Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Superbakterier gör dig friskare

/
  • Mycket av vårt immunförsvar finns i magen. Probiotika behövs för att skapa en bra miljö där.
  • Probiotika, som bland annat finns i yoghurt, är levande mikroorganismer som ger positiva hälsoeffekter.
  • Det finns många drycker med probiotika i hälsobutikerna, fast en del menar att de är dyra och onödiga.
  • Livsmedel som är syrade innehåller probiotika naturligt.

De anses sätta fart på immunförsvaret så att höstförkylningarna håller sig borta. De lindrar också magsjukdomar, förebygger tjocktarmscancer och hjälper dig att hålla vikten. Det handlar om probiotika – hälsobringande tarmbakterier som det forskas flitigt om världen över.

Annons

Under många år ansågs probiotika mest vara snälla tarmbakterier som minskade gasbildning. Eller så betraktades de som en bluff – att det var onödigt att betala extra för dyra drycker som ändå inte gjorde någon nytta.

I dag ser bilden annorlunda ut. Probiotika har fått ett allt större erkännande i takt med att allt fler universitetsstudier gjorts på sådana bakterier, inte minst i Uppsala och Lund, som visar stora hälsovinster av olika slag.

En av pionjärerna inom svensk probiotikaforskning är Siv Ahrné, professor i livsmedelshygien vid Lunds tekniska högskola. I början av 1990-talet upptäckte hon och flera kollegor att probiotiska bakterier ger effekt mot en så kallad läckande tarm. En läckande tarm släpper igenom skadliga bakterier genom tarmväggen ut i kroppen, vilket leder till inflammationer.

– Goda tarmbakterier bidrar till att cellväggarna i tarmen blir tätare och det blir svårare för bakterier och stora molekyler att släppas igenom. Vi tror att detta i sin tur kan förebygga och förbättra en rad olika sjukdomstillstånd, säger hon.

Bland annat nämner Siv Ahrné olika mag- och tarmsjukdomar som glutenintolerans och tjocktarmscancer, samt hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes.

Annat som intresserar forskarna är probiotikans påverkan på immunförsvaret, eftersom så mycket som 75 procent av kroppens immunsystem sitter i tarmen.

– De probiotiska bakterierna kan medverka till ett effektivare försvar mot virus och göra så att vi får bättre motstånd mot till exempel förkylningar. Det har vi sett i studier, säger Siv Ahrné.

Medicine doktor Olle Haglund föreläser mycket om probiotika och har gett ut en bok i ämnet som tar upp aktuell forskning. Han tror att felaktig kosthållning är en av orsakerna till att människor i dag ofta har underskott på bra tarmbakterier.

– När vi äter socker och andra lättsmälta födoämnen bryts de ned och sugs upp i övre delen av tunntarmen. Men de hinner inte ned till den nedre tunntarmen och tjocktarmen. De goda tarmbakterier som lever där nere får därmed inte någon vidare näring och dör ut och kan ersättas av sämre tarmbakterier, säger han.

I stället tycker Olle Haglund att vi bör äta fiberrik kost, som han anser att vi är skapta för.

Fibrer når ända ned till tjocktarmen och ger därmed näring åt de goda bakterierna i hela tarmen. Han jämför med hur människorna åt på stenåldern, då de åt mer nötter, bär, rötter och annat fiberrikt, som underhöll de probiotiska bakterierna. Därtill, säger han, fick man i sig långt mer probiotika på naturligt väg på den tiden. Detta eftersom maten konserverades genom mjölksyrajäsning, vilket gynnade laktobacillerna – den vanligaste formen av probiotika.

– I dag, när vi har frångått den här konserveringsmetoden och använder kylskåp för att maten inte ska bli dålig, får vi i oss mindre laktobaciller. Dessutom äter vi mycket antibiotika som inte bara slår ut de skadliga bakterierna utan även de nyttiga.

Minna Tunberger/TT Spektra

Mer läsning

Annons