Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Upp och ner för laxen

/
  • Niklas Svanbom och Johan Ögren med de två laxar som gav Team Najc segern i Trollingträff Åland 2011 den gångna helgen.
  • Nu har lax- och öringungarna kläckts och lämnat grusbädden, i vilken rommen legat i sedan leken i höstas. Det är gott om yngel i Testeboån i år. På bilden kan du se två av dem. Dock svårt att säga om just detta är lax eller öring.
  • Många saknar möjligheten att fiska strömming i Fredriksskans. Kan turer med fiske efter strömming tillsammans med lite god mat och dryck vara en möjlig affärsidé för en fisketurismentreprenör?

Simon Hansen, Gävle, blev först med att få en plakett med sitt namn uppsatt på Majlaxen i Älvkarleby. Detta för att det var han som tog årets första blanklax, och gjorde det under maj.

Annons

Laxen vägde 12,8 kilo, och fångades den 23 maj. Till och med i går hade tre laxar fångats i älven.

Andra som fiskat lax med framgång är trollingfiskarna i Gävlelaget Team Najc. Med två laxar tog laget hem segern i Trollingträff Åland 2011. De två laxarna vägde tillsammans 29,4 kilo. Team Najc består av Johan Wessén, Niklas Svanbom och Johan Ögren.

Johan och Niklas berättar att endast 23 laxar fångades under tävlingsdagarna. Att ta två av dessa i konkurrens med tävlingens övriga 81 båtar är imponerande.

Trollingträffen på Åland har genomförts sista helgen i maj under många år. Fångsten i år var riktigt dålig. Ifjol fångade 59 båtar 164 laxar.

När jag pratade med Johan och Niklas kom vi även in på detta med vild respektive odlad lax. Inte en enda av de fångade laxarna på tävlingen i år och 2010 var fettfeneklippt. Det är anmärkningsvärt då alla odlade laxar som sätts ut ska ha fettfenan bortklippt. Förklaringen till att det bara fångas lax med fettfena kan bero på att vild lax har en tendens att vandra mot sin hemälv tidigare än den odlade. Hade tävlingen legat ett par veckor senare kanske det har varit en annan fördelning mellan vild och odlad.

Laxsäsongen har precis startat. Alla laxintresserade funderar just nu på hur årets säsong ska bli. Resultaten från tävlingen på Åland bådar inte gott.

I fredags gick Fiskeriverket ut med ett pressmeddelande om att ICES, Internationella havsforskningsrådet, nu flaggar för att det behövs radikala förändringar i förvaltningen av laxen i Östersjön. En majoritet av Östersjöns laxbestånd uppnår inte dagens förvaltningsmål. De senaste åren har fisketrycket överstigit rekommenderade nivåer. Utöver detta dör fler laxar under det första året till havs än tidigare.

Forskarna föreslår att max 54 000 laxar får fångas i det yrkesmässiga fisket under 2012. Det är mer än en halvering jämfört med motsvarande råd inför 2011. EU arbetar på en ny långsiktig förvaltningsplan för laxen i Östersjön. Den är försenad, vilket kan vara bra. Att det ser så illa ut för laxen överaskar nog de flesta, och det är viktigt att den kunskapen kommer med i den nya planen.

Lokalt kan vi dra ett litet strå till stacken när det gäller att hjälpa laxen. Vi har Testeboån, som numera åter kan titulera sig som ett vildlaxvatten.

Med stor spänning har jag de senaste dagarna besökt några av Testeboåns strömmar för att försöka få en bild över tillgången på nykläckta lax- och öringyngel. Faktum är att jag aldrig tidigare sett så mycket yngel i Testeboån.

Det är svårt att skilja mellan lax och öring när de är yngel. Särskilt om du ser dem i vattnet på flera meters avstånd. Däremot är det ingen tvekan om att det är endera lax eller öring. De är redan tydligt prickiga.

Ynglen är mycket skygga. Du måste smyga försiktigt om du ska hinna få syn på dem innan de ser dig. I annat fall gömmer de sig blixtsnabbt.

Största tätheten av yngel har jag hittat i Strömsbro. I Forsby och Åbyggeby kan du också hitta yngel utan problem. Nu är de mellan 20 och 30 millimeter långa. I höst kommer det att vara uppemot 90 millimeter långa. Det är då vi inventerar tätheten med hjälp av elprovfisken.

På tal om yngel. Sannolikt har det aldrig tidigare funnits så mycket öringsyngel i Hamrångeån som nu. Förra fredagen var jag med och planterade ut femtio tusen yngel. Ynglen spreds där det är strömmande vatten mellan Vifors och Norrsundet.

Kultur och Fritid Gävle med hjälp av Europeiska fiskerifonden finansierar och har gjort utsättningen möjlig.

Hamrånge fiskevårdsområdesförening är på hugget och vill satsa på ån. För många år sedan återställde föreningen de flottledsrensade delarna av Hamrångeån. Elprovfisken de två senaste åren och uppvandringskontroll i höstas visar att den del av Hamrångeån som är tillgänglig för fisk från havet trots insatsen är praktisk taget tom på öring. Yngelutsättningen bör ha fyllt på de uppväxtområden som finns i ån. I september kommer vi att elprovfiska. Då får vi veta hur utsättningen lyckats.

Varje försommar får jag frågor om möjligheter att pilka strömming. Gemensamt för de som frågar är att de var med när det var tillåtet att fiska strömming från kajerna ute i Fredriksskans. Många saknar den tiden.

Tyvärr har jag inget tips om alternativa fiskeplatser här i Gävletrakten när det gäller strömming. Har man båt kan man alltid finna strömmingen. Men de flesta har inte tillgång till båt.

Inne vid kajerna i Hudiksvall är det också bra strömmingsfiske. Just nu är fisket på topp där. Fiskare kommer från när och fjärran när strömmingen går till i Hudiskvall. Många har husvagn med sig och stannar flera dagar.

Just nu pågår ett Leader-projekt för att utveckla fisketurismen i Gästrikland. Befintliga turismentreprenörer och några som tänkt starta turismverksamhet runt fiske har gått samman för att hjälpas åt med produktutveckling och marknadsföring.

Det är inte lätt att ägna sig åt fisketurism i Gästrikland. Det är som en tulipanaros, lätt att säga men svår att göra. Men kanske kan strömmingsfisket vara ett ben att stå på för en fisketurismentreprenör? Vi har produkten i form av strömming, och det finns en efterfrågan.

Jag ser framför mig att någon med tillgång till en skapligt stor båt kan ta med fiskare ut för att pilka strömming. Fisketurerna behöver kompletteras med ytterligare värden för att det ska kunna gå att ta tillräckligt betalt. Dessa kan bestå av att dela med sig av kunskap om strömmingen och strömmingsfisket. Därtill måste det finnas någonting gott att äta och dricka. Det självklara valet i detta sammanhang är nyhalstrade sotare, kokt potatis, dillsmör och öl. Antingen ombord på båten, eller vid något fiskeläge eller annan vacker plats.

Bernt Moberg
Skriver om fiske i GD

Mer läsning

Annons