Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svårt få drag i fisketurismen

/
  • Ur GD 1989. Det kom aldrig någon lax till Bysjön. Finns det andra, realistiska och hållbara, affärsidéer för fisketurism i Gästrikland? Nu på fredag och nästa onsdag är det möten i Sandviken om fisketurism i Gästrikland.Magnus Törnlund fick flest lakar i torsdags. Det är inte helt lätt att hålla i en levande lake. Kvällens största på drygt två kilo.
  • Ett tungt skeddrag, något som skramlar, en tafs på ett par decimeter mellan skeden och kroken och en strömmingsfilé. Ett enkelt och mycket bra bete för lake.

Annons

Finns det potential för fisketurism här i Gästrikland? Är du nyfiken på ämnet fisketurism? Inom loppet av en vecka kommer det att vara två sammankomster om fisketurism i Sandviken. Redan på fredag, den 16 januari klockan 15–17.30, äger den första träffen rum i Smedsgården. Ett projekt som finansieras av bland andra Länsstyrelsen Gävleborg och EU bjuder då in till diskussioner och workshop runt fisketurism. Avsikten är att formulera hur fisketurismen i länet kan utvecklas vidare. Fisketuristentreprenören Christian Höllgård finns på plats för att berätta om fisketurismen vid Kilsbergens sportfiske.

Alla intresserade är mycket välkomna, men du måste anmäla dig redan i dag. Det kan du göra till Mikael Carlstein på telefon 070-379 37 22.

Den 21 januari är det dags igen. Klockan 19–22 i Folkets hus står Hushållningssällskapet för en inspirationskväll kring både fisketurism och fiskevård. Även denna träff genomförs med stöd från EU. Anmäld dig, för kaffets skull, till Kenneth Ottosson på telefon 070-383 33 09.

Bo-Göran Lund från Storsjö fiskecamp i Jämtland berättar under kvällen om hur de jobbar med fisketurism. Det kommer även att handla om vikten av att ha en bra fiskevårdsplan för att kunna utveckla fisket.

Värt att veta är att det inte finns något samband mellan ovanstående båda träffar. Att de är förlagda till Sandviken, och så tätt inpå varandra, är en ren slump.

Det talas ofta om värdet på våra fiskevatten för fisketurism. Här i Gästrikland har många satsat och provat på diverse affärsidéer runt fiske. Men det tycks vara svårt att få riktig fart på affärerna.

När jag själv en gång i tiden startade eget företag var även jag lockad av att ha fisketurism som ett ben att stå på. Det har inte blivit så. Fisketurism är som tulipanaros, lätt att säga men svårt att göra.

Så vitt jag vet omsattes det inte en enda krona på fisketurism i Gästrikland 2008. Möjligtvis med undantag för någon verksamhet i vår del av Dalälven. Det beror i och för sig på hur vi definierar ordet turism. Gängse definitionen på turism lyder: Turism är aktiviteter som företas av en person som reser från ordinarie bostadsort för övernattning eller dagbesök. Avsikten kan vara såväl arbete som fritid.

Åker jag från Gävle till Åmot för att fiska några timmar så ser jag mig själv inte som turist. Om jag däremot åker upp till fjällen eller till Västindien för att fiska en eller ett par veckor, då är jag en fisketurist. Tar vi med fiskturerna inom landskapet, då kan vi hävda att det omsätts några kronor på fisketurism även här i Gästrikland.

På tal om Åmot. Jag har grävt i mitt eget arkiv för att friska upp minnet runt en satsning på fisketurism som gjordes för precis 20 år sedan. Projektet hette Testebolax, och var ett initiativ från det som då hette Gävleborgs läns fiskevattenägareförbund.

På den tiden förvaltade fiskeklubben Flugfiskarna fisket i nedre delen av Testeboån, och blev därmed inblandad i projektet.

Vi i Flugfiskarna hade redan valt att jobba för att restaurera de bestånd av lax och öring i Testeboån som en gång i tiden funnits i ån. Men det var inget som lockade fiskevattenägareförbundet. Nej, några naturvårdsideal fanns det inte plats för. Fort skulle det gå. Tidningsurklippen om projekt Testebolax hade rubriker som att det skulle gå att fiska lax i Bysjön i Ockelbo redan inom tre år.

Fiskevattenägareförbundet fick loss pengar från Gävle och Ockelbo kommuner till en utredning för projektet. I planen som presenterades ingick bland annat en fiskodling i Åmot, för att producera utvandringsfärdiga laxungar. Dessutom skulle regnbåge odlas och sättas ut i hela vattensystemet, så att de tillresta turisterna inte skulle bli utan fisk.

Planen för Testebolax blev snabbt bortglömd, och det ska vi nog vara glada för i dag. Den var helt enkelt inte realistisk. Den var heller inte förankrad i bygden, vilket är mycket viktigt. Tänk bara på vilka konflikter med kringboende och vilket slitage på naturen det skulle ha blivit om fiskevattenägareförbundet fått som det ville.

Du kanske reagerar på att jag, som annars propagerar för sportfiske och arbetar för mera fisk i våra vatten, är så skeptisk till att driva turismverksamhet inom sportfisket.

Jag vill först då berätta att jag själv varit fisketurist många gånger, både inom Sverige och på andra håll i världen. Globalt sett är fisketurism jättestort.

Ska vi prata om värdet på våra fiskevatten här i Gästrikland, då ska vi i stället prata attraktiv livsmiljö för oss som bor här i Gästrikland. Bra fiskevatten är alldeles fantastiskt värdefullt för vår livskvalité och för att attrahera andra i valet av bostadsort.

Vi pratar ofta om att locka människor från Stockholmsområdet att bosätta sig här i Gästrikland. Då kan bra fiskevatten vara det som avgör om en person ska välja att bo här i stället för i någon av de andra städerna med ungefär samma avstånd från Stockholm.

En attraktiv livsmiljö skapar tillväxt. Där människor vill bo kommer arbetstillfällen att skapas. Det är bara så. Därför är en fortsatt satsning på våra fiskevatten en mycket lönsam investering. Kom ihåg det, bra fiskevatten skapar tillväxt.

Finns det då någon hållbar affärsidé för fisketurism i Gästrikland? Ja, jag tror att det kan finnas intressanta affärsidéer som har anknytning till fisk och fiske.

Den resurs vi har i form av produktion av fisk i våra vatten kommer vi själva att utnyttja med råge. Så det finns inget utrymme för ytterligare beskattning av fiskbestånden och nyttjande av fiskevattnen. Alternativet är att vi själva låter bli att fiska, för att i stället låta turisterna fiska. Men det låter inte särskilt lockande.

Att erbjuda paket med naturupplevelser, kulturhistoria, gärna med ett matinslag och lite fiske tror jag på. Då tänker jag exempelvis på all den kultur som finns här i Gästrikland runt vår landskapsfisk, strömmingen. Dalälven vid Gysinge och Österfärnebo kan också ha viss kapacitet.

Hur resonerar du runt dessa frågor? Anmäl dig och kom på träffarna i Sandviken.

Hoppsan, nu blev det inte mycket kvar plats till det fiske jag egentligen tänkte skriva om. Jag har varit ute och pimplat lake. Mycket roligt, och helt rätt tid nu.

Adde och Chrille på Berras Sportfiske, Magnus Törnlund och jag var ut i torsdags kväll. Sju lakar fick vi. Den största på drygt två kilo.

Lakarna samlas nu för lek. Därför är de som störst och finast just nu.

Laken fiskas med fördel på kvällen. På bilden här ovan ser du ett bete som garanterat fungerar.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons