Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Storsjön levererar

/
  • Vilken fantastisk gös. Jonas Asplund tog den på ismete. 5,5 kilo.
  • Tre ismetespön och sex angeldon. En tappad gädda var allt i gäddväg på Gavleån denna gång.
  • Tre kompensationsutsatta laxar fångade i Älvkarleby. Att fettfenan är bortklippt säger oss att laxarna är födda i odling och utsatta som små. Ännu vet vi inte om kompensationsutsättningarna får fortsätta efter 2020.

Jonas Asplund riktar sitt ismete på Storsjön målmedvetet alltmer mot gös. Det ger resultat. Senaste större gösen skickade Jonas en bild på. Ett riktigt praktexemplar från förra helgen. 5,5 kilo.

Annons

– Storsjön är ett av Sveriges absolut bästa gösvatten. Det är fantastiskt att ha tillgång till sjön här på hemmaplan, sa Jonas när jag ringde upp för att prata lite om hans fiske på sjön.

Jonas berättade att andelen gös som han fångar ökade i och med att han började använda mindre tackel, det vill säga mindre krokar, och mindre betesfisk.

– Jag har märkt att fiske riktigt nära botten är bra när det är gös man vill ha. Men det händer att gösarna även tar pelagiskt, tillägger Jonas.

Många lovordar Storsjön. Jonas tycker att särskilt de två-tre senaste åren visat en mycket positiv utveckling när det gäller framförallt gösfisket i sjön.

Gör gärna som Jonas. Hör av dig och berätta om det intressanta som händer där ute vid våra fiskevatten.

Eget fiske blev det i fredags på Gavleån strax uppströms Mackmyra. Tord Wästerhed, som är ordförande i Västra Valbo fiskevårdsområdesförening, vilka förvaltar fisket i denna del av ån, och jag tog oss dit tidigt på morgonen. Det finns helt klart grov gädda i även denna del av Gavleån. Rykten går om linor som slitits av vid fiske med angeldon förra vintern.

Morgonen var klar och kall. Solen sken, men det dröjde till tiotiden innan den kändes. Då kände jag hur min mörka skrylla blev riktigt varm av solens strålar. Hela tiden hörde vi hackspettarnas trumningar. Två sångsvanar kom lågt över trädtopparna. De landade säkert en bit uppströms. Där strömmar vattnet, vilket gör att det alltid finns öppet vatten.

Gäddfisket gick väl så där. Vi hade tre ismetespön plus några angeldon, agnade med mört. Resultatet blev en tappad gädda. De vägde kanske två kilo.

I väntan på hugg pimplade jag med en liten pirk och en lyskrok. Första abborren högg efter ungefär en sekund.

Utmed vasskanten var det faktiskt ganska gott om abborre. Jag provade även ute på lite djupare vatten. Där hände ingenting. Nära vassen trivs de bättre.

Fick en lägesrapport från fisketurismprojektet Gestrikefiske av Micke Norrbelius, som är projektledare.

Micke laddar just nu för deltagande både på den stora svenska sportfiskemässan, i Kista, i slutet av mars och på åtminstone en mässa i Tyskland och en i Polen. Gästriklands fiskdestinationer ska marknadsföras.

För närvarande är det tre företag i Gästrikland som skapat fisketurismprodukter. Två till är på väg. De färdiga fiskepaketen ligger ute på www.swedenfishing.com, som är den gemensamma webbportalen för fisketurism i Sverige.

Diskussionerna runt hur det ska bli med kompensationsutsättningarna av lax fortsätter. Sedan förra fiskesidan har det varit ett symposium i Stockholm om Östersjölaxens genetik. Bakgrunden är EU-kommissionens förslag till ny långsiktigt förvaltningsplan för Östersjölaxen som bland annat innebär att utsättningarna av lax i de utbyggda älvarna ska fasas ut på sju år. Det föreligger en genetisk risk för de vilda laxpopulationerna, enligt kommissionen.

Forskare, politiker, myndigheter, fiskodlare och intresseorganisationer fick komma till tals under symposiet. Yrkesfiskarena saknade jag på talarlistan. Men Lasse Berglund, yrkesfiskare i Bönan, fanns i publiken och tog till orda ett flertal gånger för att lägga fram yrkesfiskets syn på saken. En annan som var flitig med frågor och inlägg var vår länsfiskekonsulent, Kalle Gullberg.

Symposiet visade att många intressenter i laxfrågan fortfarande efterlyser den vetenskapliga bakgrunden till förslaget.

Kvalitén på den odlade smolten som sätts ut har blivit sämre, råder det ganska stor enighet om. På symposiet fick vi höra om ett stort projekt som Göteborgs universitet driver, vars syfte är att ta fram bättre uppfödningsmetoder så att laxsmolten ska bli mer naturlik och vara bättre rustad att klara sin tid i havet.

De som odlar laxungarna har inte sällan en helt motsatt uppfattning. Lars Hedman från Vattenfalls fiskodling i Indalsälven hävdar att de odlade laxungarna nu är av högre kvalité än någonsin. Laxungarna i odling växer fortare och fortare. I slutet på 1960-talet vägde laxarna två gram efter första sommaren. Nu väger de efter lika lång tid 25 gram. Som jämförelse väger laxungarna Testeboån, som är födda och uppväxta i naturen, runt fem gram efter den första sommaren.

Just att laxungarna växer så enormt fort pekar andra fiskkunniga på som ett problem, och liknar dem vid broilers. De absurt stora laxungarna har visat på beteenden som tyder på att de mer eller mindre kan ha förlorat sitt naturliga vandringsbeteende.

Återfångsterna av odlad och utsatt lax har sjunkit i många år. Ser vi till hur mycket lax som sätts ut och hur stor den naturliga reproduktionen av lax är så borde 70 procent av laxen i Östersjön vara odlad och 30 procent vild. Men situationen är precis den omvända.

Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund förde fram att de, som så många andra, saknar ett konkret åtgärdsprogram för vad som ska göras istället för att kompensationsutsätta smolt. Det vill säga att skapa fria vandringsvägar och återskapande av lek- och uppväxtmiljöer i de utbyggda älvarna för att återfå naturlig laxreproduktion. Om förslaget fastställs i sin nuvarande form innebär det att utsättning av nästan två miljoner laxungar upphör i Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Ljusnan och Dalälven.

Förbundet ifrågasatte även starkt om den vilda laxen verkligen påverkas av den odlade laxen. Mängden odlad lax som vandrar upp i fel älv är mycket liten visar undersökningar som Sportfiskarna hänvisade till.

En annan stor brist som Sportfiskarna pekade på är att det i förslaget inte också ingår att fisket till havs på blandade bestånd av lax stoppas. Hittills är det bara Sverige som beslutat om ett stopp för havsfisket. EU måste gå in och stoppa alla nationers fiske där ute.

Isabella Lövin, som är EU-parlamentariker för Miljöpartiet de Gröna, var på plats. Hon är den svensk som har mest att säga till om i detta spörsmål. På fråga från Kalle Gullberg om förslaget att fasa ut kompensationsutsättningarna är kontroversiellt i EU-parlamentet svarade Isabella att förslaget inte ens har diskuterats, och att parlamentet sannolikt kommer att gå på kommissionens förslag.

Hur sammanfattar vi då detta? Alla vill egentligen helst ha vild lax. Men eftersom det inte är möjlig att återskapa fullt ut på grund av vattenkraftsutbyggnaden är vi tvungna att fortsätta med utsättningarna av lax. Kvalitén på den lax som ska sättas ut måste höjas. Alla vill arbeta för att skapa så mycket vild lax som möjligt. I takt med att mängden vild lax ökar tycks alla även kunna acceptera en minskning av utsättningarna med motsvarande mängd. Detta är dock inte en fråga som avgörs genom att vi intressenter kompromissar oss fram till en lösning. Det är ledamöterna i EU-parlamentet som bestämmer.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons