Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukhuset visar upp sin historia på nytt sätt

/
  • En ”dårhusklänning” som bars av mentalpatienter i början av 1900-talet demonstreras av konsthandläggaren Elenor Noble.
  • Kuvös med varmvattenflaska.
  • – Vi vill inte bara visa utan även problematisera sjukhusets historia, säger Desirée Kjellberg, utställningsproducent, Elenor Noble, konsthandläggare på landstinget.
  • Personalen på Gävle sjukhus någon gång på 1910-talet.
  • En sal för kvinnor och barn på Gävle sjukhus i början av förra seklet.
  • Patienter och personal vid ”Dårstugan” på Gävle sjukhus 1917.
  • En sputum för TBC-patienter, den användes för uppsamling av upphostningar.

Ett sjukhus historia är inte bara de medicinska landvinningarna. I en ny utställning på Gävle sjukhus ligger fokus på människosyn, klädkoder och könsroller.

Annons

Två rum i det gamla ”snickeriet” på sjukhusområdet i Gävle har förvandlats till ett museum i miniatyr.

Väggarna pryds med foton, ritningar och vårdattiraljer från sjukhusets första 50 år, från 1880-talet till 1930-talet.

Interiörer från gamla vårdsalar, ”dårstugor” och badinrättningar blandas med diverse kuriösa föremål som uppsamlare av TBC-sjukas upphostningar och instrument för åderlåtning.

Bakom utställningen står Desirée Kjellberg som på landstingets uppdrag gått igenom arkiv och förråd. Hon har på kort tid hittat massor av intressanta saker.

– Men utrymmet är litet så det finns bara plats för en liten del, säger hon.

Det var i samband med att lokalerna skulle göras om till konferensutrymmen som det bestämdes att den konstnärliga utformningen skulle bestå av material ur sjukhusets historia.

Desirée Kjellberg ville inte bara visa den medicinska historien rakt upp och ner utan även lägga till en udd av ifrågasättande.

Till exempel belyser hon skillnaderna i lön, social status och klädkoder mellan läkare och övriga personal. Även synen på patienterna problematiseras. Bland annat visar hon att vissa patienter inte var välkomna på sjukhuset i början av förra seklet. TBC-sjuka hänvisades till fattighus och kvinnor som skulle föda barn fick göra det hemma. Gravida skulle inte ”upptaga eller inkräkta på de dyra vårdplatserna ” som det heter i ett beslut från den tiden.

Att det fanns en ”dårstuga” med sex ”dårceller” för psykiskt sjuka kring förra sekelskiftet är okänt för många, tror hon.

– Det finns ingenting skrivet om detta i de historiska källor som jag haft tillgång till. Detta är något man skäms över och velat tala tyst om, menar hon.

Utställningen, som invigdes i går, kommer att vara permanent men bara tillgänglig för landstingsanställda i samband med konferenser.

– Vi hoppas på sikt att det här ska kunna växa och kanske bli ett nytt riktigt sjukhusmuseum, säger Elenor Noble, konsthandläggare på landstinget.

Annons