Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tio år som skakat Brynäs

Hockey är ett spel som pågår i tre perioder.
Sedan blir Brynäs svenska mästare.
Dominansen i hockeyrinkarna för 30 år sedan lämnar fortfarande ingen oberörd. Brynäs är ett lag som älskas av många. Men Brynäs är också ett lag som många älskar att hata.

Annons
Det är därför det blir ett sånt liv kring Gävleklubbens affärer.
Den senaste förskringringen är inte de enda under det senaste decenniet.

Tränarna
De är fem till antalet - en kvintett som 1993-2003 tagit på sig ansvaret att leda Gävles kanske starkaste varumärke, en förening med såna anor att det automatiskt kan ge prestationsångest.
Tommy Sandlin, Göran "Flygis" Sjöberg , Roger Melin, Esko Nokelainen och Gunnar Persson.
Modiga killar allihop.
Två fick regelrätt sparken, en bröt kontraktet i förtid, en fick inte fortsätta efter säsongens slut - och en kämpar i detta nu vidare mot okänt territorium.
Efter fyra succeår - semifinal, guld, semifinal och final - åkte Tommy Sandlins gloria på sned 1996.
Hur det gick till vet han säkert inte ens i dag.
Till skillnad från 1993, då ingen hade höga tankar om laget, skulle det inte kunna gå fel den här gången.
Det gjorde det ändå.
Byrnäs förlorar och förlorar och förlorar...och hamnar i Allsvenskan till många bleka ansiktens förvåning. Inte minst spelarnas.
Vi som är så bra, ungefär...
Efter allt som hänt och inför det som komma skulle får styrelsen och dåvarande ordförande Björn Osbjer nog. Sandlin fockas lagom till allsvenska starten.

In kliver snickaren och gamle murbräckarforwarden Göran "Flygis" Sjöberg och grejar elitseriekontraktet.
Dock inte utan smärta - Brynäs förlorar den allsvenska finalen mot Södertälje och tvingas ta återkvalet till finrummet.
"Flygis" insats gav dock sån mersmak att han, tillsammans med kollegan Lars "Lillis" Lövblom fick fortsatt förtroende. Åtminstone ett tag till. Nästan tre år blev det innan Brynäs beslutade att inte förnya kontraktet inför säsongen 1999.
En överraskad och besviken "Flygis" går till AIK och Roger Melin, som gjort sig ett namn genom att framgångsrikt träna Arlanda i fyra säsonger, skriver tvåårskontrakt.
Han inleder med SM-guld direkt - och lade därigenom grunden för en fortsatt givande karriär som elittränare på hög nivå.
Brynäs ville ta det säkra före det osäkra och förlängde Melins kontrakt rejält.
Men efter fyra år har glöden falnat, det finns ingen elektricitet kvar mellan tränare och spelare och strömavbrottet gör att både Melin och Brynäs vill byta glödlampa.
Parterna skakar hand och bryter kontraktet i förtid.

Nu vill Brynäs göra något annorlunda, bryta mönster, hitta nya idéer - och finner andretränaren i finska landslaget, Esko Nokelainen, i Kiruna.
Esko kom till Gävle, och visst gjorde han nåt annorlunda och bröt mönster med sina nya idéer. Lyckat blev det däremot inte.
Brynäs vann cupspel i Lugano på försäsongen - men sedan inte mycket mer. Efter 13 förluster på 14 elitseriematcher får Esko kliva av. Han blev en parentes och en syndabock som svettades mera på presskonferensen än vad spelarna gjorde under matcherna.
Andretränaren Gunnar Persson, som länge velat få större förtroende, tvekade aldrig att ta över.
Och via viss uppryckning i Elitserien håller sig Brynäs sedan kvar genom att vinna Allsvenskan.

Maktkamperna
Brynäsandan kallas den, den speciella atmosfär som gjort det så ärofullt att finnas med och ha inflytande i denna speciella idrottsförening.
Och när många vill vara med och bestämma kan det följaktligen uppstå konflikter mellan...
...tränare och styrelse:
Tioårsperioden "tjuvstartar" med en minnesvärd kontrovers mellan nygamle tränaren Tommy Sandlin och dåvarande elitkommittén med Lennart Hovelius som ordförande. En armbrytning som Sandlin gjorde offentlig i Gefle Dagblad just som Brynäs mycket hedervärt åkt ur i semifinalen 1992.
"Jag kan inte fortsätta om elitkommittén sitter kvar" sa Sandlin.
Styrelsen väljer att gå honom till mötes och skickar iväg hela kommittén istället.
Segern var vunnen för Sandlin vid sidan av rinken - och han kan sedan i lugn och ro bygga tre framgångsrika år.
Men när det börjar gå sämre 1996 blir det Sandlin som får nästa högerkrok. Ett namnkunnigt lag hamnar i Allsvenskan och styrelsen, med Björn Osbjer som ordförande, tappar tålamodet. Osbjer kallar till presskonferens och lanserar Göran "Flygis" Sjöberg som den som ska rädda Brynäs - vilket han också gjorde.
En stukad Sandlin blir juniortränare och får sedan tjänstledigt för att träna andra lag. Problemet för Brynäs var att man lovat den fast anställde Sandlin att bli sportchef framöver. Det jobbet skakades aldrig fram, och Brynäs tvingas till sist köpa ut Sandlin via mbl-förhandling.
...styrelse och valberedning:
Startskottet går på årsmötet 1997, då sittande valberedning föreslår fyra nya styrelsemedlemmar. Trogne brynäsaren Anders Feltenmark protesterar - och får årsmötet med sig. Han la ett eget förslag, och samtliga av hans kandidater kom in i styrelsen efter sluten omröstning.
En prestigeförlust för dåvarande ordförande Håkan Berg.
Men Feltenmark, som själv hamnade i valberedningen sedan den gamla avgått, ville mer. Inför årsmötet 1998 laddade han den stora kanonen.
Först håller valberedningen presskonferens där Kenth Larsson förelås som ny ordförande.
Sedan kallar ordförande Håkan Berg till en egen pressträff, där han berättar att han mottagit något som kan liknas vid hot från Feltenmark. Andemeningen: "Om du inte ställer din plats till förfogande kan det bli offentligt att du besökt en bar med prostituerade i Tyskland".
Berg talade om som det var, att han precis som Feltenmark själv, hamnat på fel ställe under en resa till Berlin där det skulle förhandlas med Tysklandsproffset Jonas Johnson. Han ansåg sig inte gjort något fel - och fick stort stöd från allmänheten.
Offentligt blev det således, men med resultatet att Anders Feltenmark hoppade av sitt uppdrag i valberedningen. Håkan Berg sitter kvar som ordförande, och valberedningens kandidat Kenth Larsson ställer aldrig upp.
...spelare och styrelse:
Gamle målskytten Tom Bissett hade gjort två svängar i Brynäs, 328 matcher och 158 mål, när han en dag i mars 2002 får beskedet från sin agent - Brynäs har meddelat via emejl att du inte får något nytt kontrakt.
Bissett blev besviken, anhängarna rasande. Hur kan man behandla en som gjort så mycket för klubben så lågt?
Det blir en svettig tid för dåvarande klubbdirektören Börje Olsson och sportkommitténs ordförande Anders Bäckström, som var den som tryckt på datorns sändknapp.
Brynäs bad offentligt om ursäkt.
Men affären var inte över. Brynäs ville gärna ha utbildningsersättning för Bissett som såg rött. "Vem vill betala för en 36-åring?".
Brynäs ger visserligen så småningom Tom Bissett ett fribrev, men det kom sent och Bissett anser att han blivit hindrad att hitta en ny svensk klubb.
Historien får ett lyckligt slut när finska Jokerit tar Bissett - men hans relation med Brynäs blir aldrig den samma.

Pengarna
Brynäs har ofta haft fiffiga typer i styrelserummet.
Där har funnits driftighet, visioner, idéer och okonventiella tankegångar.
Ibland lite väl okonventionella, fiffighet kan ibland gå till överdrift.
När klubben mellan augusti 1994 och augusti 1995 skriver kontrakt med tjeckiske landslagsbacken Bedrich Scerban, kanadensiske forwarden Greg Parks och amerikanske backen Brian Rafalski uppfinner någon en lysande lösning.
De tre spelarna sluter avtal med bolaget Nordic Star Management på Isle of Man, som därmed fungerar som mottagare av ersättningen från Brynäs. Brynäs slipper då undan arbetsgivaravgifter och spelarna smiter från inkomstskatt.
Skattemyndigheten anar oråd och börjar nosa i uppgörelsen.
Brynäs påförs arbetsgivaravgifter och spelarna åläggs betala extra inkomstskatt.
Men Brynäs överklagar till länsrätten - som inte tycker att Brynäs kan räknas som spelarnas arbetsgivare och undanröjer skattemyndighetens beslut.
Då överklagar skattemyndigheten i sin tur till kammarrätten - som i februari 1998 underkänner Brynäskonstruktionen.
Det blir sudden death i högsta instans, regeringsrätten, som beslutar ta upp målet eftersom det har stor betydelse för framtida tvister av liknande sort. Efter böljande spel hit och dit kommer det slutgiltiga beslutet den 20 juni 2001 - skattemyndigheten vinner på knockout.
Brynäs får betala två miljoner kronor för affären. Men Brynäs får också 150 000 kronor i ersättning för rättegångskostnaderna eftersom klubben "bidragit till att föra rättsutvecklingen framåt".
Tack för god match, liksom.

Under 1998 blir också Brynäs föremål för en förundersökning gällande misstankar om brott på grund av felaktigt redovisade förmåner till spelare, ledare och styrelse under åren 1994-1996.
En omfattande skatterevision hos Brynäs året innan, 1997, visade att olika förmåner för miljonbelopp undanhållits skattemyndigheten.
Brynäs hade bland annat undanhållit fria resor, bostäder, försäkringar, pensionsfonder och en resa till Cypern där 83 personer deltog. Följden blev en skattesmäll för klubb och spelare på knappt två miljoner kronor. Beloppet betalades in till skattemyndigheten, som dock ansåg att alla oriktigheter var av sådan art att de måste få en rättslig prövning.
Brottsmisstankarna avskrivs senare.

Brynäs kämpar under hela slutet av 90-talet med att få ordning på det egna kapitalet, som 1997 uppgick till minus fem miljoner kronor. Med SM-guldet 1999 såg det plötsligt ljusare ut, Brynäs gick 4,6 miljoner i plus.
Men när alla trodde det ekonomiska läget stabiliserats brakade det samman igen 2002-03.
Som en liten förrätt har Brynäs dragit på sig lönekostnader för fyra tränare samtidigt - Gunnar Persson, Tommy Sandlin, Roger Melin och Esko Nokelainen. Över två miljoner kronor betalades under 2002 ut till tre tränare som i förtid lämnat klubben.
Och så slog en marknadsoffensiv mot Mälardalsområdet fel. Det gav ett ekonomiskt underskott på drygt tre miljoner kronor. Så mycket hade nämligen Brynäs tjuvstartat en satsning på spelartruppen inför säsongen. Löner höjdes och spelare köptes in för pengar som sedan aldrig skramlade in i kassan.
En sammanlagd förlust på sex miljoner kronor gjorde att Brynäs var tillbaka i krissituation igen.
Och inför nästa hockeysäsong måste samtliga elitklubbar uppvisa ett positivt eget kapital, annars blir det inget mer elitseriespel.

Supportrar startar egen insamling på nätet. Nye ordförande Anders Hedin spottar i nävarna. Då misstänks plötsligt en av föreningens ekonomiskt ansvariga tjänstemän för förskingring av sexsiffrigt belopp.
Och där är vi nu, 26 oktober 2003.
I Brynäs intet nytt.
Men trots allt trassel har de tio åren handlat om stora sportsliga framgångar också.

Gulden
Han kom, om inte från ovan så i varje fall från Umeå och Björklöven, och frälste Brynäs efter 13 års guldtörst.
Tommy Sandlin var tillbaka i Gävle - och om man i dag lusläser laguppställningen från den femte och avgörande SM-finalen mot Luleå i Gavlerinken 1993 är det svårt att tro att ytterst få trodde på det här laget den säsongen.
Ser nästan ut som ett svartröttgult dreamteam.
Men Andreas Dackell var ju bara en färsking då, Ove Molin fortfarande oprövad, Jonas Johnson bara i början av sin karriär som centerstrateg, "Masken" Carlsson degraderad till fjärdekedjan, Janne Larsson hade ännu inte blivit proffs och Christer Olsson var en okänd back från Mora som dessutom blev skadad lagom till finalspelet.
Luleå ryckte också åt sig ett försprång med 2-0 i matcher, finländske grymmingen Mika Nieminen såg svårstoppad ut, äkta norrbottningen Robert Skoogh höll tätt och unge talangen Mikael Renberg vek in på mål från vänster.
Brynäs lyckades i Gavlerinken vinna tredje mötet men det sågs inte som något problem i Luleå. Där väntade välkyld Moët på guldgrabbarna inför fjärdefinalen. Här skulle det avgöras. Det var då som Sandlin körde sitt berömda tal om hur samurajer på sin storhetstid vågade och vann. Brynäs gjorde likadant.
Vände 0-1 till 3-1 i skiljematchen i Gavlerinken, den oförglömliga. Dackell gjorde 1-1 på det klassiska klockslaget 18.11 i tredje perioden och var sedan den som ömmast kysste pokalen, dansade mest och sjöng högst i omklädningsrummet. Det var Brynäs första SM-guld sedan 1980.

1999 var allt vikt för Modo och tvillingarna Sedin. Expressens dåvarande krönikör Niclas Andersson - och för all del Aftonbladets Lasse Anrell också - gav Brynäs god draghjälp genom att tala om att laget inte ens hade mikroskopiska chanser i finalen.
När det stod 2-1 i matcher och 4-1 till Modo i den fjärde finalen verkade de få rätt.
Tom Bissett bryr sig inte om tipsen. Den värsta vändningen i Gavlerinkens historia innebär även denna gång en femte och avgörande final. Bissett gjorde tre mål på fem minuter och åtta sekunder.
Den femte finalen i Övik vanns redan i Gävle.

Hockeyreportage:
Magnus Hägerborn
026 - 15 95 25
magnus.hagerborn@gd.se

Mer läsning

Annons