Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skådespelet utanför scenen

/

Folkteaterns tjugoåriga historia är inte bara storslagna teaterupplevelser. Spelet vid sidan av scenen har präglats av krav på pengar, hot om avhopp och politiskt käbbel. Peter Oskarsons fallskärm, som avslöjades i veckan, är det senaste kapitlet i den historien om Folkteatern.

Annons
Om Peter Oskarson går eller tvingas gå före 2008 får han två årslöner i fallskärm. Som vanligt kommer kritiken från höger. Så har det varit i tjugo år. Spelet vid sidan av scenerna har varit minst lika uppmärksammat som spelet på scenerna. Det har handlat om pengar, pengar, pengar, flera hot om avhopp och politiskt käbbel. Socialdemokraterna har stöttat och oppositionen i allmänhet och moderaterna i synnerhet kritiserat.
1982 söker och får Peter Oskarson jobbet som förste chef för länsteatern (som den hette innan det blev Folkteater).
Gefle Dagblads kulturredaktör, Björn Widegren, får beskedet via ett telefonsamtal från Gunnar Haag, före detta chef för landstinget kultur.
Björn Widegren skriver: "Så Gunnar gjorde en konstpaus, släppte ut lite luft och läste: - Härmed ansöker jag om tjänsten som chef för Folkteatern. Undertecknat Peter Oskarson.
Då drog jag också efter andan. Peter Oskarson var en ung man som just passerat de trettio, en teaterns egen Golden Boy. Karismatisk och blyg på en och samma gång hade han haft framgång med det mesta han företagit sig."
Oskarson börjar sin tjänst 1983 och har då bland andra skådespelarna Sven Wollter, Ulla Sjöblom, Peter Haber, Staffan Göthe, Rolf Lassgård, Viveka Seldahl och Pernilla Vallgren-Östergren med sig i "bagaget".
Länsteatern ger bland annat Tre systrar i Sjömanskyrkan som är ensemblens tillfälliga lokaler.

1986 vill Peter Oskarson inte vara chef längre utan bara ägna sig åt att regissera. Teatern hittar ingen ny chef. Oskarson föreslår att teaterns ensemble bildar kooperativ och chefar tillsammans. Godkänns inte förslaget tänker Oskarson lämna teatern.
1988 börjar Folkteatern regelbundet använda gasklockorna och det så kallade retorthuset. De spelar bland annat Den stora vreden 1988, Amledo 1989-90 och Henrik IV 1996-97 i klockorna.
1990 blir Ulf Fembro chef för Folkteatern.
Samma år vill Oskarson starta forskningscentrum i Helsingegården i Järvsö. Landstinget beslutar skänka gården till Oskarsons stiftelse men i april 1990 hotar Oskarson hoppa av projekt eftersom hushållningssällskapet vill bevara en konsumtionsskola i lokalerna. Oskarson vill ha järvsöbornas stöd, annars får det vara. Gården har varit lanthushållsskola i 72 år. Dragkampen slutar i Oskarsons favör.
- Jag känner en stor lättnad. Ett tag var jag hemskt orolig att Peter Oskarson skulle försvinna. Då hade vi tvingats sälja Helsingegården, säger landstingsrådet Rose Ericsson (s).
Gården ska bli kulturcentrum för teater och norrländsk folkkultur. I stiftelsen för Helsingegården sitter Kurt Nylander, Rolf Lassgård, Ulrike Mannerfeldt, Jan Mark, Anita Marcus och Peter Oskarsons fru, Gunilla Kindstrand.

I maj 1992 kommer Oskarson med ett förslag till Gävle kommun om att bygga upp en helt ny teaterverksamhet i gasklockorna. I planerna finns en underjordisk gång mellan de båda klockorna. Gävlearkitekten Peter Kautsky jobbar med en ritning över området. Oskarson har tänkt sig driva området med en stiftelse med 50-60 anställda.
Ulf Fembro slutar 1996 som chef för Folkteatern. Peter Oskarson tar över.
Folkteatern vill göra gasklockorna till en hemort för världsteaterensemblen och 1996 tar Peter Oskarson initiativet till en diskussion med Gävle kommun om att permanenta teaterverksamheten i gasklockorna och flytta teaterns verkstäder dit. Kommunen köper området.
1996 beslutar Eva Gillström och kulturintendent Johan Höjer att ge en halv miljon kronor till Folkteaterns gasklockeprojekt utan att informera ledamöterna i kulturnämnden.
I över en och en halv timme under fullmäktiges sammanträde i oktober fördömde oppositionen Eva Gillströms hantering av bidraget.
- Du måste förstå, Eva Gillström, att vi känner oss lurade, besvikna och bedragna, sa Gunilla de Maré (m).
1996 får Helsingegården 450 000 kronor i bidrag och 1997 250 000 kronor.
1997 får Folkteatern i Gävleborg 500 000 kronor i verksamhetsbidrag från Statens kulturråd.

I november 1997 invigs Heffaklumpen i en tillbyggnad till Gävle teater. Oskarson säger att behovet av något som Heffaklumpen är stort.
Barn och ungdomar mellan tre och 15 år ska kunna se teater på Heffaklumpen varje dag. Där finns också verkstäder där barnen kan skapa själva.
Teatern är gratis och teatern har ett treårigt sponsoravtal med X-trafik som innebär att skolklasser och dagisbarn får åka gratis till någon Heffaklump i länet.
Under året ges 170 föreställningar för 10 000 personer.
Hösten 1998 hotar Oskarson lägga ner verksamheten i Heffaklumpen om inte kommunen skjuter till pengar. Kulturchef, Inga Lundén, accepterar inte nedläggningen.
- Man kan inte lägga ner en verksamhet som just har startat. Jag fick veta av Peter Oskarson i samband med ett möte om gasklockorna att Folkteatern ändrat sina planer. De har inte sagt något tidigare och de har inte begärt några pengar, säger hon.
Kulturnämnden beviljar 300 000 kronor, pengar som tas från de medel som beviljats för ombyggnad av biblioteket. För pengarna får kommunen 19 föreställningar av "Den öronlöse sångaren".
Folkteatern finansieras av landstinget men 1998 betalar kommunen ett driftsbidrag på 517 000 kronor om året. Dessutom hyr kommunen gasklockorna för 130 000 kronor. Samma år går teatern back med 800 000 kronor. För att balansera resultatet ska pengar tas som reserverats för framtida produktioner.

År 2000 beslutar en enhällig Folkteaterstyrelse att lägga ner Heffaklumpen i Hälsingland. Bollnäs kommun vill inte längre betala.
I december 2000 beviljas Folkteatern 17,8 miljoner kronor av landstinget för verksamhetsåret 2001.
2001 söker Folkteatern skådespelare, sångare, dansare, mimare och musiker. Teatern vill bygga upp en ensemble på 15-20 personer.
- Orestien är inledningen på ett mer långsiktigt teaterarbete, därför är det viktigt med en fast ensemble, säger Peter Oskarson till Gefle Dagblad.
Han fortsätter:
- Vi har en magrare kassa att anpassa oss till. Visst måste vi minska annan verksamhet för att kunna genomföra en sådan här föreställning. Det gäller att hushålla.
Tekniska kontoret och kultur och fritid sammanställer i december 2001 en rapport som visar att en renovering av gasklockorna och byggnaderna runt omkring beräknas kosta 87,4 miljoner kronor.
Dessutom skulle en sanering kosta minst 22 miljoner kronor.
Driftskostnaderna för klockorna beräknas till sex miljoner kronor per år.
Tekniska kontoret och kultur och fritid begär 600 000 kronor i bidrag från Gävle kommun för att kunna göra nya markundersökningar. De föreslår att kommunen ska söka EU-bidrag för renoveringen.

2001 får Heffaklumpen i Gävle 500 000 kronor i kommunalt bidrag. Samma år förklarar Ann Hedbom (s), (representant i Folkteaterns styrelse) att bristen på pengar har gjort att Folkteaterns styrelse beslutat att endast tre av fem scener kan behållas och det under förutsättning att endast en scen i taget används.
Heffaklumpen i Gävle läggs i malpåse.
- Vi har inget uppdrag att spela barn- och ungdomsteater. Vi har gjort det för att det är viktigt. Men det behövs omkring två miljoner extra varje år för att det ska gå runt, säger verksamhetsansvarige, Tomas Lindström.
Folkteaterns styrelse beslutar samma höst att teaterns resurser ska koncentreras till gasklockorna och Träteatern i Järvsö. De senaste två åren har kommunens bidrag till Folkteatern på 500 000 kronor varit öronmärkta för just barnteater.
Den 17 april 2002 beviljar EU:s strukturfond "Mål 2 norra" Gävle kommuns ansökan om ekonomiskt stöd för att rusta gasklockeområdet.
Dessutom får Folkteatern 300 000 kronor i bidrag från kommunstyrelsen för uppsättningen av Sagan om Orestes och 650 000 kronor från landstinget för samma pjäs.
I januari 2003 får Oskarson förnyat förtroende som Folkteaterns chef. Kontraktet gäller i sex år, till 2008. I kontraktet finns även inskrivet en fallskärm på två årslöner, det vill säga 1,2 miljoner kronor, om han säger upp sig eller får sparken innan kontraktet går ut.
I mars beviljas Folkteatern 250 000 kronor från Statens kulturråd.
I april föreslår kommunens budgetchef, Anders Larsson, att man skjuter på ombyggnaden och nöjer sig med fastighetsunderhåll och giftsanering. Anledningen är att den kostnadsberäkning som gjorts 2002 inte håller. Sommaren 2002 beslutade kommunfullmäktige att anslå 13,8 miljoner för att bygga om stora gasklockan. Nya beräkningar uppskattar kostnaderna till 41 miljoner kronor inklusive sanering.

Moniqa Swälas
026-15 96 28
moniqa.swalas@gd.se

Mer läsning

Annons