vattenarbetet. Nu under vintern tycker jag att du ska passa på att sätta dig in i ämnet. Till våren tar du sen del av åtgärdsprogrammen för just dina hemmavatten, och kommer med dina synpunkter under samverkanstiden.

Till sist en idé för ytterligare samverkan.

Många kom till Sportfiskarnas kvällsträff i mitten av november. Då berättade Kalle Gullberg, länsstyrelsen, om fiskbestånden på vår kust. Föredraget väckte stort intresse.

Det jag saknar vid ett sådant här tillfälle är att det intresse och engagemang som finns för fisket vid kusten inte tas till vara på ett bättre sätt. Men det är naturligt, eftersom det inte finns något forum att jobba vidare inom.

Tänker ni som jag? Det ska naturligtvis bildas en samverkansgrupp inom ramen för den nya vattenförvaltningen även för Gästriklands kustvatten. Tänk dig sportfiskare, yrkesfiskare, kommun, Korsnäs, Kustbevakningen, naturvårdsintresset och andra som har verksamhet på kusten sittandes vid samma bord och samverka för en god ekologisk status. En kustgrupp kommer att ge en verkningsgrad och synergieffekter vi tidigare inte sett maken till.

Vem kan ta initiativet till att bilda en samverkansgrupp för kusten? Kanske någon i vattenrådet? Initiativet kan i och för sig komma från vem som helst. Känner du dig hågad kan du kontakta länsstyrelsen. Här på fiskesidan kan jag löpande sprida information om gruppens arbete. Det kommer jag även att göra från arbetet med vattendirektivet i övrigt.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons