Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad ska det bli av Atlasområdet?

/
  • Gerdavarvet är öde och trist i dag men om några år är tanken att här ska sjuda av liv. Bland annat ska Kustbevakningens båt få kajplats i området.
  • Vad som ska hända med Gula villan på höjden är oklart. Jörgen Lundén vill gärna att den ska ingå i satsningen på området.
  • En tysk kran av märket Hamag står på området. Det är den sista av sitt slag och kommer troligen att bevaras.
  • Efterfrågan på reparationer av medelstora båtar, pråmar och muddringsverk är stor. Jörgen Lundéns plan är att ett företag ska ta över slipen och komma igång med verksamheten.

Mötesplats vid vattnet. Det är Jörgen Lundéns egna arbetsnamn för Atlasområdet. Sedan september är han satt att utveckla området som ska vända Gävle ut mot ­havet.

Annons

Atlasområdet, där Gerdavarvet, gasklockorna och södra hamnpiren ingår, ska sjuda av sjöliv om några år.

Här ska bogserbåtar, pråmar och muddringsverk repareras vid slipen, Kustbevakningen får plats vid den långa kajen och ute på vattnet finns utrymme för några av de 28 föreningar som har anknytning till sjölivet.

Genom åren har flera planer för området presenterats men de har aldrig lämnat ritbordet. Blir det verklighet den här gången?

– Det hoppas jag verkligen. Jag har ju blivit anställd och jobbar på fullaste allvar. Jag är djupt imponerad av allas engagemang, både politikers och tjänstemän.

Den som säger det är Jörgen Lundén. Sedan september är han anställd av Gävle kommun som verksamhetsutvecklare för Atlasområdet och erfarenhet av vatten har han så det räcker. Han uppvuxen i Gränna vid Vättern där han seglat en hel del, varit vd för Marindepån Produktion, arbetat som produktchef för Utternbåtar, jobbat med båtmässor och kör gärna offshoreracing, för fort ska det gå. Gamla båtar och hamnmiljöer är också en passion.

Nu visar han runt vid Gerdavarvet och berättar om de närmaste planerna. Atlasområdet är större än bara Gerdavarvet men någonstans ska man börja.

– Kustbevakningen behöver flytta och har sneglat på Engesberg, Granudden och Atlasområdet. Nu är en lokaliseringsstudie gjord och det har visat sig att Atlasområdet kanske är det som passar bäst.

Jörgen pekar mot den 160 meter långa kajen. Där skulle kustbevakningen få plats men en teknisk besiktning ska göras och farleden måste muddras, en inte helt okomplicerad historia.

– Från Gävle hamn och utåt är det statligt vatten och från hamnen och inåt är det kommunalt. Bland annat måste sjökorten uppdateras. Men behöver vi sjöfart ända in i stan? Personligen tycker jag det.

Det skulle knyta ihop alla kustnära mötesplatser med å-rummet, Alderholmen, Nyhamn och så vidare.

– Vi har bildat en samsynsgrupp för att de olika projekten som pågår runt vattnet så att vi kan samverka i beslut och planer. Men det går inte så fort. Målet är 2014.

Byråkratins kvarnar ska mala innan något bestäms med säkerhet.

Själva Gerdahuset planeras bli servicehus till slipen och verksamheten kring det när Gävle hamn bygger ut och behöver mer service i framtiden.

– Service efterfrågas för medelstora båtar, pråmar och muddringsverk på slipen. Ungefär etthundra upptagningar per år finns det förfrågan på, berätta Jörgen.

Slipen klarar 500 ton och nyligen drogs den 440 ton tunga pråmen Carrier 2 upp för reparation och det fungerade men slipen är tänkt mer för hobbyverksamhet och behöver ses över för att fungera för kommersiellt bruk.

Direktiven Jörgen fått är att det ska vara ett öppet varv så allmänheten kan få tillträde men själva slipen måste hägnas in så ingen kommer till skada.

– Det här ska bli allas havstomt. Det här är en av Gävles absolut finaste tomter, säger Jörgen med eftertryck.

Ärligt talat så är området inte så vackert i dag även om Atlasprojektet tillsammans med AME lagt ner stor möda på att städa undan all bråte. Men det är grått och känns övergivet. Fönsterrutor är krossade och runt en båt fladdrar trasiga presenningar i vinden. En annan båt ligger intill, sotig av brand.

Hur blev det med rälsen? Den som det en gång fanns visioner om. Den som skulle ligga till grund för tågtrafik mellan järnvägsmuseet och varvsområdet?

– Det finns inga avtal med markägarna om att den ska läggas tillbaka. Vem ska betala? Det är privata markägare och det kostar 130 000 kronor metern att lägga tillbaka rälsen och dessutom måste marken saneras.

Troligen blir det alltså ingen räls. Men idéerna om sjöbodarna och den träskodda kajen lever vidare enligt Jörgen men det får bli ”pyntet” som kan komma sen när infrastrukturen är löst. Och med ett antal företag i området skulle el, vatten, fiberkablar och allt som behövs i princip vara löst.

– För att få ekonomi måste vi få tre större företag i området. Det får inte bli bidragsberoende.

De tre ”benen” skulle enligt Jörgen bli slipen, Kustbevakningen och nöjesbranschen och det finns redan intressenter. Vilka de är, förutom Kustbevakningen är än så länge hemligt.

Men tills vidare hyrs Gerdahuset ut på korttidskontrakt. Bland annat kommer Teaterbiennalen och Getaway Rock att använda sig av lokalerna.

Uppe på höjden tornar Gula villan. Fastigheten är privatägd och hur det blir med den i framtiden vet inte Jörgen, riktigt så långt i planeringen har han inte kommit.

– Den finns med i planerna men är inte prioriterad.

En gammal tanke är att huset skulle bli sjöfartsmuseum och Jörgen berättar att han bland annat arbetar ihop med klubb Maritim som har statligt stöd. De har tillgång till mycket gammalt material om hamnstaden Gävle i fornstora dar. Det finns redan annat gammalt material på plats. Jörgen pekar på en kran i området och berättar att det är en tysk Hamag, den sista i sitt slag. Den ska bevaras om Jörgen får som han vill liksom stapelbädden och Aseakranarna på östra Hucken som för tillfället bara är duvbon.

– På sikt vill vi visa upp sjöfartslivet historiskt.

Ett Gerdavarv utan briggen? Hur känns det?

Jörgen blir tyst ett tag.

– Jag känner för briggen. Det är en känslig fråga men vad jag tycker behåller jag för mig själv, säger han med en suck. Jag hyser respekt för alla som jobbat hårt för den. Det är fascinerande att det gick att bygga ett sånt skepp. Men vi kan bjuda hit Gerda, fortsätter han och lyser upp i ett leende.

Mer läsning

Annons