Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Värmebölja är farligast

/
  • Bertil Forsberg forskar om klimatförändringarnas hälsoeffekter och vad kommunerna kan göra åt dem när det gäller värmeböljor och dricksvatten.

Värmeböljor är det allvarligaste hälsohotet i Sverige av klimatförändringarna. Och det är dags att kommuner och landsting börjar förbereda sig för hur de ska hjälpa människor att överleva dem.

Det säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin.

Annons

Fler matförgiftningar, bakteriemagsjukor och legionellasjuka på grund av brister i mathantering och dricksvattensystem är exempel på hur klimatförändringarna påverkar hälsan i Sverige. Andra är att fler får borrelia, badklåda och badsårsfeber och att pollenallergier blir ett större problem.

Men att värmeböljorna blir fler och varmare är allvarligast säger Bertil Forsberg, som arbetar på Umeå universitet.

– Vi har hundratals förtida dödsfall med de värmeböljor som är i dag.

Människor dör framförallt av hjärt- och lungsjukdom. Ju längre värmebölja desto allvarligare konsekvenser. I Moskva dog drygt 14 000 under värmeböljan 2010 jämfört med knappt 10 000 en vanlig julimånad.

– Det är en enorm förändring i dödlighet, sade Bertil Forsberg under sin föreläsning på länsstyrelsens seminarium om hur länet ska anpassa sig till klimatförändringarna.

Han efterlyser ett större intresse från kommuner och landsting för att anpassa verksamheten och har tagit fram verktyg till stöd. De flesta har hittills varit koncentrerade på att minska utsläppen, men de behöver också förbereda sig för att det blir varmare och blötare.

För att mildra effekterna av värmeböljor behöver man ta reda på vilka som är särskilt känsliga för värme, var de bor och hur kommunen når dem, var det finns luftkonditionerade utrymmen och skuggiga uteplatser och se till att personal inom barn- och äldreomsorg vet vad de ska göra för att minska värmepåverkan.

Det kan till exempel handla om att de äldre behöver besök oftare, hjälp att komma till svalare platser eller avlastning till anhöriga som vårdar någon hemma. När värmen gör att fler behöver mer vård, både hemma och på sjukhus, kanske det inte går att stänga vårdplatser och ha oerfarna vikarier medan ordinarie personal är på semester ger han som exempel.

– Man kan behöva göra åtgärder som inte är populära.

Han håller tillsammans med SMHI på att ta fram ett varningssystem för värmeböljor. De gör också en studie om hur man kan bo bra på äldre dagar. I den intervjuar de personal i hemtjänst och på äldreboenden om problem och hinder för att ge god vård när det är varmt.

– Även för dem som jobbar är en värmebölja jobbig.

Bertil Forsberg är pessimist när det gäller att begränsa klimatförändringen eftersom utsläppen i dag är större än de högsta i FN:s klimatpanels prognoser.

– Fast vi pratar om det som det värsta scenariot är det det mest realistiska.

Mer positiv är han då det gäller att i Sverige möta klimatförändringen så att dess effekter blir hanterliga. Men skillnaderna är stora i världen, bland annat beroende på infrastruktur och ekonomi.

– Konsekvenserna här blir rätt måttfulla, om man jämför med där torka innebär svält.

Mer läsning

Annons