Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sofia Öhlander: Svensk sommar har varit här ett tag redan – jag plockade en fästing på mig själv häromdagen

Annons

I år hände det i april. Solen värmde under några minuter så att några av oss hoppfullt upplevde lite armsvett i vinterförpackningen. Som på en given signal överbefolkades alla platser där det gick att sitta på en stol utomhus och förtära saker. Företrädesvis glass eller alkohol. I solglasögon helst. För den plötsliga och massiva exponeringen bländvit hud överallt kan vara farlig för ögonen. Och vi svenskar är noga med allt som kan vara skadligt. Själv är jag samvetsgrann nog att se till att allt i min närhet som är gott men onyttigt bara drabbar mig själv. Det är bara sån jag är. Storsint.

Vi nordbor kan vara effektiva i akuta lägen. Och den där stunden kunde ha varit sommaren som kom och gick. Så lika bra att ha flintastek, husvagn och foppatofflor redo för den där kvarten som kan vara årets varmaste. Med facit i hand har det förvisso varit varmt nog att skippa vantarna några ytterligare glimtar sen den där aprildagen. Men – för att kasta in en brandfackla – de glimtarna är inte svensk sommar.

Svensk sommar är när vi huttrar under regntunga moln på midsommarafton. Svensk sommar är när kvällstidningar varnar för ryss-, tysk- och Bellmanskylan och när vi ligger sönderbitna av mygg instängda i den billiga, men ändå obekväma hyrstugan med mycket begagnat och flugrikt utedass i Värmland och väntar på att det ska sluta regna. För då ska vi minsann åka och bada. Och kanske stanna till vid det där spännande strykjärnsmuseet vi körde förbi på vägen. För att se till att den mobilberoende och bortskämda ungen får uppleva saker. Som en sommar som den ska vara. Blåfrusen i en dyig insjö full av blodiglar och slemmig algblomning. Kanske kan det bli en glass på hemvägen, frostig sedan frysen var ur funktion en hel dag efter det där åskvädret. Men ändå.

Svensk sommar är överbefolkad av människor som lever för de där fyra veckorna då allt ska vara perfekt, men då man i stället ber svärmor dra åt helvete och längtar tillbaka till surdegsprojekten på jobbet. Eller googlar på hur man bäst spränger en friggebod. Helst med svärmor i. Eller bryter ihop i provhytter där våra bleka vinterkroppar envisas med att se ut som mjukglass i mycket liten strut i de där sommarkläderna som kan vara bra att ha ifall det plötsligt skulle bli över tolv grader.

Svensk sommar är också när vi svär över hur dyra jordgubbarna är och män – för det är alltid män – i bar överkropp och ovårdade fötter i för små träskor vid charkdisken på Ica. Och de levande bajskorvarna, mördarsniglarna. Det är sönderbränd hud efter de där glimtarna då vi måste passa få att den där lagomt gyllene brännan och därför skippar solskydd på det kritvita. Det är också oönskade graviditeter efter att vi skippat den andra sortens skydd vid tristessex i husvagnen. Och skilsmässor efter tristessexet.

Om några veckor är sommarlovs- och semestersverige här. Svensk sommar har varit här ett tag redan. Det vet jag för att jag plockade en fästing på mig själv häromdagen. Pigg liten krabat. Log hela vägen ner i toaletten. Glad sommar på er! Och håll ut!

Sofia Öhlander

Mer läsning

Annons