Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stopp för laxfiske bästa julklappen

/
  • 2011 fångade Micke Norrbelius den största laxen i Älvkarleby. 19,6 kilo vägde den. Från och med 2013 kommer inget svenskt fiske efter lax ske ute till havs. Vad kommer det att innebära för uppvandringen av lax i älven?
  • Laxunge född i Testeboån. Hur unika är Testeboåns laxar? Det må ha lyckats även i andra vatten, men helt klart är det mycket svårt att bygga upp ett laxbestånd med en främmande stam
  • Kjell Bohlin brukar alltid lura några gösar när han besöker Gavleån. Här med en decembergös på nästan tre kilo.

Yrkesfisket efter lax i öppet hav i södra Östersjön fasas ut till 2013. Beslutet kom från Havs- och Vattenmyndigheten den 20 december.

Annons

Syftet med beslutet är att öka skyddet för den vilda laxen i Östersjön. Det svenska yrkesfiskets laxkvot ska framöver i första hand bestå av lax som satts ut som kompensation för vattenkraftens skador på laxbestånden i de större älvarna i Norrland. Vad innebär det i praktiken för oss här i Gästrikland och Norduppland?

Förslaget att stoppa fisket ute till havs kom i november. Jag väntade mig ett positivt beslut, men vågade inte ta ut något i förskott. När det gäller fiskeförvaltning har vi genom åren fått se allt för många exempel på att det inte alltid är det sunda förnuftet som råder. Beslutet från Havs- och vattenmyndigheten att fasas ut det blinda fisket på lax ute till havs blir en grundbult i bygget av en klokare laxförvaltning.

Som du märker handlar det återigen om lax. Det har hänt så makalöst mycket på laxfronten den senaste tiden. Jag kan helt enkelt inte låta bli att skriva om det. Dessutom är laxen, tack vare fisket i Älvkarleby, så betydelsefull för vår region.

Vi kommer nu att få helt nya möjligheter att lokalt påverka hur laxen ska fiskas. Starka bestånd av kompensationsutsatt lax ska beskattas, och svaga vilda bestånd ska skyddas. Vi har ett starkt bestånd av utsatt lax i Dalälven. Där ska ett fiske ske. I Testeboån har ett långvarigt arbete lett till att ån återfått ett litet självreproducerande bestånd av lax. Testeboåns laxbestånd tål absolut inte något uttag.

Hur ska vi då fiska på lax från Dalälven, utan att fånga lax från andra vattendrag? Tar vi den uppgiften på allvar, så är svaret givet. Vi flyttar helt enkelt allt fiske till älven. Då vet vi att det är endast lax från Dalälven som fångas.

Vill vi ytterligare optimera nyttan av den lax som ska fångas så tar vi ut yrkesfiskets andel uppströms sportfisket.

Finns det då inga orosmoln kvar nu för laxen? Jo, dessvärre flera stycken. Till att börja med finns en, hittills oförklarlig, ökande dödlighet bland de unga laxarna. Vi måste hitta orsaken till detta.

Kvalitén på den odlade laxen som sätts ut måste bli bättre, är ytterligare något som de flesta tycks vara överens om.

Det är också ett faktum att andra nationer fortsätter med sitt fiske efter lax ute till havs. Vi ska vara stolta över att Sverige nu går före, och gjort vad vi kan. Finland har visat att de är på väg att följa efter.

Jag vill gärna tro att alla faktiskt förstår att vi inte ska fortsätta fiska blint på blandade laxbestånd. Men det finns faktiskt en och annan som alltjämt ser laxförvaltningen som en ren politisk fråga. Peter Jeppson, som är riksdagsman för Socialdemokraterna i Blekinge, är en av dem. Dagen efter beslutet om stopp för laxfiske ute till havs skrev han en interpellation till landsbygdsminister Eskil Erlandsson i vilken han förväntar sig att ministern ska redogöra för vilka åtgärder han avser vidta för att säkerställa ett fortsatt svenskt laxfiske med drivlinor i Östersjön. Det vill säga det fiske som Havs- och vattenmyndigheten nu bestämt ska fasas ut. Peter Jeppson och hans interpellation lär oss att det kan vara svårt att ta sig fram även om vägen ser ut att vara spikrak.

Nu blir nästa steg att mera i detalj se över hur laxfisket här hos oss ska ske framöver. Hur mycket lax kommer tillbaka till Dalälven varje år? Hur många av dessa ska fångas? Vem ska göra det? Var och hur? Vilka alternativ finns? För dessa frågor behövs ett forum. I föreningen Fiskeområde Södra Bottenhavet finns alla som berörs representerade. Yrkesfiskare, sportfiskare, kommuner, turismen och naturvården. Inför nästa möte torde därför laxförvaltning bli en given punkt på dagordningen.

Mera om lax. Under ett av de två internationella laxseminarierna i Älvkarleby i början av december, som jag skrev om på förra fiskesidan, hade jag nöjet att berätta om arbetet för lax i Testeboån.

Jag drog i stort sett min vanliga presentation med biotopvård, yngelutsättningar och så vidare. I frågestunden som följde överraskades jag av att det till och med påstods bland åhörarna att Testeboån kan vara det enda exemplet i världen där ett laxbestånd byggts upp av lax från ett annat vattendrag. I Testeboåns har lax från Dalälven planterats ut.

Själv har jag aldrig reflekterat över detta. Men vid närmare eftertanke så är det kanske bara återetableringar av öring jag läst om, eller hört talas om.

Däremot har jag lärt mig nu att i flera vatten där laxbestånd byggts upp, och när laxarnas genetik så senare undersökts, så har det visat sig att laxarna inte alls visar någon likhet med det utsatta materialet. I dessa fall har det istället varit en liten spillra av det ursprungliga beståndet som funnits kvar hela tiden vattendraget, och vuxit sig starkare på egen hand.

Vid seminariet i Älvkarleby kom vi fram till att vi ska göra en genetisk analys på lax från Testeboån. Tänk om de inte visar någon likhet med lax från Dalälven. Då kommer vi vara många som blir överraskade.

Över till Gavleån. Gösfiskesäsongen i nedersta delen av Gavleån tenderar att bli längre och längre. För några år sedan fångades det bra med gös under september. Med åren har gösfisket pågått längre och längre på hösten. I år kommer det faktiskt fortfarande rapporter om riktigt hyfsat gösfiske. De flesta gösar fångas på vertikaljigg, mellan Gamla Grand och järnvägsbron.

Vad beror det på att säsongen blir längre och längre? Är förklaringen så enkel att gösen alltid funnits där höst och vinter, men att ingen har försökt fånga dem?

På sjuttiotalet, när jag började intressera mig för fiske, var det allmänt känt att gös gick att fånga i Gavleån under dess lekperiod i maj och en bit in i juni. Övrig tid var det ingen som ens försökte fånga gös i Gavleån.

Nu kan vi alla hålla koll på fisket både när och fjärran tack vare Internet. Många rapporterar flitigt om vad som fångas och om vad som händer där ute vid vattnen. För lokala fisket här hos oss måste jag slå ett slag för Tony Berggrens sida www.gavleoring.se. Själv är jag är in på hans sida varje dag. Det är framförallt där jag får veta hur fisket är i Gavleån. Antingen har Tony själv skrivit en liten rapport, eller så har någon annan som varit ute och fiskat skrivit på sidans chatt.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske på GD

Mer läsning

Annons