Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skattepengarna tryter

/

Mitt i den politiska oredan kommer en ny ekonomisk kalldusch för landstinget i Gävleborg.
Skatteintäkterna blir 247 miljoner kronor lägre än budgeterat de närmaste åren.
– Läget är tufft, lindrigt uttryckt, säger finanslandstingsrådet Ann Margret Knapp, s.

Annons

De svenska kommunerna och landstingen kommer att få klara sig med betydligt mindre pengar de kommande åren än de räknade med för bara någon månad sedan.

En ny prognos som SKL, Sveriges kommuner och landsting, gjort över skatteunderlagets utveckling visar att lågkonjunkturen kommer att slå snabbare och hårdare än man tidigare trott. Intäkterna för sektorn blir tre miljarder lägre för 2009 och åtta miljarder lägre för 2010 jämfört med den prognos den nuvarande planeringen bygger på.

För landstinget i Gävleborg som redan lever på marginalen innebär det här att situationen spetsas till ytterligare.

Den bräckliga budget för 2009 som fullmäktige antog i slutet av förra året är redan passé. Skattehöjningen på 20 öre kommer inte att räcka på långa vägar. Nu måste ett intäktsbortfall på ytterligare totalt 247 miljoner kronor för 2009-2011 hämtas in.

Enligt prognosen blir bortfallet 23 miljoner i år, 85 miljoner 2010 och 139 miljoner 2011. Hur detta ska hanteras är det ingen som vet i dag. Någon egentlig politisk ledning som kan ta tag i frågan finns inte.

Landstingsdirektör Svante Lönnbark är bekymrad.

– Det vore önskvärt att vi snarast fick en politisk majoritet som kunde ge oss tjänstemän vägledning i hur vi ska hämta hem de här pengarna, säger han.

Han arbetar sedan i höstas med en omfattande analys av hur landstinget ska klara av de kommande ekonomiska utmaningarna. Analysen innehåller ett antal skarpa sparförslag som politikerna ska få ta ställning till. Presentationen är redan uppskjuten en gång och avsaknaden av en politisk majoritet kan nu medföra ytterligare förseningar.

Ann Margret Knapp säger att hon ser med oro på landstingets situation men har ingen uppfattning om när en ny majoritet ska kunna bildas. Hon menar att bollen nu ligger hos de borgerliga partierna. De har bjudit in samtliga partier till överläggningar i nästa vecka. Ann Margret Knapp tänker delta.

– Vi får se vad det kan leda till, säger hon.

Att den borgerliga budget som just antagits visat sig ha kort hållbarhet förvånar henne inte. Den var redan från början underfinansierad, anser hon.

Även på oppositionssidan verkar man vara införstådd med att budgeten måste revideras och att nya åtgärder måste tas fram.

– Detta hade gällt oavsett vilket budgetalternativ som gått igenom, påpekar Björn Brink, centerns oppositionsråd.

Han hoppas att den förvärrade ekonomiska krisen ska få fart på de politiska samtalen och att en blocköverskridande majoritet kan bildas så snart som möjligt.

– Vi måste alla besinna oss och betänka vilken situation vi är i, säger Brink.

Personalinskränkningar, vårdneddragningar och avgifts- och skattehöjningar är i huvudsak de medel landstinget har att ta till när pengarna tryter. Men Björn Brink när en from förhoppning om att detta trots allt inte ska bli nödvändigt utan att regeringen ska komma till undsättning.

Höjda statsbidrag vore en lämplig åtgärd för att hålla sysselsättningen uppe i den offentliga sektorn under konjunktursvackan, anser han.

Regeringen har dock hittills avvisat sådana propåer.

– Men jag hoppas att sista ordet inte är sagt, säger Björn Brink.

Mer läsning

Annons